Chalmerist ville sova över, dömd för våldtäkt i tingsrätt, friad i hovrätt (jan, 2024)

För det första hade jag inte varit bekväm alls med att en partner bjuder hem en klasskamrat/kollega av motsatt kön att sova över. Det är jag allt för svartsjuk för. Detta vet min partner om, så det skulle aldrig hända.

Berättar min partner att min partner blivit våldtagen etc. vid tex. en övernattningen, så hade jag sett rött och varit störtförbannad på den som gjort det. Men förhållandet till min partner hade gått i kras också. Jag hade mer blivit ett stöd/en vän till min partner, men inte kunnat fortsätta som partner. För även om våldtäkt inte är otrohet, så hade jag inte kunnat tänka mig mer intimitet med min partner efter vare sig otrohet eller våldtäkt, det hade inte gått. Så jag hade stöttat som en vän genom traumat och rättsprocessen. Men förhållandet vårt hade varit helt slut. Och vänskapen hade förmodligen också runnit ut i sanden.

Men vad har det med detta fallet att göra? Målsägande var singel, så inget konstigt där att hon erbjöd en klasskamrat som missat bussen hem att sova på hennes golv. Det är en vänlig gest. Och ingen hade behövt bli svartsjuk av den vänliga gesten.

Och i övrigt ser jag inga konstigheter med hennes berättelse.

Hovrätten bedömer dessutom hennes berättelse som trovärdig. Men att bevisningen inte håller måttet. och håller inte bevisningen måttet så är det hellre fria än fälla som gäller.

Jag tycker nog allt att du och andra får lita på Hovrätten när de bedömer målsägandes berättelse som trovärdig. Ni litar ju på dem vad gäller domen och deras bedömning av bevisningen. Då får ni även lita på att de bedömer målsägande som trovärdig. Lämna henne ifred och också se det som "ja, både bedöms som trovärdiga, men bevisningen höll inte måttet och därför är domen friande".

Lämna målsägande ifred. Hon drog det kortaste strået både den där natten och vid Hovrättens dom. Hon lider givetvis tillräckligt redan som det är. Utan att bli ifrågasatt av gamar (asätare) på FB.




Har du erfarenhet av hundratals sexbrottsärenden?
På vilket vis?
Våldtagit hundratals?
Blivit våldtagen hundratals gånger?
Varit åklagare/advokat/nämndeman etc. vid hundratals sexbrottsrättegångar?
Läst hundratals FUP/domar i sexbrottsärenden?

Gör du inget annat än pysslar med sexbrottsärenden, så pass mycket att du har erfarenhet av hundratals sådana ärenden?

Eller överdriver du och uppvisar lite hybris nu?

Och vad har det med detta ärendet att göra?
Har du erfarenhet av hundratals sexbrottsärenden, så borde du också ha kunskap om att varje ärende är unikt.

Själv har jag läst kanske uppskattningsvis 60-80 FUP/domar som rör sexualbrott. Vilket jag tycker är många. Men hundratals? Då kan man inte ha mycket till liv i övrigt.........

PR400 visar på stor och djup kunskap kring sådana här mål. Visa lite ödmjukhet inför detta.

Jag har inte kommenterat hovrättens dom och inte heller dvs skeva inlägg här på tråden.

Som alla som har någon form av kunskap så är inte en dom från en domstol att det speglar sanningen.

Domstolens uppgift är inte att vara saningsägare typ oraklet i Delfi eller inom kristendomens uttryckt veritas.

Det är svårt att förklara att domstolen inte är intresserad av sanningen utan bara av vad som kan bevisas, att lagen kan tolkas på många olika sätt och bevisningen bedömas på minst lika många.

Tänk om sanningen inte ser ut på samma sätt för oss alla.

Nu till hur JAG bedömer hovrättens dom,

Hovrättens dom är juridiskt stark eftersom den är välgrundad i rättsprinciper och bevisvärdering.
Men den kan kritiseras för att inte i tillräcklig grad problematisera gråzonen mellan tvång och frivillighet, samt att den friar trots viss stödbevisning.

Hovrätten följer principen att en fällande dom kräver tillräckligt stödbevisning utöver målsägandens berättelse.
När två möjliga händelseförlopp står mot varandra och det saknas entydig stödbevisning, lutar sig hovrätten på oskyldighetspresumtionen.

Trots att domen är juridiskt stark finns vissa kritiska punkter.

Frågan om frivillighet.
Hovrätten problematiserar inte fullt ut att målsäganden först sade nej, men sedan "gav upp".

Detta kan röra sig om en form av underkastelse snarare än frivilligt samtycke.

Stödbevisningens värde.
Trots att flera vittnen berättade om målsägandens tillstånd efter händelsen, ansågs det inte vara tillräckligt stöd.

En annan domstol kunde ha gjort en annan bevisvärdering.

Juridiskt korrekt, men moraliskt ifrågasatt dom.
Många kommer se detta som ännu ett exempel på hur svårt det är att få en fällande dom i våldtäktsmål där ord står mot ord.

Nu till frågan om en överklagan till högsta domstolen.
HD prövar inte bevisvärdering i enskilda fall om det inte finns särskilda rättsliga skäl att ifrågasätta hovrättens resonemang.

Hovrätten konstaterade att målsäganden först nekade, men sedan "gav upp".
HD kan eventuellt pröva om detta borde ha tolkats som brist på samtycke.

Om HD anser att hovrätten ställt för höga krav på stödbevisning kan det bli en fråga av principiellt intresse.

Hovrätten tolkar all osäkerhet till den tilltalades fördel, men ifrågasätter inte om hans trovärdighet är strategiskt konstruerad snarare än genuin. Men ligger inom ramen om häldre fria än fälla.

Domen visar återigen hur svårt det är att bevisa sexualbrott, vilket kan ha negativa konsekvenser för rättstryggheten och framtida anmälningar.

Hovrätten hade kunnat resonera djupare kring samtycke och maktstrukturer, vilket skulle ha gjort domen mer rättvisande.

Nu till en annan okunnig i denna tråd, NEJ, det är inte enbart rikåklageren som kan söka prövning till HD.
Även åklagaren i målet och målsäganden kan göra det.

Är det sista gången vi får höra om denne V.L? Troligen inte han kommer att figurera i framtida våldtäktsmål.

Strävan efter sanningen är en omöjlig kamp och inte en kamp för ett rättssamhälle.

Du har ju genom hela tråden gått på hårt om hur trovärdig hennes berättelse är. Jag skulle vilja höra hur du tänker kring vad Tomas Bodström säger kring trovärdiga berättelser i nedanstående klipp. Och om du har en åsikt som skiljer sig från vad han säger så skulle det vara intressant att veta vad du bygger din åsikt på.

https://www.tv4play.se/klipp/58819ca46217b5308e14/video-sex-ska-vara-frivilligt-utvardering-av-samtyckeslagen

Tyvärr är det nog som vanligt att de drar in siffror som inte rör Sverige. Självklart har inte 25% av svenska tjejer våldtagits. Tyckte hon nämnde något om "UNGFAB" och Folkrätts myndighet så det är någon världsomspännande siffra. Låter otroligt högt ändå förstås men ändå olyckligt att de alltid ska få det till att låta att hur läget är i Afghanistan, Somalia m.fl. också gäller Sverige.
Sedan är det väl som så att i Sverige idag har vi saker som ingår under paraplybegreppet våldtäkt som det i dessa länder inte ens skulle rendera i en tanke på att det skulle kunna vara våldtäkt.

Tack, intressant att lyssna på. Skulle vilja höra fler diskussioner kring detta. Väldigt intressant det där som Bodström säger om att all vetenskap visar på att det inte på något sätt går att avgöra ifall någon person ljuger eller inte. Det känns ju idag som att domstolarna lutar sig ganska tungt mot att det finns en berättelse som är trovärdig och i flera fall kan den t.o.m. vara ganska bristfällig men de köper den ändå.

.jurister är väll ofta smått autistiska så inte så konstigt om vanliga medborgare kan avgöra sånt bättre

vad sa hon den där som argumenterade med bodström då? det reagerade jag på, hon sa var fjärde kvinna i sverige har blivit våldtagen, det tycker jag låter helt sjukt,

2. Målsägande är traumatiserad efteråt. Det blir man inte om man inte varit med om ett trauma.

3. Finns bevisning, teknisk sådan, som visar att hon inte ville ha V hemma hos sig. Att hon ångrar att hon artigt erbjöd honom sovplats och har ångest över att han ska komma.

4. Målsägande har sagt ifrån även på morgonen efter (det säger både hon och V) och då är V nykter och hörsammar därmed henne nej. Hade hon varit intresserad av V och intresserad av sex med V, så hade hon varit ännu mer sugen på honom på morgonen. Kvinnor får i regel mersmak när de har sex med en man de finner attraktiv. De vill ha mer. Inte mindre. Så fungerar hormonerna hos kvinnor vid sex med en man de vill ha. Detta hennes nej på morgonen (som både målsägande och V själv berättar om) visar för mig klart och tydligt att hon rimligtvis inte ens ville på natten. Och det gör hennes berättelse om hur det var på natten mycket trovärdig i mina ögon.

5. Hon öppnade i nattsärken, ett långt blått nattlinne. Hade hon velat ha sex med V, hade hon sminkat upp sig, tagit på sig en sexig outfit och försökt förföra honom genom sitt utseende. Inte öppna dörren i kläder som signalerar "nu ska jag sova".

6. V dribblar med sanningen och berättar två olika historier under samma förhör över hur hennes kläder kom av. Målsägande däremot är konsekvent.

7. Rättsmedicinalverket styrker målsägandes berättelse om hur och när hon fått blåmärkena på höfterna.

Hennes berättelse får stöd från flera olika håll således. Tom. från både teknisk bevisning och rättsmedicinalverkets utlåtande och vittnenas berättelse om en traumatiserad målsägande som berättar om våldtäkt. Direkt efter att V har avlägsnat sig från hennes bostad.

Därav ser jag henne som trovärdig. Men vad Hovrätten menar när de bedömer hennes och hennes berättelse som trovärdig, vet jag inte. Och där kan Bodström absolut ha rätt: det är svårt att veta om en person ljuger/talar sanning bara genom att lyssna på personen i fråga. Detsamma gäller givetvis V. De bedömer även honom som trovärdig. Men han kan ju faktiskt sitta där och blå-ljuga. Som sagt: Bodström har rätt i att det kan vara svårt/omöjligt att avgöra om någon talar sanning eller ljuger. Gäller alltså även V. Tänk på det!

Och jag har inte lyssnat på målsägande, så som Hovrätten har gjort. Utan jag går efter fakta från FUP. Hur hennes berättelse styrks av teknisk bevisning, rättsmedicinalverkets utlåtande, V:s egna berättelse, vittnenas vittnesmål kring en traumatiserad målsägande som berättar om våldtäkt etc. Den röda tråden blir att våldtäkt har skett. Sedan om fulle och kåte V fattat det eller inte, låter jag vara osagt. Kan ju vara så att han trodde sig ha samtycke, när hon av rädsla inte vågade säga nej något mer.

1. Det är mycket ovanligt med falskanmälningar om våldtäkt. Kolla Brå.

2. Målsägande är traumatiserad efteråt. Det blir man inte om man inte varit med om ett trauma.

3. Finns bevisning, teknisk sådan, som visar att hon inte ville ha V hemma hos sig. Att hon ångrar att hon artigt erbjöd honom sovplats och har ångest över att han ska komma.

4. Målsägande har sagt ifrån även på morgonen efter (det säger både hon och V) och då är V nykter och hörsammar därmed henne nej. Hade hon varit intresserad av V och intresserad av sex med V, så hade hon varit ännu mer sugen på honom på morgonen. Kvinnor får i regel mersmak när de har sex med en man de finner attraktiv. De vill ha mer. Inte mindre. Så fungerar hormonerna hos kvinnor vid sex med en man de vill ha. Detta hennes nej på morgonen (som både målsägande och V själv berättar om) visar för mig klart och tydligt att hon rimligtvis inte ens ville på natten. Och det gör hennes berättelse om hur det var på natten mycket trovärdig i mina ögon.

5. Hon öppnade i nattsärken, ett långt blått nattlinne. Hade hon velat ha sex med V, hade hon sminkat upp sig, tagit på sig en sexig outfit och försökt förföra honom genom sitt utseende. Inte öppna dörren i kläder som signalerar "nu ska jag sova".

6. V dribblar med sanningen och berättar två olika historier under samma förhör över hur hennes kläder kom av. Målsägande däremot är konsekvent.

7. Rättsmedicinalverket styrker målsägandes berättelse om hur och när hon fått blåmärkena på höfterna.

Hennes berättelse får stöd från flera olika håll således. Tom. från både teknisk bevisning och rättsmedicinalverkets utlåtande och vittnenas berättelse om en traumatiserad målsägande som berättar om våldtäkt. Direkt efter att V har avlägsnat sig från hennes bostad.

Därav ser jag henne som trovärdig. Men vad Hovrätten menar när de bedömer hennes och hennes berättelse som trovärdig, vet jag inte. Och där kan Bodström absolut ha rätt: det är svårt att veta om en person ljuger/talar sanning bara genom att lyssna på personen i fråga. Detsamma gäller givetvis V. De bedömer även honom som trovärdig. Men han kan ju faktiskt sitta där och blå-ljuga. Som sagt: Bodström har rätt i att det kan vara svårt/omöjligt att avgöra om någon talar sanning eller ljuger. Gäller alltså även V. Tänk på det!

Och jag har inte lyssnat på målsägande, så som Hovrätten har gjort. Utan jag går efter fakta från FUP. Hur hennes berättelse styrks av teknisk bevisning, rättsmedicinalverkets utlåtande, V:s egna berättelse, vittnenas vittnesmål kring en traumatiserad målsägande som berättar om våldtäkt etc. Den röda tråden blir att våldtäkt har skett. Sedan om fulle och kåte V fattat det eller inte, låter jag vara osagt. Kan ju vara så att han trodde sig ha samtycke, när hon av rädsla inte vågade säga nej något mer.

Ändå har hovrätten sagt sitt och friat den unge mannen.

Varför kan inte du acceptera hovrättens dom?

Jag klippte dessutom bort punkt 1 som du märker, ingen vet med säkerhet hur vanligt eller ovanligt det är.