Kan ni hjälpa mig att se sanningshalten i det här fallet (Dom finn med i tråden),

Hej

Texten är för lång för att starta med, därför är det flera inlägg som är tråden.

Det här är ett fall där den svarande påstår sig ha blivit utsatt för bedrägeri, han förlorar fallet, men jag är nyfiken på om ni tror på honom eller ej. Det rör sig om en väldigt skötsam person, men man undrar ändå om det inte kan ha varit så att han försökt bedraga banken och låtsas ha blivit utsatt för detsamma.

PARTER

Kärande
Nordax Bank AB

Svarande
M S
______________________

DOMSLUT
1. M. S. ska till Nordax Bank AB betala ett kapitalbelopp om 100 000 kr
plus förfallen avtalad ränta per den 11 februari 2019 med 1 952,50 kr plus avtalad
årlig dröjsmålsränta för tiden därefter med 14,9 procent på kapitalbeloppet till dess
full betalning sker.

2. M S ska betala Nordax Bank AB:s rättegångskostnader med
81 990 kr plus ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen från den 18 februari 2021
tills beloppet är betalt. Av beloppet avser 78 900 kr ombudsarvode

BAKGRUND

Ett BankID i M S namn och personnummer skapades den 25 september
2018. Samma dag användes BankID:t för att öppna ett bankkonto i Danske Bank i
hans namn. Den 17 oktober 2018 användes BankID:t för att ingå det i målet aktuella
låneavtalet med Nordax Bank AB (”Nordax”). 100 000 kr fördes sedan över från
Nordax till kontot hos Danske Bank. Pengarna överfördes därefter, via Swish, till olika
mottagare. Den 19 november 2018 tog M S kontakt med Nordax med
anledning av lånet och uppgav att han hade blivit utsatt för ett bedrägeri.

BEGÄRAN M.M.

Nordax har begärt att tingsrätten i första hand ska förplikta M S att till Nordax betala ett kapitalbelopp om 100 000 kr plus förfallen avtalad ränta per den 11 februari 2019 med 1 952,50 kr plus avtalad årlig dröjsmålsränta för tiden därefter med 14,9 procent på kapitalbeloppet till
dess full betalning sker, och i andra hand ska förplikta M S att till Nordax betala ett kapitalbelopp om
100 000 kr plus ränta enligt 6 § räntelagen från dagen för delgivning av stämningsansökan till dess full betalning sker.

Nordax har begärt ersättning för sina rättegångskostnader.

M S har motsatt sig betalningsskyldighet utan att vitsorda något belopp
som skäligt i och för sig. Ränteberäkningen enligt 6 § avtalslagen har dock godtagits.
M S har begärt ersättning för sina rättegångskostnader

GRUNDER
Nordax har som grund för sin begäran angett följande.

I första hand gör Nordax gällande att M S, eller annan med hans
samtycke, har genom ett skriftligt skuldebrev av Nordax upptagit en kredit om
100 000 kr och därmed förbundit sig att betala kapitalbelopp och ränta. På grund av
utebliven betalning har lånet sagts upp till betalning i sin helhet. Aktuell kapitalskuld
uppgår till omstämt belopp. Någon betalning har inte gjorts. Den begärda räntan är
avtalad mellan parterna på så sätt som framgår av skuldebrevet och de allmänna
villkoren och räknas på kapitalbeloppet från det datum då lånet förföll till betalning.

Låneavtalet har ingåtts i enlighet med gällande kreditgivningssed. Det saknas skäl att
jämka avtalet.

I andra hand, för det fall tingsrätten kommer fram till att M S inte har
ingått aktuellt låneavtal, gör Nordax gällande att Nordax av misstag har betalat ut
100 000 kr till M S eftersom det inte funnits någon rättsgrund för
betalningen. M S har mottagit det aktuella beloppet och har varken
varit i god tro avseende mottagandet av betalningen eller inrättat sig efter misstagsbetalningen, varför M S är skyldig att återbetala det överförda beloppet.

M S har som grund för sin inställning angett följande.

I första hand gör M S gällande att han inte har ansökt om lån eller ingått
ett låneavtal med Nordax. Han har inte heller utnyttjat någon kredit.

I andra hand, för det fall tingsrätten skulle anse att det föreligger ett låneavtal, gör
M S gällande att avtalet ska ogiltigförklaras eftersom underskriften i
sådant fall är förfalskad.

I tredje hand, för det fall tingsrätten skulle anse att det föreligger ett giltigt
låneavtal, gör M S gällande att betalningsskyldigheten ska jämkas till
noll kr enligt 36 § avtalslagen. Avtalet ska anses oskäligt eftersom det ingått i strid
med gällande kreditgivningssed.

UTVECKLING AV TALAN

Nordax

Den 25 september 2018 skapades M S mobila BankID. Samma dag
skapades, med hjälp av aktuellt BankID, ett konto i Danske Bank. Den 5 oktober 2018
inkom en elektronisk låneansökan till Nordax via Lendo.

Nordax gjorde en kreditprövning av M S och inhämtade en
kreditupplysning från UC. Samtliga då inrapporterade krediter till UC har tagits i
beaktande. Det finns dock en viss fördröjning innan ansökningar registreras i UC.
Nordax har, i enlighet med bankens rutiner och gällande bestämmelser, gjort en
kreditprövning av M S innan lånet beviljades. Det framkom inget som
tydde på att han skulle sakna förmåga att fullgöra villkoren i avtalet. Det saknades
anledning för Nordax att inte förlita sig på underlaget och det fanns inget skäl för
banken att tro att M S inte skulle fullgöra sin betalningsskyldighet.

Bankens säkerhetskontroll bekräftade att det var M S som ansökte om lån
eftersom hans BankID hade använts. Den 17 oktober 2018 ingick M S
sedan skuldebrevet genom sitt BankID. Nordax skickade ett välkomstbrev till
M S den 19 oktober 2018. Danske Bank, som uppmärksammat att
transaktioner skett på M S: s konto, har också skickat brev till honom.

Den 12 november 2018 återkallade M S sitt BankID. Samma dag
utställde Nordax en faktura avseende lånet. Den 16 november 2018 polisanmälde
M S ett bedrägeri kopplat till lånet men angav ingen förklaring till hur bedrägeriet skulle ha gått till. Den 19 november 2018 anmälde han det inträffade till
Nordax och bestred lånet i sin helhet. Nordax bad M S att utveckla skälen
för sitt bestridande. Den 29 november 2018 återkom han med svar på Nordax frågor.
M S uppgav då att det hade skett någon typ av intrång när han var
inloggad. Han skrev inget om att han blivit otillbörligen uppringd eller att han skulle
ha lämnat ut sin kod till någon. Han lämnade ingen förklaring till det som skett eller
till hur någon skulle ha fått tag på hans uppgifter.

Lånet sades upp den 11 februari 2019. Då uppgick skulden till 100 000 kr jämte
förfallen ränta, beräknad på 9,9 %, med 1 952,50 kr. Därefter utgår dröjsmålsränta med
14,9 %. Betalning har inte erlagts.

M S
Nordax har inte presenterat en dekrypteringskod för M S BankID.
Vidare har Nordax varken påstått eller visat att det vid tidpunkten för lånets ingående
inte har funnits tekniska problem med det av banken använda systemet för ingående av
lån. Det går därför inte att veta att den elektroniska underskriften inte är manipulerad.
Bevisbördan har därför inte övergått på M S (jfr. NJA 2017 s. 1105).

I det aktuella skuldebrevet finns felaktiga uppgifter. Mobilnumret är inte M
S: s och hans mejladress stämmer inte. Tidpunkten för undertecknandet av
skuldebrevet avviker dessutom från motsvarande uppgift i hans BankID. Låneansökan
(Lendo) innehåller också flera felaktiga uppgifter. M S arbetar inte på
Försäkringskassan och hans inkomstuppgifter stämmer inte. Vidare betyder ”wage
earner” löntagare vilket inte är ett sorts jobb. Den sökta lånesumman om 300 000 kr
är också en annan än den beviljade. Nordax har inte varit aktsamma när de kontrollerat
uppgifterna i låneansökan och lånet har ingåtts mot god kreditgivningssed.

Det BankID som skapades den 25 september 2018 i M S: s namn skapades
utan hans vetskap. Detsamma gäller bankkontot i Danske Bank. Samma BankID användes sedan för att ingå aktuellt lån med Nordax. Av kontoutdraget framgår att överföringar gjort från kontot i Danske Bank till ett antal, för M S, okända personer för köp av bitcoin. M S har inte tillgodogjort sig
beloppet. Det IP-nummer som använts vid signeringen av avtalet har kopplat upp i
Göteborg. Det framgår av utdrag från Swedbanks hemsida att man kan ha upp till tre
mobila BankID per person och upp till åtta mobila BankID per enhet, men bara ett per
person.

Samma dag som M S fick fakturan från Nordax, den 16 november 2018,
förstod han att lån upptagits i hans namn och polisanmälde det. Någon hade också
ansökt om ett lån hos Bank Norwegian. Några dagar dessförinnan, den 11 november,
hade han polisanmält ett annat bedrägeri där lån upptagits i hans namn i Euroloan. Det
hade även, under den senaste tiden, gjorts ett 30-tal omfrågningar om honom hos UC.

På Nordax begäran har vittnesförhör hållits med Sussi Alexander, som nu är anställd
på banken som Senior Fraud Specialist och tidigare Anti Financial Crime Manager.

På M S: s begäran har hållits partsförhör under sanningsförsäkran med
honom själv samt vittnesförhör med hans son.

Båda parter har åberopat viss skriftlig bevisning.

DOMSKÄL

Är M S betalningsskyldig för lånet?

Bevisbörda och beviskrav vid användning av elektronisk underskrift.

Den som i en rättegång kräver betalning på grund av ett påstått penninglån ska i
normalfallet styrka att pengar lånats ut (se NJA 1975 s. 577). Likaså har Högsta domstolen (”HD”) funnit att den som åberopar giltigheten av en underskrift för ingående av avtal har bevisbördan för att underskriften är giltig (NJA 1976 s. 667). HD har emellertid ansett att användning av kontokort utgör en sådan masshantering att kravet på att borgenären ska visa att den åberopade handlingen är äkta inte bör upprätthållas vid framställning av inköpsnotor genom bankkort. Istället måste
gäldenären i sådana fall göra det antagligt att förfalskning föreligger (se NJA 1992
s. 263). HD har kommit fram till att ett liknande förhållningssätt ska gälla för
elektroniska underskrifter.

Bedömningen av om en elektronisk underskrift binder innehavaren ska enligt HD
göras i två steg. I ett första steg ankommer det på långivaren, som är den part som
tillhandahåller det bakomliggande tekniska systemet, att säkerställa att tekniken
motsvarar högst ställda kvalitetskrav. En avancerad elektronisk underskrift uppfyller
sådana krav. Kan en långivare visa att den tekniska lösning som använts för att ingå ett
låneavtal motsvarar skapandet av en avancerad elektronisk underskrift, och finns det
inget som tyder på att det vid aktuellt tillfälle funnits tekniska problem med det
använda systemet, bör kravet på långivaren i allmänhet anses uppfyllt. I ett sådant läge
bör utgångspunkten vara att den elektroniska underskriften inte är manipulerad, utan
att den har skapats genom identifiering med gäldenärens personliga kod. Om så är
fallet ankommer det på innehavaren av den avancerade elektroniska underskriften att
göra det åtminstone antagligt att användandet av underskriften har gjorts obehörigen
(se NJA 2017 s. 1105, punkten 16-20).

Har Nordax uppfyllt kravet på långivaren?

BankID är ett vedertaget verktyg för avancerad elektronisk underskrift. Den BankID-verifikation som åberopats av Nordax visar att signaturen av skuldebrevet skett via BankID den 17 oktober 2018 i M S: s namn och med hans personnummer. Sussi Alexander har uppgett att Nordax visserligen inte har gjort någon dekryptering av underskriften, men att det inte heller har funnits någon anledning till detta eftersom eventuella avvikelser i en signatur alltid rapporteras i bankens system, och ställs i en
s.k. avvikelsekö, vilket inte har skett i detta fall.

Mot bakgrund av Sussi Alexanders uppgifter, och då det inte heller i övrigt finns något
som tyder på att det vid signeringstillfället skulle ha funnits tekniska problem med det
använda systemet, finner tingsrätten att Nordax har uppfyllt kravet på långivaren enligt
det första steget i bedömningen av om en elektronisk underskrift binder innehavaren.

Har M S gjort det åtminstone antagligt att användandet av underskriften
skett obehörigen?

Eftersom Nordax har uppfyllt kravet på långivaren är utgångspunkten att den
elektroniska underskriften inte är manipulerad, utan att den har skapats genom
identifiering med M S: s personliga kod. I nästa steg har tingsrätten då att
bedöma om M S har gjort det åtminstone antagligt att användandet av underskriften vid signering av skuldebrevet med Nordax har skett obehörigen.

Att bevisbördan går över på innehavaren av underskriften beror delvis på att det är
innehavaren av den elektroniska underskriften som vet om han eller hon tidigare har
gett någon annan tillgång till koden eller som kan känna till händelser som ger
anledning till misstanke om t.ex. teknisk manipulation av hans eller hennes dator
(se NJA 2017 s. 1105, punkt 19).

M S har under sanningsförsäkran berättat att han inte kände till kontot
hos Danske Bank och att han inte heller hade hört talas om Nordax förrän han fick en
faktura från banken i november 2018. Till stöd för hans uppgifter finns bl.a. två
polisanmälningar från november månad, en första sedan M S genom
mottagande av en faktura upptäckt att någon hade upptagit ett lån i hans namn hos
Euroloan, och en ytterligare sedan han fick fakturan från Nordax. Uppgifterna i
polisanmälan rörande lånet från Nordax är dock vaga och det anges endast att någon
har utnyttjat M S: s personuppgifter och ansökt om lån bl.a. hos Nordax.

Av utredningen framgår vidare att M S, några dagar efter den senare
polisanmälan, tog kontakt med Nordax och bestred lånet. Han har senare även
inkommit med skriftligt svar på bankens frågor med anledning av det påstådda
bedrägeriet. I det skriftliga svaret har M S inte uppgett något om ett
misstänkt telefonsamtal under vilket han ombads att logga in med sitt BankID,
utan istället skrivit att hans dator blivit utsatt för ett intrång medan han var inloggad
den 17 oktober 2018. M S har förklarat de olika uppgifterna med att
han inte behärskar svenska språket och behövde ta hjälp av en vän för att svara på
bankens frågor samt att han var stressad av de olika lånen/låneansökningarna och
omfrågningarna hos UC som avsåg honom. Trots denna förklaring framstår de olika
uppgifterna om det misstänkta bedrägeriet som svårförståeliga.

M S har vidare i sitt förhör uppgett att han under hösten 2018 inte fick sin
post på ca en och en halv månad, en omständighet som han också polisanmält samt
vinner stöd av vad sonen, som då bodde hos M S, har berättat.

Ytterligare omständigheter som enligt M S tyder på att det inte är han som ingått det aktuella låneavtalet är att flera av de uppgifter som angetts i ansökningsformuläret för lånet och/eller skuldebrevet avseende bl.a. hans arbetsplats, telefonnummer och mailadress, enligt vad han berättat i förhör, inte stämmer samt att IP-numret kopplat upp i Göteborg trots att han inte var där.

Även om vissa av de ovan angivna omständigheterna skulle kunna tyda på att det inte var M S som undertecknade låneavtalet förklarar de inte alls hur det obehöriga användandet kan ha gått till. M S: s uppgifter om detta blir därmed centrala för tingsrättens bedömning.

M S har i förhör uppgett sammanfattningsvis följande om hur det påstådda bedrägeriet kan ha gått till. Under åren 2015–2018 hade han återkommande kontakt med Skatteverket i ett ärende gällande fastighetstaxering. I slutet av augusti eller början av september 2018 blev han kontaktad av någon från Skatteverket som bad honom om uppgifter om banken så att pengarna, som Skatteverket skulle återbetala till honom, kunde överföras till honom. Personen bad honom starta sitt BankID. När han
gjorde det, dvs. loggade in på BankID, såg han att det stod ”Swedbank”, vilket är den
enda bank han har haft. Han reagerade på händelsen när han ett par dagar senare kontaktade Skatteverket för att fråga om saken varpå personen han då fick prata med sade att de inte brukade vidta åtgärder av det nämnda slaget.

M S uppgifter om det misstänkta bedrägeriet är relativt knapphändiga. Av berättelsen om telefonsamtalet med personen som han trodde ringde från Skatteverket kan inte dras mer långtgående slutsatser än att M S vid tillfället använde sitt BankID. Han har inte berättat något om att han i samband med samtalet, eller vid något annat tillfälle, har lämnat ut sin personliga kod. Av utredningen framgår dock att M S: s BankID med tillhörande personlig kod har använts vid flera tillfällen under perioden september till oktober 2018: först genom skapandet av ett mobilt BankID den 25 september 2018, därefter genom öppnandet av ett bankkonto hos Danske Bank och senare genom signeringen av skuldebrevet med Nordax den 17 oktober 2018 följt av ett antal utbetalningar genom Swish några dagar senare. Vad M S berättat förklarar inte alls hur detta har kunnat ske. Till det nu sagda kommer det förhållandet att hans tidigare uppgifter i polisanmälan och till Nordax skiljer sig ifrån vad han berättat under huvudförhandlingen.

Vid en sammantagen bedömning av vad som framkommit i målet finner tingsrätten att M S inte har gjort det antagligt att hans avancerade elektroniska underskrift har använts obehörigen av någon annan för ingående av låneavtalet med Nordax. Han är således betalningsskyldig för lånet jämte avtalad ränta enligt Nordax förstahandsbegäran.

Ska betalningsskyldigheten jämkas enligt 36 § avtalslagen?

Genom den skriftliga bevisningen som lagts fram av Nordax, i förening med vad vittnet Sussi Alexander har berättat, framgår att banken i samband med låneavtalet gjorde en kreditprövning av M S. Sussi Alexander har förklarat att M S: s taxerade inkomst enligt kreditupplysningen stämde med den inkomst som angivits i låneansökan. Hon har även uppett att det förhållandet att enbart fyra kreditupplysningar hos UC då fanns registrerade kan förklaras av att ansökan om hos lån hos Nordax gjordes i ett tidigt skede och att det alltid är en viss eftersläpning i UC:s register.

Tingsrätten bedömer att Nordax har ingått låneavtalet enligt gällande kreditgivningssed och inte brustit vid kreditprövningen. Låneavtalet ska alltså inte anses oskäligt och betalningsskyldigheten ska inte jämkas enligt 36 § avtalslagen.

Rättegångskostnader

Eftersom Nordax har fått fullt bifall till sin förstahandsbegäran ska M S, i
egenskap av förlorande part, förpliktas betala Nordax rättegångskostnader. Det råder
inte tvist om beloppet. På beloppet ska lagstadgad ränta utgå.

Så, vilken bank var det som utfärdade BankID överhuvudtaget? Den banken bör väl ha alla fakta på vem det är som har upprättatt ett BankID?

Nyckeln till hela fallet är just utfärdandet av BankID. Men varken politikerna i tinget eller Nordax är intresserade av att ta reda på vem som utfärdade BankID och vem som stod bakom ansökan för att utfärda BankID.

Nordax erkänner i och med domen att de också hade dålig kundkännedom om låntagaren. De bör ha fångat upp alla de felaktigheter som Lendo hade skrivit in i ansökan, då dessa inte bör stämma överens med kundkännedomen som Nordax bör ha fått från låntagaren när denne öppnade konto.

Tingsrätten kommer inte att erkänna sig felaktig i det här fallet. Intet heller kommer Nordax att erkänna sig fel. Det för att det vore systemhotande att erkänna att bankernas guldbarn BankID har felaktigheter och säkerhetsbrister. Det är också därför som HD skrev som de skrev i sin dom - att det är låntagaren som får bevisa att den elektroniska underskriften inte är giltig.

Tomten är skyldig. En klassiker som det tom gjorts en tredelad, eller var den sexdelad, dokumentär om. Så korkad får man inte vara att låna ut sitt personnummer, adress, mejl och BankID till en främmande för några tusingar som ersättning.

Det är ett tvistemål, där förekommer inga nämndemän, så det kan vi bortse från.

Som Conny säger. De enda tvistemålen med nämndemän är familjemål. Andra tvistemål avgörs av tre* lagfarna domare.




*Endast en lagfaren domare i förenklade tvistemål, men det är det ju inte frågan om här.

Ni kan inte gissa om personen verkar oskyldig eller inte?

Det är ett tvistemål så det finns ingen skyldig eller oskyldig. Antingen får man bifall till talan, eller talan lämnas utan bifall.

I det här fallet spelar det ingen roll då politikerna aldrig kommer att erkänna att ett privat samhällsviktig funktion har säkerhetsbrister. Rätten gick på bankens linje helt enkelt.

Jag vet, det jag menar är om ni tror att M S är ärlig när han påstår att han blivit utsatt för bedrägeri eller om ni tror att han är inblandad och att det hela var planerad dock slutade inte som han önskade.

Den inledande frågan kring utfärdandet av BankId är inte löst, så inga andra frågor kan lösas. Din fråga kommer således att bli obesvarad.