Vi ska ta en tillbakablick till en tid då man på en gata i stan kunde läsa blodisande löpsedlar om att "riket just nu försvaras av endast 2000 man". 2009 års Försvarsbeslut innebar att vi skulle ha ett försvar som var billigt, litet och geografiskt frånvarande. Försvarsutgifterna gick ner mot som lägst 1,1 procent av BNP under flera år.
Ytterst få män kunde detta år säga att "det är vi som försvarar landet". Men från bottennoteringen 2000 man så skulle man ändå upp en bit. Regeringen utredde då hur detta skulle gå till och 2009 släppte Statens Offentliga Utredningar sitt Slutbetänkande i Utredningen om Totalförsvarspliken, också känt som "SOU 2009:63". Där bedömdes att försvarsmaktens rekrytering borde ske på frivilligbasis istället för värnplikt, även om värnplikten skulle finnas kvar att användas vid behov. Rapporten innehåller bland annat orden
Samma år, 2009, lades en proposition i riksdagen som skulle ändra vår grundlag. Där lades det, i regeringsformens 2:a kapitel, 12 och 13 §§, fram ett starkt skydd mot diskriminering. Men även två undantag: Man fick uttryckligen fortfarande diskriminera för att främja jämställdhet, eller om diskrimineringen avser värnplikt. Denna proposition blev till vår nya grundlag 2010.
Genusperspektivet var således en del av försvarsreformen, helt utan att låta detta stå i vägen för att kunna könsdiskriminera ihjäl män vid behov. Man kan fråga sig om genusvetarna alltså inte tror på vad de själva säger.
För övrigt så hade vid denna tiden genustankarna redan gått varvet runt i riksdagen. Här är en motion av två moderata riksdagsledamöter från 2003 som gör gällande att:
Man kan undra om de var ironiska.
Men faktum kvarstår att genusperspektivet var starkt närvarande i 2009 års försvarsreform. Samma reform som övergav tanken på att kunna ta och hålla terräng inom landets egna gränser. Var huvudsyftet att skilja mannen från försvaret?
Var det meningen att vi i praktiken skulle lägga ner försvaret till förmån för feminismen?
Ytterst få män kunde detta år säga att "det är vi som försvarar landet". Men från bottennoteringen 2000 man så skulle man ändå upp en bit. Regeringen utredde då hur detta skulle gå till och 2009 släppte Statens Offentliga Utredningar sitt Slutbetänkande i Utredningen om Totalförsvarspliken, också känt som "SOU 2009:63". Där bedömdes att försvarsmaktens rekrytering borde ske på frivilligbasis istället för värnplikt, även om värnplikten skulle finnas kvar att användas vid behov. Rapporten innehåller bland annat orden
Citat:
Det föreslagna personalförsörjningssystemet kommer dessutom att skapa förbättrade förutsättningar för att öka jämställdheten mellan kvinnor och män samt för att nå de integrationspolitiska målen.
Samma år, 2009, lades en proposition i riksdagen som skulle ändra vår grundlag. Där lades det, i regeringsformens 2:a kapitel, 12 och 13 §§, fram ett starkt skydd mot diskriminering. Men även två undantag: Man fick uttryckligen fortfarande diskriminera för att främja jämställdhet, eller om diskrimineringen avser värnplikt. Denna proposition blev till vår nya grundlag 2010.
Genusperspektivet var således en del av försvarsreformen, helt utan att låta detta stå i vägen för att kunna könsdiskriminera ihjäl män vid behov. Man kan fråga sig om genusvetarna alltså inte tror på vad de själva säger.
För övrigt så hade vid denna tiden genustankarna redan gått varvet runt i riksdagen. Här är en motion av två moderata riksdagsledamöter från 2003 som gör gällande att:
Citat:
Av tre anledningar bör värnplikten göras verkligt allmän. Män och kvinnor bör vara likställda under lagen, kompetensen inom försvaret bör breddas och alla könsrollsbevarande institutioner i samhället bör motverkas.
Man kan undra om de var ironiska.
Men faktum kvarstår att genusperspektivet var starkt närvarande i 2009 års försvarsreform. Samma reform som övergav tanken på att kunna ta och hålla terräng inom landets egna gränser. Var huvudsyftet att skilja mannen från försvaret?
Var det meningen att vi i praktiken skulle lägga ner försvaret till förmån för feminismen?