Är att ta ställning och stå i demonstrationer ett tecken på att man inte har ett liv?

Sist hade Tobias Billström en kippa på sig och var med på en demonstration för och visa sitt stöd till judar i Sverige eller något sådant fick jag exakt samma känslor jag får varje gång jag ser en vänstertjej bära Palestinas flagga runt halsen. Alltså jag tänker samma sak båda gångerna: Tobias Billström och vänstertjejen har ingenting att göra och måste fylla dagen med låtsas aktiviteter. Att ta ställning i en fråga och stå i demonstrationer är en meningslös och betydelselös sak som västerlänningar kommit på men som inte förändrar verkligheten.

Eller ja, iallafall inte alltid. Det gjorde ju det i Rumänien 1989 till exempel men annars har den inte så mycket påverkan. Men även i Rumänien var det ju knappast demonstrationer som ledde till förändring utan det var verkligt fysiskt uppror. I Belarus gick det sämre för ca 2 år sedan för att deras ledare vägrade besegras.

Om en person sitter i fängelse och hans familj springer runt mellan olika advokater och vill få honom utsläppt då kan det hjälpa. Om familjen istället ägnar sig åt att stå varje lördag och lyfta skyltar där det står "Släpp honom" då är familjen ute och cyklar. Samma sak gäller de stora frågorna. Om man ägnar sig åt lobbying på hög nivå, t.ex inom FN eller Vita Huset då gör man något riktigt men att stå och bjuda på kaffe och lyssna på musik och samtala i torg då innebär det bara en sak: personen har inte så mycket att göra och vill ge mening åt sitt liv. Är det så eller har jag fel?

Sist hade Tobias Billström en kippa på sig och var med på en demonstration för och visa sitt stöd till judar i Sverige eller något sådant fick jag exakt samma känslor jag får varje gång jag ser en vänstertjej bära Palestinas flagga runt halsen. Alltså jag tänker samma sak båda gångerna: Tobias Billström och vänstertjejen har ingenting att göra och måste fylla dagen med låtsas aktiviteter. Att ta ställning i en fråga och stå i demonstrationer är en meningslös och betydelselös sak som västerlänningar kommit på men som inte förändrar verkligheten.

Eller ja, iallafall inte alltid. Det gjorde ju det i Rumänien 1989 till exempel men annars har den inte så mycket påverkan. Men även i Rumänien var det ju knappast demonstrationer som ledde till förändring utan det var verkligt fysiskt uppror. I Belarus gick det sämre för ca 2 år sedan för att deras ledare vägrade besegras.

Om en person sitter i fängelse och hans familj springer runt mellan olika advokater och vill få honom utsläppt då kan det hjälpa. Om familjen istället ägnar sig åt att stå varje lördag och lyfta skyltar där det står "Släpp honom" då är familjen ute och cyklar. Samma sak gäller de stora frågorna. Om man ägnar sig åt lobbying på hög nivå, t.ex inom FN eller Vita Huset då gör man något riktigt men att stå och bjuda på kaffe och lyssna på musik och samtala i torg då innebär det bara en sak: personen har inte så mycket att göra och vill ge mening åt sitt liv. Är det så eller har jag fel?

Kanske du har rätt och att dessa människor inte har ett liv. Kanske de inte vet bättre hur man gör? De behöver nog din hjälp! Fyll på här:

Om man har ett liv så gör man
1. ...
2. ...
3. ...
...

Vad gör du t ex själv?

Sist hade Tobias Billström en kippa på sig och var med på en demonstration för och visa sitt stöd till judar i Sverige eller något sådant fick jag exakt samma känslor jag får varje gång jag ser en vänstertjej bära Palestinas flagga runt halsen. Alltså jag tänker samma sak båda gångerna:

Tobias Billström och vänstertjejen har ingenting att göra och måste fylla dagen med låtsas aktiviteter.

Har konjunktionen sanningsvärde? Låtsats aktiviteter verkar vara ett värdeladdat begrepp, begrepp med en negativ värdeladdning. Varvid det inte är objektivt, när det talar om dina känslor och inte om faktumet.

Jag tolkar det som att du tänker att det är en riktig aktivitet.

"Tobias Billström och vänstertjejen har någonting (inte ingenting) att göra och måste inte fylla dagen med låtsas aktiviteter."

Jag ifrågasätter att de måste, som att i det finns ingen annan möjlighet än att fylla dagen med "låtsasaktiviteter."

"Tobias Billström och vänstertjejen har någonting att göra och fyller dagen med låtsasaktiviteter."

Om den sammansatta satsen ska ha sanningsvärde så måste det negativt laddade "låtsasaktiviteter" tas bort:

"Tobias Billström och vänstertjejen har någonting att göra och fyller dagen med att vara med i en demonstration."

Så, hur saker och ting förhåller sig och vad som är fallet är en fråga men hur saker och ting bör förhålla sig är en normativ fråga, en etisk fråga. Bör Tobias Billström eller/och vänstertjejen vara med i en demonstration?

Bör alla aldrig vara med i en demonstration? Bör "alla" vara med i en demonstration ibland?

Att ta ställning i en fråga och stå i demonstrationer är en meningslös och betydelselös sak som västerlänningar kommit på men (och) som inte förändrar verkligheten.

I denna satsen är det också värdeladdade begrepp, i form av meningslös och betydelselös.

"Att ta ställning i en fråga och stå i demonstrationer är en sak som västerlänningar kommit på men (och) som inte förändrar verkligheten."

Är det sant att det är västerlänningar kommit på både att ta ställning i en fråga och vara med i en demonstration? Är det sant att göra det inte förändrar verkligheten?

"Att ta ställning i en fråga och stå i demonstrationer är inte(?) en sak som västerlänningar kommit på men (och) som förändrar verkligheten."

Bara genom att medverka är verkligheten på ett annat sätt än om fallet är att inte medverka.

Det blir falskt om det förändrar verkligheten tolkat som att demonstrationen leder till att det man demonstrerar emot inte är fallet. De ansvariga kanske förlorar viljan eller modet att fortsätta. Vissa med auktoritet kan vilja sätta dem/han i fängelse, eller avsätta (varvid de inte längre kan fortsätta) någon/några eller liknande.

Finns det något annat sätt vilket oftare gör att vad man vill sker? Bör det ske så som man vill? Det är fel att orsaka onödigt lidande. Om något är rätt eller fel beror på utfall av lidande/lycka. "En handling (A) är fel om och endast om och därför att det finns en annan handling som har bättre konsekvenser för välbefinnande än A. (Wellfare)

"Eller ja, iallafall inte alltid. Det gjorde ju det i Rumänien 1989 till exempel men annars har den inte så mycket påverkan. Men även i Rumänien var det ju knappast demonstrationer som ledde till förändring utan det var verkligt fysiskt uppror. I Belarus gick det sämre för ca 2 år sedan för att deras ledare vägrade besegras."



"Om en person sitter i fängelse och hans familj springer runt mellan olika advokater och vill få honom utsläppt då kan det hjälpa."

Att få så kallad resning i ett fall är osannolikt i Sverige.

"Om familjen istället ägnar sig åt att stå varje lördag och lyfta skyltar där det står "Släpp honom" då är familjen ute och cyklar."

Det är möjligtvis inte något som andra kommer engagera sig i. Det är möjligtvis inte uppfattat som ett hot emot dem, eller något som de har egenintresse i att bry sig om. I vissa fall blir det tumult om befolkningen får veta något och uttrycker ett starkt ogillande emot ett orättvist korrupt(?) rättssystem.

"Samma sak gäller de stora frågorna. Om man ägnar sig åt lobbying på hög nivå, t.ex inom FN eller Vita Huset då gör man något riktigt men(och) att stå och bjuda på kaffe och lyssna på musik och samtala i torg då innebär det bara en sak: personen har inte så mycket att göra och vill ge mening åt sitt liv."

De stora frågorna är vagt och ospecificerat, vi vet inte vad det refererar till specifikt.

Att göra något riktigt möter samma problem.

Att stå och bjuda på kaffe och lyssna på musik och samtala på torg innehåller för lite för att det ska benämnas som att demonstrera på ett rimligt sätt.

"Personen som gör ovanstående har inte mycket att göra, och vill ge mening åt sitt liv."

Det ger en perspektivmarkering, hur mycket är inte mycket att göra? Men gör hon/han fel då, det finns inte någonting som att göra ingenting. Utan även att vila eller att lyssna på P1 är att göra något.
Kanske vore det bättre konsekvenser att göra det, än att skrika på en tjänsteman, åka och dö i ett krig för du vill "avsluta kriget" och tala om att det är fel att döda för generalen, eller liknande?
Men finns det något som ger bättre konsekvenser av personen än att vara på torget och göra vad du sa? Då vore det fel att vara på torget och göra detta av personen, rent etiskt.

"vill ge mening åt sitt liv." Detta efterledet blir falskt om personen inte vill ge mening åt sitt liv.

Är det så eller har jag fel?


Syftet med att demonstrera kan vara att få människor att ändra en attityd emot någonting. Det kan vara för att göra människor medvetna om något. För att vara social. Det finns olika intentioner bakom att vara med i en demonstration. Men felinformation, propaganda och fallasier förekommer eller åtminstonde är möjligt, kanske rätt sannolikt. Det kan innehålla virtue signaling; Oj så duktig och etisk man är när man (bara) uttrycker att man inte vill något som man tror vara fel!

Det är möjligt att trycket blir tillräckligt för att någon inte längre vågar eller längre ser fördelar med att ha fallet som de protesterar/demonstrerar emot. Hur (o)sannolikt är det?

1- Läsa mycket tills det att man förstår vad det stora målet är och sen leva efter det.

2- så länge man är medveten om det stora målet så kvittar det vad det är exakt man gör även om vissa saker ska och måste ingå för alla oavsett vem man är. Till exempel be 5 gånger om dagen.

3- om man inte är intresserad av det stora målet och vill diskutera enbart ur ett världsliga perspektiv då... Eller nej, man måste faktiskt ha det stora målet i åtanke annars kvittar det. Jag kan tycka att män som försvarar sina länder/kvinnor i Ukraina t.ex gör någonting men den stora frågan som världens alla filosofer måste försöka hitta svar på är: spelar det verkligen någon roll om man inte gör det för det stora målet eller om man har missuppfattat det stora målet?

- förändra världen i den riktningen man ser är rätt. Så länge man är medveten om det stora målet förstås.