Supportersäsongen 2024

Många som tror sig sitta på facit och rätten att tala om för andra hur dom skall utöva sitt supporterskap märker jag.

Ni är inte ett dugg bättre än Hedvig Lindahl.

Inom rimliga gränser dvs.

Kan du ge exempel på vad som vore orimligt? Att kräva att ultras slutar bränna kan vi vara överens om att det är absurt, men hur är det t ex med att införa trummor inom supporterkulturer som traditionellt har byggt på ett äkta engagemang och ren sång? Om den äldre generationen i Helsingborg hade övergivit ståplats hade det blivit en relevant fråga. Vi är många i klacken som är över 35 år gamla och det borgar för att vi ska kunna bevara vår kulturella särprägel ett tag till, men om jag t ex hade lämnat hade min åsikt vägt ganska lätt.

Diskussionen handlar om vem som kan, eller kanske snarare bör, ta sig ton och tala om läktarkultur, och där skulle jag vilja tveklöst hävda att de som är involverad i den är de enda med rätten att öppna käften.

Detta inkluderar naturligtvis även sittplatspublik, och de som är motståndare till eldandet, men jag tror att vi som flyttat från ståplats till sittplats med åldern även får acceptera det faktum att facklan och ansvaret för att skapa stämning runt matcherna har lämnats över till en ny generation med nya värderingar och nya perspektiv på saker, och att det nu är denna nya generationen som måste få bestämma vilken typ av läktare dom vill ha.

Inom rimliga gränser dvs.

Om jag ska vara helt ärlig så måste jag opponera mig emot det här argumentet. Demokrati är ett värdelöst system och det fungerar nästan lika dåligt inom fotbollen som resten av samhället. Jag är övertygad om att beslutsordningen hade kunnat effektiviseras vid ett eventuellt avskaffande utav 51%-regeln och att det hade kunnat locka kapitalstarka ägare. Det är fullt möjligt att kombinera en traditionsenlig helhet och en stark supporterkultur med rikedom och makt.
Jag har t ex sett hur Union Bears och Rangers FC samarbetar i Glasgow, UK, och det verkar inte som att det spelar så stor roll för RFC's ägare att UB under de senaste säsongerna har varit involverade i ett flertal stora incidenter, både på gatan och relaterade till pyroteknik. Ledordet där är "Together". Union Bears hade full tillgång till de innersta rummen på Ibrox och Edmiston House. De styr i praktiken mycket utav klubben och det är helt utan att det finns någon löjlig demokrati, som bara hade skrämt bort kapital. Liknande kultur finns hos FC København, som är en modern fotbollsklubb.

Om man förespråkar demokrati borde man egentligen älska polisen. De försöker ju lagfästa allt jävla nonsens som demokraterna hittar på. Oavsett om det gäller att driva in skatter eller att förtrycka fotbollssupportrar, så borde ju signaturen Tonyo bara smörja in sin röv och låta sig knullas av ordningsmakten. Eller? Jag förstår inte riktigt hur MDMF-ideologin går ihop. Jag ser den varken som nödvändig inom supporterkulturen eller som värd att försvara.

Nu var inte frågan ställd till mig, men orimligt är väl allt som går över gränsen och blir vålds- eller sabotagehandlingar. Utöver det uppenbara, som rasism och grejer (som väl är gaska utrotat på läktarna nu?).
Som när några maskerade jönsar vara nere på planen och sprang runt, eller när det kastas stolar eller bengaler mellan sektioner. Vore kanon om läktarna vore självsanerande och fick våldstöntarna att stanna hemma, men där är vi inte ännu.

Knappt någon har väl något emot att det bränns på och körs på ordentligt på läktarna. Inom rimliga gränser då.

Jag antar att vi är eniga, även om jag tycker du lindar in det i oödan.

För att ta två extremer på ett spektrum:
Hedvig Lindahl har inte mer rätt att berätta för någon valfri ultras hur han skall agera, lika lite som valfri ultras har rätt att berätta för Hedvig hur hon skall agera.
Båda kan ha åsikter (my god vad Lindahl har åsikter...), men ingen har mer mandat än den andra.

Läktarkulturen är en decentraliserad organism utan facit, styrman eller överordnad.
Sedan kan det finnas regelverk för att vara med i olika grupperingar, men då är ju det något helt annat än läktarkulturen i sin helhet.

FC Köpenhamn är ett företag inte en fotbollsklubb så det där kan du släppa på en gång.

Skillnaden mellan dina grophoppande polare i Rangers och svenska supportrar är att de bara har insyn och "inflytande" efter klubbens goda vilja. Klubben kan när som helst säljas till en shejk som säger fuck er och stänger av hela gruppen. I svensk fotboll kan det inte hända. Medlemsdemokratin och 51%-regeln är det enda som räddar svensk fotboll från undergång.

Jag har förstått att du är 100% anti till ett sunt supporterskap. Frågan var till Teu. Han verkar någorlunda vettig. Därför vill jag veta var han drar sina gränser.


Även om det stämmer att supporterkulturen saknar ett regelverk så tror jag att alla seriösa supportrar i grunden anser att fanatism är eftersträvansvärt och att lagar inte ska få begränsa sagda fanatism. Vad Hedvig Lindahl över huvud taget har med saken att göra förstår jag inte. Hon är inte fotbollssupporter.


Det finns ingen motsättning mellan att vara ett företag och att vara en fotbollsklubb. Vad tror du "FC" i "FCK" står för?

Man kan lika gärna säga att svenska ultras har inflytande enbart så länge som föreningarnas medlemmar undlåter att sätta ner foten. Det är få klubbar i Sverige, om ens någon, som har en majoritet utav sina medlemmar som är Kategori B eller C.

Naturligtvis, det är väl precis så det ska vara? Medlemmar styr, ultras är en del av det men inte hela klubben.

Har ni helt missat AIK:s supporterprotest mot den morderna fotbollen idag.
Ingen till Tele2. Protest mot flyttad hemmamatch för att tjäna mer pengar och protest mot BP:s positiva inställning till VAR.
Inga Gnagare på Arenan.
Då får vi offra en seger i bortaföljes tabellen.
Detta är äkta supportermakt.

Har ni helt missat AIK:s supporterprotest mot den morderna fotbollen idag.
Ingen till Tele2. Protest mot flyttad hemmamatch för att tjäna mer pengar och protest mot BP:s positiva inställning till VAR.
Inga Gnagare på Arenan.
Då får vi offra en seger i bortaföljes tabellen.
Detta är äkta supportermakt.