1: Cogito.
Om jag skulle bli lurad, säg av en allsmäktig demon som försöker lura mig i allt den kan lura mig i, så skulle jag veta att jag finns - för det krävs ett jag (tänkaren) för att detta jag ska bli lurat. Så oavsett om jag blir lurad eller ej så finns jaget.
Om jag skulle bli lurad, så skulle jag veta att jag tänker, för lureri är en tankeprocess. Så oavsett om jag blir lurad eller ej så finns tankar.
Tänkaren (jaget) och tanken finns alltså 100% säkert - inte ens en allsmäktig demon kommer runt det.
2: "Distinktion" är ett bra ord. Det är synonymt med "många, separata, olika, flera, en mångfald". Tänkaren är distinkt från tanken. Om det finns ett mellanrum mellan tänkaren och tanken så är även det mellanrummet distinkt från tänkaren och tanken. Om mellanrummet består av höjd, bredd, längd så är det ytterligare 3 distinkta ting. Tid finns som distinkt entitet också, för resonemanget i punkt 1 kräver tid för att kunna resoneras. Varje ord i resonemanget kring tänkaren och tanken är distinkta entiteter.
Så långt har vi kommit i vårt spår av säker sanning - tänkaren är distinkt från tanken och det finns många (helt säkert sanna) distinkta entiteter - det är bara en följd av och nästa steg från cogito.
3: "Anti-distinktion" är ett bra ord. Vad är motsatsen, dvs andra sidan av myntet, till distinktion? Jo: anti-distinktion. Om nu distinktion betyder "många" så betyder anti-distinktion "1". Intertwinedness är ett bra ord för det på engelska - att allt är ett. Ordet "Verkligheten" kommer alltid i singular - man har aldrig hört någon säga "verklighetERNA" som om de var många. Buddhisterna lägger ju stor vikt på att Verkligheten är 1.
Detta bekräftas också av ekvationen E=mc^2 där energimassa (existens) och rumtid (icke-existens) och ekvationer är i samma ekvation - vad finns det mer till Vekligheten än existens, icke-existens och ekvationer? E=mc^2 är energimassarumtid som ett enda ord, dvs en enda Verklighet. Vi kan kalla Verkligheten som 1 för anti-distinktion.
Nu har vi gått från cogito (jag tänker och jag finns) till distinktioner till anti-distinktionen med logiska babysteps där varje ny paragraf bygger på den förra.
4: "Distinktions-antidistinktions-opposition" är ett bra ord. Vi har i punkt 2 haft distinktion, i punkt 3 anti-distinktion, och nu lägger vi ihop punkt 2 och 3 till punkt 4 som blir ett mynt med två sidor: distinktion på ena sidan och anti-distinktion på andra. Verkligheten består av båda - första sidan (punkt 2) var vi ju helt säkra på eftersom det är distinktionen mellan tänkare och tanke. Andra sidan är att Verkligheten är 1 ("allt är ett", som Buddhisterna säger). Distinktion och anti-distinktion är motsatser eller snarare overlapping opposites: motsatser som båda är sanna om Verkligheten.
Vilken sida av myntet är vi (tänkare och tankar) på då? Jo, distinktions-sidan. Kan vi nå/se motsatta sidan dvs anti-distinktion? Nej, för cogito är alltid sann för oss - vi ser bara distinktioner. En intressant tanke är att när man dör och inte längre observerar, då kan man "se" anti-distinktion för det finns inte längre en distinkt observerare som gör se´andet. Vi ser aldrig allt som ett (det är en vardagsupplevelse men det är också en slutsats från att cogito alltid är sann för oss).'
5: "Har jag blivit blind?!". Om nu Verkligheten är (bl.a.) anti-distinktion: ser vi inte Verkligheten då? "Har jag blivit blind?!" Nej, vi ser en del av Verkligheten men vi ser aldrig Verkligheten som anti-distinkt - vi ser alltså inte hela Verkligheten men vi ser/representerar uppenbarligen någonting (allt mellan himmel och jord; kosmologi till kvantfysik).
6: Sizerange. Om vi håller oss till cogito´s säkra sanning (även om detta också fungerar på vardagsupplevelsen) så kan man rita en y-axel i ett koordinatsystem i utrymmet mellan tänkaren och tanken, och definiera y-axeln som "storlek" (uppåt kan vara större och nedåt mindre). Detta koncept kallar jag sizerange.
Om vi tittar på vardagsupplevelsen eller vad vetenskapen utrönat om Verkligheten, så går det ju från det stora till det lilla och vice versa. Macro till micro. Man kan zooma in och zooma ut.
Om nu vi ser någonting (punkt 5) men inte ser Verkligheten (som anti-distinkt), och vi kan representera hur mycket vi vill i ett sizerange-diagram eller ett storleks-tids-diagram, så betyder "vi ser inte Verkligheten" att det finns mer till sizerange´n (som är vår verklighet) än vi kan representera.
Universum/Gud låter vad som helst representera vad som helst - så jag kan säga att en sten på mars representerar så mycket den bara kan (maximal detalj från det största till det minsta över maximalt långa tidsspann) men ändå, pga distinktions-antidistinktions-opposition så misslyckas stenen på mars med att representera Verkligheten/allt.
Jag kan rita en sizerange men oavsett hur mycket jag fyller i - trots att universum definierat "representera" oändligt vagt dvs vad som helst representerar vad som helst - så representerar mitt valda objekt inte Verkligheten som anti-distinkt, dvs den representerar inte Verkligheten. Och som vi sa i punkt 5 ("Har jag blivit blind?!") så ser/representerar vi ju uppenbarligen någonting (vardagsvärlden eller sizerange-diagrammet) men det är inte hela Verkligheten för vi kan inte, från distinktionssidan där cogito finns, komma åt motsatt sida dvs anti-distinktion. Det är distinktions-antidistinktions-opposition. Vi ser någonting men inte allting, trots att vad som helst representerar vad som helst. Det finns alltså mer till Verkligheten än vi kan se/representera, och vi känner verkligheten som en sizerange (storleksskala). Storleksskalan är alltså oändlig (oändligt stort och oändligt litet) och storlekar rättfärdigar/orsakar varandra - det stora är orsaken till det mindre och det mindre är orsaken till det större, ad infinitum.
7: Energimassarumtid / E=mc^2. E står för energi, m för massa. E=m ger ordet "energimassa" (vi omvandlar ju massa (kilogram) till energi (barrels of oil) i kärnkraftverk). c är ljusets hastighet, och hastighet är distance over time dvs rum över tid - Einstein kombinerade rum och tid till rumtid. E=mc^2 är alltså energimassarumtid som ett enda koncept. Vad är energimassarumtid synonymt med? Den är ju 1 (existens; energimassa) och 0 (icke-existens; rumtid) i samma ekvation - vad finns det mer till Verkligheten än existens och icke-existens (och ekvationer)? Ingenting - allt är samlat i E=mc^2-ekvationen. Därför är den synonym med anti-distinktion (allt är sammanflätat till en enda).
Apropå religion och varför vi finns: en del av svaret är att existens/1/E=m existerar i tomhet/c^2/0 - 1 och 0 är sammanflätade.
8: Sammanfattning: nu har vi gått från cogito till: en oändlig storleksskala (där storlekar orsakar varandra) av energimassarumtid (1 i 0), och distinktions-antidistinktions-opposition (där vi är på cogito-distinktions-sidan och kan inte nå anti-distinktions-sidan för representation/observation är distinktioner, och i.om. det fick vi bevis för att storleksskalan är oändlig).
Var passar då Gud in? Om vi definierar Verkligheten som "Det (antidistinktion) som allt är delar av (distinktion)" (That of which all is part) så kan man ju tänka sig att Gud faller in i att vara del av Verkligheten. Men Gud behövs inte för att förklara vår existens för vi har redan, ur säkra sanningen cogito, nått en oändlig storleksskala av 1i0 och distinktions-antidistinktions-opposition - dvs 3 pelare i fundamentet för en existentiell teori som förutsäger att det i någon storlek av oändligt många borde finnas en reproduktiv form (en bit materia som samlar kringliggande materia till en likadan form som den själv). Därav evolutionsteorins början.
Var annars kan Gud passa in? Är Gud ett synonym för Verkligheten eller anti-distinktion? De har gemensamt att de är 1 (monoteism; singulär Verklighet), oändlig (Gud sägs vara oändlig; storleksskalan är oändlig), orsaken till existens (Gud skapade världen, sägs det; vår existentiella teori åvan skapade världen), och man kan inte se/representera (hela) den (vi kan inte se Verkligheten som anti-distinkt; man kan inte rita av Gud). Det är 4 attribut som Verkligheten och Gud har gemensamt, så är Gud synonym till Verkligheten? Jag tror personligen det var det för antikens människor, men det är ett sidospår. En oändlig storleksskala av 1 i 0 skriver inte (den är ingen författare) heliga böcker, lika lite som en supernova skrev min p-bot eller en stjärna skrev en trafikskylt. Det ligger inte i en storleksskalas natur att skriva!
Så Gud är antingen del av Verkligheten och skriver inga böcker, eller så är Gud synonym till Verkligheten och skriver inga böcker. I vilket fall som helst så är den inte allvetande (eller ens medveten, förutom som människor i evolutionen), den hör inte böner, den skickar inte profeter, den gör inga mirakel, osv. för den är en oändlig storleksskala av 1 i 0 och distinktions-antidistinktions-opposition.
Så vi varken behöver Gud när vi har denna existentiella teori, och om vi försöker platsa in Gud någonstans (som synonym till Verkligheten eller anti-distinktion) så skriver den ändå inte heliga böcker. Att Allah skulle sitta med originalkoranen i Himmelen och ha gett dess skrift till Muhammed är alltså en lögn. Det är bevisbart; ateism är i samma andetag som cogito och allt som följer ur cogito.
Om jag skulle bli lurad, säg av en allsmäktig demon som försöker lura mig i allt den kan lura mig i, så skulle jag veta att jag finns - för det krävs ett jag (tänkaren) för att detta jag ska bli lurat. Så oavsett om jag blir lurad eller ej så finns jaget.
Om jag skulle bli lurad, så skulle jag veta att jag tänker, för lureri är en tankeprocess. Så oavsett om jag blir lurad eller ej så finns tankar.
Tänkaren (jaget) och tanken finns alltså 100% säkert - inte ens en allsmäktig demon kommer runt det.
2: "Distinktion" är ett bra ord. Det är synonymt med "många, separata, olika, flera, en mångfald". Tänkaren är distinkt från tanken. Om det finns ett mellanrum mellan tänkaren och tanken så är även det mellanrummet distinkt från tänkaren och tanken. Om mellanrummet består av höjd, bredd, längd så är det ytterligare 3 distinkta ting. Tid finns som distinkt entitet också, för resonemanget i punkt 1 kräver tid för att kunna resoneras. Varje ord i resonemanget kring tänkaren och tanken är distinkta entiteter.
Så långt har vi kommit i vårt spår av säker sanning - tänkaren är distinkt från tanken och det finns många (helt säkert sanna) distinkta entiteter - det är bara en följd av och nästa steg från cogito.
3: "Anti-distinktion" är ett bra ord. Vad är motsatsen, dvs andra sidan av myntet, till distinktion? Jo: anti-distinktion. Om nu distinktion betyder "många" så betyder anti-distinktion "1". Intertwinedness är ett bra ord för det på engelska - att allt är ett. Ordet "Verkligheten" kommer alltid i singular - man har aldrig hört någon säga "verklighetERNA" som om de var många. Buddhisterna lägger ju stor vikt på att Verkligheten är 1.
Detta bekräftas också av ekvationen E=mc^2 där energimassa (existens) och rumtid (icke-existens) och ekvationer är i samma ekvation - vad finns det mer till Vekligheten än existens, icke-existens och ekvationer? E=mc^2 är energimassarumtid som ett enda ord, dvs en enda Verklighet. Vi kan kalla Verkligheten som 1 för anti-distinktion.
Nu har vi gått från cogito (jag tänker och jag finns) till distinktioner till anti-distinktionen med logiska babysteps där varje ny paragraf bygger på den förra.
4: "Distinktions-antidistinktions-opposition" är ett bra ord. Vi har i punkt 2 haft distinktion, i punkt 3 anti-distinktion, och nu lägger vi ihop punkt 2 och 3 till punkt 4 som blir ett mynt med två sidor: distinktion på ena sidan och anti-distinktion på andra. Verkligheten består av båda - första sidan (punkt 2) var vi ju helt säkra på eftersom det är distinktionen mellan tänkare och tanke. Andra sidan är att Verkligheten är 1 ("allt är ett", som Buddhisterna säger). Distinktion och anti-distinktion är motsatser eller snarare overlapping opposites: motsatser som båda är sanna om Verkligheten.
Vilken sida av myntet är vi (tänkare och tankar) på då? Jo, distinktions-sidan. Kan vi nå/se motsatta sidan dvs anti-distinktion? Nej, för cogito är alltid sann för oss - vi ser bara distinktioner. En intressant tanke är att när man dör och inte längre observerar, då kan man "se" anti-distinktion för det finns inte längre en distinkt observerare som gör se´andet. Vi ser aldrig allt som ett (det är en vardagsupplevelse men det är också en slutsats från att cogito alltid är sann för oss).'
5: "Har jag blivit blind?!". Om nu Verkligheten är (bl.a.) anti-distinktion: ser vi inte Verkligheten då? "Har jag blivit blind?!" Nej, vi ser en del av Verkligheten men vi ser aldrig Verkligheten som anti-distinkt - vi ser alltså inte hela Verkligheten men vi ser/representerar uppenbarligen någonting (allt mellan himmel och jord; kosmologi till kvantfysik).
6: Sizerange. Om vi håller oss till cogito´s säkra sanning (även om detta också fungerar på vardagsupplevelsen) så kan man rita en y-axel i ett koordinatsystem i utrymmet mellan tänkaren och tanken, och definiera y-axeln som "storlek" (uppåt kan vara större och nedåt mindre). Detta koncept kallar jag sizerange.
Om vi tittar på vardagsupplevelsen eller vad vetenskapen utrönat om Verkligheten, så går det ju från det stora till det lilla och vice versa. Macro till micro. Man kan zooma in och zooma ut.
Om nu vi ser någonting (punkt 5) men inte ser Verkligheten (som anti-distinkt), och vi kan representera hur mycket vi vill i ett sizerange-diagram eller ett storleks-tids-diagram, så betyder "vi ser inte Verkligheten" att det finns mer till sizerange´n (som är vår verklighet) än vi kan representera.
Universum/Gud låter vad som helst representera vad som helst - så jag kan säga att en sten på mars representerar så mycket den bara kan (maximal detalj från det största till det minsta över maximalt långa tidsspann) men ändå, pga distinktions-antidistinktions-opposition så misslyckas stenen på mars med att representera Verkligheten/allt.
Jag kan rita en sizerange men oavsett hur mycket jag fyller i - trots att universum definierat "representera" oändligt vagt dvs vad som helst representerar vad som helst - så representerar mitt valda objekt inte Verkligheten som anti-distinkt, dvs den representerar inte Verkligheten. Och som vi sa i punkt 5 ("Har jag blivit blind?!") så ser/representerar vi ju uppenbarligen någonting (vardagsvärlden eller sizerange-diagrammet) men det är inte hela Verkligheten för vi kan inte, från distinktionssidan där cogito finns, komma åt motsatt sida dvs anti-distinktion. Det är distinktions-antidistinktions-opposition. Vi ser någonting men inte allting, trots att vad som helst representerar vad som helst. Det finns alltså mer till Verkligheten än vi kan se/representera, och vi känner verkligheten som en sizerange (storleksskala). Storleksskalan är alltså oändlig (oändligt stort och oändligt litet) och storlekar rättfärdigar/orsakar varandra - det stora är orsaken till det mindre och det mindre är orsaken till det större, ad infinitum.
7: Energimassarumtid / E=mc^2. E står för energi, m för massa. E=m ger ordet "energimassa" (vi omvandlar ju massa (kilogram) till energi (barrels of oil) i kärnkraftverk). c är ljusets hastighet, och hastighet är distance over time dvs rum över tid - Einstein kombinerade rum och tid till rumtid. E=mc^2 är alltså energimassarumtid som ett enda koncept. Vad är energimassarumtid synonymt med? Den är ju 1 (existens; energimassa) och 0 (icke-existens; rumtid) i samma ekvation - vad finns det mer till Verkligheten än existens och icke-existens (och ekvationer)? Ingenting - allt är samlat i E=mc^2-ekvationen. Därför är den synonym med anti-distinktion (allt är sammanflätat till en enda).
Apropå religion och varför vi finns: en del av svaret är att existens/1/E=m existerar i tomhet/c^2/0 - 1 och 0 är sammanflätade.
8: Sammanfattning: nu har vi gått från cogito till: en oändlig storleksskala (där storlekar orsakar varandra) av energimassarumtid (1 i 0), och distinktions-antidistinktions-opposition (där vi är på cogito-distinktions-sidan och kan inte nå anti-distinktions-sidan för representation/observation är distinktioner, och i.om. det fick vi bevis för att storleksskalan är oändlig).
Var passar då Gud in? Om vi definierar Verkligheten som "Det (antidistinktion) som allt är delar av (distinktion)" (That of which all is part) så kan man ju tänka sig att Gud faller in i att vara del av Verkligheten. Men Gud behövs inte för att förklara vår existens för vi har redan, ur säkra sanningen cogito, nått en oändlig storleksskala av 1i0 och distinktions-antidistinktions-opposition - dvs 3 pelare i fundamentet för en existentiell teori som förutsäger att det i någon storlek av oändligt många borde finnas en reproduktiv form (en bit materia som samlar kringliggande materia till en likadan form som den själv). Därav evolutionsteorins början.
Var annars kan Gud passa in? Är Gud ett synonym för Verkligheten eller anti-distinktion? De har gemensamt att de är 1 (monoteism; singulär Verklighet), oändlig (Gud sägs vara oändlig; storleksskalan är oändlig), orsaken till existens (Gud skapade världen, sägs det; vår existentiella teori åvan skapade världen), och man kan inte se/representera (hela) den (vi kan inte se Verkligheten som anti-distinkt; man kan inte rita av Gud). Det är 4 attribut som Verkligheten och Gud har gemensamt, så är Gud synonym till Verkligheten? Jag tror personligen det var det för antikens människor, men det är ett sidospår. En oändlig storleksskala av 1 i 0 skriver inte (den är ingen författare) heliga böcker, lika lite som en supernova skrev min p-bot eller en stjärna skrev en trafikskylt. Det ligger inte i en storleksskalas natur att skriva!
Så Gud är antingen del av Verkligheten och skriver inga böcker, eller så är Gud synonym till Verkligheten och skriver inga böcker. I vilket fall som helst så är den inte allvetande (eller ens medveten, förutom som människor i evolutionen), den hör inte böner, den skickar inte profeter, den gör inga mirakel, osv. för den är en oändlig storleksskala av 1 i 0 och distinktions-antidistinktions-opposition.
Så vi varken behöver Gud när vi har denna existentiella teori, och om vi försöker platsa in Gud någonstans (som synonym till Verkligheten eller anti-distinktion) så skriver den ändå inte heliga böcker. Att Allah skulle sitta med originalkoranen i Himmelen och ha gett dess skrift till Muhammed är alltså en lögn. Det är bevisbart; ateism är i samma andetag som cogito och allt som följer ur cogito.
__________________
Senast redigerad av yonny 2024-01-04 kl. 00:42.
Senast redigerad av yonny 2024-01-04 kl. 00:42.