2013-01-04, 17:44
  #205
Bannlyst
Jag ska nog köpa ett nummer av 91:an under de kommande dagarna. Det var nästan ett och ett halvt år sedan sist typ. Jag hoppas för övrigt inte att 91:an dör ut även. 91:an är en svensk serieklassiker och jag tycker den helt klart håller måttet idag!
Citera
2013-01-07, 22:33
  #206
Medlem
PluttePuttes avatar
Var länge sedan jag läste 91:an. Kanske 15 år ungefär. Antar det dykt upp många nya tecknare.
Citera
2013-02-16, 23:38
  #207
Medlem
Visste inte att Gösta G hade dött.
Citera
2013-04-16, 15:03
  #208
Medlem
rutger9999s avatar
Läser julalbumen då och då men det är ganska billiga skämt till skillnad mot 87:an som är riktigt rolig.
Citera
2013-05-14, 06:20
  #209
Medlem
Kongruensbojds avatar
Citat:
Ursprungligen postat av rutger9999
Läser julalbumen då och då men det är ganska billiga skämt till skillnad mot 87:an som är riktigt rolig.

Det är väl fortfarande Nils Egerbrandt-repriser i julalbumen? Skämtet berättas på en sida dessutom och någon egentlig handling eller uppbyggnad blir svår att förmedla. Men det är en klassiker, troligtvis gjord i åtanke för familjens äldre garde att avnjuta på julaftonen efter risgrynsgröten, och inte för 91:an-prenumeranten (som säkert läst dessa repriser hundratalet gånger allaredan).

"87:an" är bara historier från gamla 91:an-avsnitt, det hoppas jag alla förstår.

Vet någon förresten om det finns en samling av Rudolf Petterssons serier? Tycker dessa håller mycket hög klass vad gäller berättande och komiska poänger. Han verkar ha varit en belevad, intellektuell karl också som bodde i USA under många år.
Citera
2013-05-14, 09:04
  #210
Medlem
rutger9999s avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Kongruensbojd
"87:an" är bara historier från gamla 91:an-avsnitt, det hoppas jag alla förstår.

Ja, det gör jag såklart. Men i 87:an blir det ofta längre avsnitt medan 91:an är fylld av oneliners.
Citera
2013-05-18, 00:15
  #211
Medlem
Pungs avatar
Har aldrig direkt skrattat av att läsa 91:an. (Vilket jag däremot brukade göra högt när jag läste Mad, Don Martin, Larsson och Pyton).

Med 91:an har det blivit som mest ett leende, och då oftast år Uti vår hage. Inte själva 91:an serien.

Men jag har aldrig heller tolkat 91:an som löften om gapskratt. För det skulle krävas ständigt nya karaktärer, nutid, satir, viss grovhet.

91:an är mer feel-good... En annan värld och tid som man vill kliva in i. Inte för att gapflabba, utan för det enkla, vänliga Sverige som målas upp. Det är helt enkelt en mysighetsfaktor.

Ungefär som Pretty women och liknande filmer. Publiken skrattar inte så som de gör åt typ Scary movies. Men man kan ha behållning utan gapflabb, och inte känna sig lurad av märkningen "komedi".

91:an handlar om sådana jordnära grejer som jag själv gör/gjort. Det fiskas, jagas, är ute i skog, hugger ved, tjuvvittjar kräftburar osv. Aktiviteter som inte skilldras i någon annan populärkultur idag. Men som ändå är vardag eller i vart fall minnen för många.

Så visst är nostalgi en del av grejen. Men inte bara lumparminnen utan också vanligt lantliv (som iofs också är på väg försvinna). Plus nämnda mysiga bild av ett annat Sverige. Ett Sverige som inte alls är särskilt långt bort. 91:an har funnits sedan 30-talet. Men det var först i mitten av 90-talet som tidningen började kännas "omoderna".

Fram tills dess var det faktiskt inget konstigt med bara svenskar i samhällena, värnplikt och försvar var självklart. Porrtidningar stod i butikshyllorna och folk kunde ta sig ett bloss utan moralskrik. Lantaffärer var inte alla utkonkurerade av storköp.

Förändringen av Sverige skedde blixtsnabbt.

91:an som fortfarande står i butikshyllorna, är en lite vemodig påminnelse om hur snabbt, och hur det skett mot folkviljan.

Så om 91:an brukade vara en färgglad spegel av samtiden, är den väl idag kanske mer nostalgisk. Att inte "hänga med i utvecklingen" tycker jag dock inte är en brist, när "utvecklingen" är ockupation och folkutrotning.

Jag köper tidningen ibland fortfarande. Inte för att den får mig att garva. Det har den aldrig gjort. Men för att den får mig att må bra.
Citera
2013-05-19, 08:59
  #212
Medlem
McCarthy01s avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Pung
Har aldrig direkt skrattat av att läsa 91:an. (Vilket jag däremot brukade göra högt när jag läste Mad, Don Martin, Larsson och Pyton).

Med 91:an har det blivit som mest ett leende, och då oftast år Uti vår hage. Inte själva 91:an serien.

Men jag har aldrig heller tolkat 91:an som löften om gapskratt. För det skulle krävas ständigt nya karaktärer, nutid, satir, viss grovhet.

91:an är mer feel-good... En annan värld och tid som man vill kliva in i. Inte för att gapflabba, utan för det enkla, vänliga Sverige som målas upp. Det är helt enkelt en mysighetsfaktor.

Ungefär som Pretty women och liknande filmer. Publiken skrattar inte så som de gör åt typ Scary movies. Men man kan ha behållning utan gapflabb, och inte känna sig lurad av märkningen "komedi".

91:an handlar om sådana jordnära grejer som jag själv gör/gjort. Det fiskas, jagas, är ute i skog, hugger ved, tjuvvittjar kräftburar osv. Aktiviteter som inte skilldras i någon annan populärkultur idag. Men som ändå är vardag eller i vart fall minnen för många.

Så visst är nostalgi en del av grejen. Men inte bara lumparminnen utan också vanligt lantliv (som iofs också är på väg försvinna). Plus nämnda mysiga bild av ett annat Sverige. Ett Sverige som inte alls är särskilt långt bort. 91:an har funnits sedan 30-talet. Men det var först i mitten av 90-talet som tidningen började kännas "omoderna".

Fram tills dess var det faktiskt inget konstigt med bara svenskar i samhällena, värnplikt och försvar var självklart. Porrtidningar stod i butikshyllorna och folk kunde ta sig ett bloss utan moralskrik. Lantaffärer var inte alla utkonkurerade av storköp.

Förändringen av Sverige skedde blixtsnabbt.

91:an som fortfarande står i butikshyllorna, är en lite vemodig påminnelse om hur snabbt, och hur det skett mot folkviljan.

Så om 91:an brukade vara en färgglad spegel av samtiden, är den väl idag kanske mer nostalgisk. Att inte "hänga med i utvecklingen" tycker jag dock inte är en brist, när "utvecklingen" är ockupation och folkutrotning.

Jag köper tidningen ibland fortfarande. Inte för att den får mig att garva. Det har den aldrig gjort. Men för att den får mig att må bra.

+ 1 på den.

Även om nya manusförfattare och tecknare har gjort sitt yttersta för att skapa roliga och dråpliga serieavsnitt, så är det ändå den gammelsvenska andan som gör att man får mest behållning av tidningen. Man drömmer sig tillbaka som du säger, till en tid då det var mer avstressat och harmoniskt.

Fast jag måste ändå erkänna att Egerbrandth gjorde ganska torra och tråkiga serier.
Citera
2013-06-16, 20:13
  #213
Medlem
rutger9999s avatar
Jag läste en recension av ett nummer av 91an för ett tag sedan i den här tråden och tänkte bidra med en egen, i det här fallet #9-10 (dubbelnummer) 2013.

Citat:
Sid 4-15: 91an: "GPS".
Furir Revär har tröttnat på att 91an och 87an alltid bonnar så han sätter varsin GPS-sändare i deras uniformer så han kan följa dem via en dator vart de än går. Samtidigt har majoren fått strikta order om att banta och sluta röka av doktorn, som säger sig "hålla ett öga på honom". 91an och 87an hittar sändarna och sätter dem majorens kläder så furiren jagar honom istället, och majoren i sin tur tror att det är doktorn som skickat furiren att smyga på honom för att se så han följer dieten. Det slutar med att majoren tvingar furiren att äta upp datorn.

Sid 16-18: 91an: "Skottöra".
Furiren och två andra befäl tävlar i vem som bäst kan avgöra vilket vapen som används vid det aktuella smattrandet från skjutvallen. De ber 91an springa och kontrollera och det visar sig vara en hackspett som hackar på en telefonstolpe.

Sid 19: Seriekrysset.

Sid 20-21: Revelj.
Gösta Gummesson dog i november 2012 och därför hyllas han med publiceringen av några gamla Åsa-Nisse-serier.

Sid 22: Åsa-Nisse (från 1956) (obetitlad)
Åsa-Nisse uppfinner en tvättmaskin men råkade hålla ritningen upp och ner så fläckarna blir kvar men resten av kläderna försvinner.

Sid 23: Åsa-Nisse (från 1956) (obetitlad)
Åsa-Nisse och Klabbis gömmer sig i en ihålig ek för att kunna tjuvskjuta utan risk för upptäckt. De åker fast men Nisse försvarar sig med att det inte är första gången en ek skjuter skott vilket får domaren att skratta.

Sid 24-27: Åsa-Nisse (från 1962) (obetitlad)
Åsa-Nisse lär sig trolla men publiken blir sura när de upptäcker att de bara bluffar (tydligen tror folk i allmänhet att trollkarlar använder riktig magi). Det slutar med att Nisse och Klabbis löper gatlopp och Klabbis ber Nisse trollar bort folket som jagar dem. Hysteriskt rolig oneliner.

Sid 28: Vi får lära oss ett trolleritrick som faktiskt inte är så dumt.

Sid 29-30: Åsa-Nisse.
Några korta serier.

I första har Nisse satt upp två vedbodar med öppningarna mot varandra så när han hugger ved åker det in en vedhalva i varje bod så han slipper bära in den själv. Mycket roligt.

I den andra serien sätter han speedwaydäck på Klabbis traktor så den inte ska slira men det slutar med att halva grusvägen fastnar i däcken så han inte får stopp på traktorn eftersom däcken inte nuddar mark längre. Jag vet inte om min mage klarar fler skämt av den här kalibern.

I den tredje och sista har han satt fast kugghjulen bakochfram på en mjölkningsmaskin så korka blåses upp och flyger iväg istället för att mjölkas. "Slutpoängen" är att han vaknar upp och utbrister "*phu* Vicken hemsk mardröm!"

Sid 31-34: Åsa-Nisse.
Serie där Nisse och Klabbis möter Gösta Gummesson där verkliga världen korsas med serievärlden. Stjärnorna som Nisse och Klabbis ser är Göstas rullgardin, solen de ser är hans bordslampa och ders värld visar sig vara platt eftersom den består av hans ritpapper. Slutklämmen är att de bygger en raket som de skjuter upp och träffar Gösta "mitt i planeten". Inte en vidare kul serie men lite smågullig på sitt sätt. Bästa i tidningen.

Sid 35-36: Livet som Gift.
En ensidesserie för att visa likheterna med Kronblom och Åsa-Nisse. En gubbe är ute och fiskar med sin fru men hon skrattar åt hans misslyckade försök så det slutar med att han sätter fast båten med ett kryssningsfartyg med en lina så hon åker med den medan han själv stannar kvar och fiskar på en timmerstock som flyter i vattnet. Jag kissar nästan på mig av skratt.

Sid 37-41: Kronblom.
Han ritar porträtt på kvinnor som han försöker kränga till folk. En bonde tackar nej till ett porträtt av hans piga så Kronblom ritar av hans fru istället och hon blir så överförtjust att hon erbjuder en tusenlapp för bilden. Bonden kommer fram till dem och Kronblom säger att han måste köpa den eftersom han älskar henne. Vad var poängen egentligen?

Sid 42-43: Livet Hemmavid.
En golfspelare skriker "fore!" och sen bliur han nerknuffad av ett får så en gubbe skriker "FÅÅÅÅR!" elakt till honom. Känns som en välanvänd "lustighet".

Sid 44-45: Livet Hemmavid.
Två alkisar ska hjälpa den tredje hem, men blir sugna på kebab så de dumpar honom i en container medan de köper mat. Ja, det var tydligen poängen.

Sid 46: Historiska historier.
En frisör råkar klippa av Djävulens ena horn men smiter iväg innan han upptäcker det. Jag måste ha missat detta kapitel i historieboken.

Sid 47: Historiska historier.
Inte mindre än två avsnitt på samma sida. I första använder en viking sina horn till att fästa gungor till ungarna och i andra köper Catwoman upp hela lagret kattmat i affären.

Sid 48-61: Lilla Fridolf: "Lotten".
Långt avsnitt som "fortsätter i nästa nummer". Osannolik historia om några kufar som hittar en lott som det är vinst på, men på något vis har den ena sålt lotten till Fridolf i jakt på alkohol. Nu när de förstår att det är hundratusen i vinst på den vill de ha tillbaka den. Kan inte riktigt bedöma den eftersom jag inte läst den rafflande avslutningen. Men det jag läste här var inget vidare. Och varför köper Fridolf en begagnad lott av en okänd kuf på stan?

Sid 62-66: 91an: "Vill man ha en Hill-man."
Kapten kommer på att det är dyrt med bil så han säljer den. Därefter får han veta i sin biltidning att den är värd massor så han köper tillbaka den dyrt och det slutar med att nästa nummer av tidningen innehåller en rättelse som säger att den inte alls var värd något. Slutklämmen är att kapten går mot bilen med en hammare.

Sid 67: En brat i skogen.
Rikemanskillen vill tvunget köpa det dyraste plagget som finns i byn så han kommer hem med en gammaldags dykardräkt.

Sid 68: En brat i skogen.
En kille promenerar i skogen runt en massa älvor, monster, enhörningar och skit och när han kommer fram sitter hans brat-kompis och blippar på sin mobil och undrar varför han går ut eftersom det aldrig händer något kul där.

Sid 69-70. 91an mot väggen.
Insändare.

Första insändaren handlar om åldern på olika karaktärer samt om brevskrivarens andra brev inte publicerats eftersom de kanske ansågs stötande. Svaret är att de inte kan ta in alla.

Andra insändarskribenten undrar om de kan förlägga ett 91an-äventyr i Norrland.

Tredje insändaren är en kort recension av de olika serierna.

Fjärde insändaren undrar lite blandat om tidningen.

Femte insändarskribenten har två frågor, först om de kan ta in mer Livet Hemmavid och sen vem som hittade på 91an. ANVÄND WIKIPEDIA DITT JÄVLA RÖVHÅL!

Sid 71: Viltliv.
En affärsinnehavare delar ut metspö till alla kunder men eftersom han skrivit "Alla som handlar idag får spö!!!" på dörren. Jättekul.

Sid 72: Viltliv.
En jägare planerat hallonbuskar med dynamit. De verkar ha glömt lägga in slutklämmen här.

Sid 73-76: 91an: "Korv med mos."
Majoren är portad från en korvkiosk så 91an får "köpa ut" åt honom. 87an snor mosbrickan och springer iväg men majoren sätter sig på honom och äter sin mat medan 91an så finurligt säger att "det blev mos i alla fall". Jääääättekul.

Sid 77- 89: 91an: "Den gråtande kaptenen".
En häst springer lös så 91an och kaptenen jagar efter den med bil men åker dit för fortkörning och hamnar i finkan. Mandel tycker synd om honom och ger honom pengar vilket får kaptenen att gråta av tacksamhet. Stört.

Sid 90-95: 91an: "Egen härd är guld värd".
Toftaligan blir vräkta men hittar ett nytt boende som rivs precis när de ska flytta in. Det slutar med att de får sova i bilen. Jag har varit på begravningar som jag haft roligare åt.

Sid 96-97: 91an: "Inte huvudet på skaft".
En handgranat spränger en liten redskapsbod så det regnar spadar.

Är det verkligen någon under 70 som seriöst tycker detta är roligt? Pilserfilm varvat med "roliga historier" vars poänger man redan har listat ut efter första rutan! Som liten gillade jag humorn men som vuxen förstår jag inte alls det roliga med den även om jag gillar buskis.
Citera
2013-06-17, 05:55
  #214
Medlem
McCarthy01s avatar
Citat:
Ursprungligen postat av rutger9999
Jag läste en recension av ett nummer av 91an för ett tag sedan i den här tråden och tänkte bidra med en egen, i det här fallet #9-10 (dubbelnummer) 2013.



Är det verkligen någon under 70 som seriöst tycker detta är roligt? Pilserfilm varvat med "roliga historier" vars poänger man redan har listat ut efter första rutan! Som liten gillade jag humorn men som vuxen förstår jag inte alls det roliga med den även om jag gillar buskis.

Det är för att ni yngre är så kräsna när det gäller humor. Om inte allt handlar om sex eller våld och mord, så är det inte engagerande eller roligt, tycker ni.
Citera
2013-09-18, 15:57
  #215
Medlem
Ska ge min syn på serierna:
91:an - Varierar. Kan vara bra, ibland inte.
En dag på Klackamo - Gillar att dem är korta, så att man hajar vitsen direkt.
Åsa-Nisse - Brukar hoppa över jaktserierna. Sedan ogillar jag deras delvis obegripliga språk. Läser den ibland.
Kronblom - Läser den ibland. Har egentligen inget att anmärka.
91:an mot väggen - Visserligen inte en serie, men vafan... Brukar läsa denna. Intressant med folks åsikter.
Livet hemmavid - Min huvudsakliga anledning till att jag läser denna tidning. Älskar den. Motivering överflödig.
Ferguson/Historiska historier och vad nu Alf Woxneruds serier heter - Gillar dem.
Citera
2013-09-20, 15:11
  #216
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av rutger9999
Jag läste en recension av ett nummer av 91an för ett tag sedan i den här tråden och tänkte bidra med en egen, i det här fallet #9-10 (dubbelnummer) 2013.



Är det verkligen någon under 70 som seriöst tycker detta är roligt? Pilserfilm varvat med "roliga historier" vars poänger man redan har listat ut efter första rutan! Som liten gillade jag humorn men som vuxen förstår jag inte alls det roliga med den även om jag gillar buskis.

Angående "En brat i skogen" sid 68 så är han som promenerar i skogen "brat-kompisens" pappa.
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in