infodynamics - Vopson - lever vi i en simulering

Eh.. Det du beskriver Copernicus är att göra observationer och formar en teori utifrån det...
Copernicus vaknade inte upp en dag och tänkte "Nu har jag en galen idé, vi är inte i centrum av universium! Låt mig hitta anledningar att stödja min galna teori"

Då har jag uttryckt mig otydligt, för det är vad jag menar också. Att observera något, ta fram en teori och sen söka bevis eller ledas i en annan riktning.

För det är din sista mening som jag har invändningar mot främst. Varför måste det leda till att man bara söker bevis som stödjer ens teori och strunta i det som visar att den är fel? Det är ju helt ointressant i så fall?

Ja? Och det du säger är ju helt i motsats till simuleringsteorin, det finns inga observationer gjorda på detta överhuvudtaget utan i stället har vi här en tråd med massor personer som tycker sig se bevis på det- dvs insamlande av underlag för att stödja tesen snarare än att formulera en tes efter insamlad data.

Varför skulle de som upplever en simulering uppleva något över huvudtaget? När jag tänker på simulering så tänker jag på något som per definition inte är verkligt. Då kan det inte upplevas på något sätt utav de som är i simuleringen. I call bs. Sånna som musk försöker få sig själva att verka smartare än de är. Musk är smart, men han har inte frikort på att tas på större allvar än någon annan när han påstår saker utan att komma med bra argument.

Vilket ju är vad jag hävdar att vetenskapen i största allmänhet också gör, otaliga gånger.

"Den första principen är att du inte får lura dig själv – och du är den lättaste personen att lura."
- Richard Feynman (Nobelpriset i fysik, 1965)

Kruxet med simuleringsteorin är ju dessutom att om den mot förmodan skulle visa sig stämma, så kommer det vara omöjligt att bevisa, eftersom alla bevis för eller emot den i så fall kan simuleras...

Och jag hävdar motsatsen, och påstår dessutom att det är vetenskapensgrundpelare att börja med empiriska mätningar och sedan forma en teori, att det hör till undantagen och de undantagen har startat som filosofiska idéer som evolutionsteorin, kvantteori osv, sen är det självklart att just de som tillhör den här kategorin har varit de mest omvälvande överlag eftersom det varit så "galna idéer" att ingen trott på dom innan empirisk data börjat peka på det, men det har ändå funnits klara experiment för det då och inte random höft skjutande där man tagit saker man inte kan förklara som något belägg för tesen (undantaget kvantteori kanske).

Kruxet med simuleringsteorin förutom det du nämner är att det gör varken till eller ifrån för oss oavsett det är en simulering eller inte, det är vår verklighet (oavsett den är simulerad eller inte) och det besvarar inte något som är av intresse för oss.

Dessutom finns det en väldigt massa som talar emot det också, som bara det faktum att med vad vi känner till idag skulle det krävas en "dator" som är ofattbart kraftfull och för att inte tala om hur mycket energi som hade krävts- såvida inte vi har helt fel om allt med relativitetsteorier och universum bara är typ vårt observerbara solsystem eller så, det finns dock inget som tyder på det och vi har rymdsonder som lämnat solsystemet som vi fortfarande har kontakt med vi observerar supernovor och vi har som jag förstått det även kunnat mäta gravitationsvågor från sådana, men det är så ofattbara avstånd och voyager kommer sluta fungera långt innan den nått något annat än intergalaktisk rymd så vi lär aldrig få veta det heller men oavsett så kommer det kanske vara det enda som vittnar om människans och jordens existens i någon avlägsen framtid även om inte vi själva får ut mer av det. Som du säger att det finns inte något sätt vi skulle kunna bevisa det på i vilket fall eftersom allt vi vet om vetenskapliga principer och lagar hade bara varit att kasta bort i så fall.

Men det finns rent logiska problem med det också att det är ett klassisk antropocentriskt tänk där vi människor skulle anses vara något fantastiskt viktiga i världssammanhanget och det är precis som det redan sagts en gudsteori, och om det skulle vara så är enda logiska förklaringen som jag kan se det att det är människor som simulerar oss (för de troligtvis i så fall simulerar vårt universum för att försöka lära sig om sitt egna, kan inte se någon annan anledning det funnits skäl för det annars) och modellerat universum utifrån sin uppfattning och då är vi tillbaka på att vi inget vet och att vi hamnar i en inre rekursiv cykel där universums kommer simuleras i vart andra (och vi inte lär oss något nytt om vår existens i alla fall, som jag skrev ovan).

Som återigen inte ger något svar på vår relativitet vilket är vad vi försöker komma fram till med fysiken om det ens går. Det går över vårt förstånd i vilket fall eftersom vi är så inknutna på box och lager tänkande och det är egentligen simuleringsteorin ytterligare ett exempel på bara att man i stället försöker vända på det "vad finns på insidan av lådan" snarare än "vad finns på utsidan av lådan".

Tveksam till att simulationen skulle tillåta insamling av data som avslöjar simulationens existens.

Anledning till att jag skriver detta: Jag spelade schack mot en AI ikväll, på min TV och min hustru (som är också intresserad av schack) var också med. En löpare (som inte tillhör mig) blir då plötsligt en dam och gör ett avgörande drag.

Både jag och hustru blir lika chockade. Jag bestämmer mig för att spola tillbaka händelsen och då återger den saker i fel ordning, och saker som inte hänt över huvud taget.

Jag har tidigare påtalat att programmet fuskar för min hustru men hon har hävdat att jag glömt flytta pjäser osv, nu var hon med och såg både den initiala omprogrammeringen av matrix och sedan att den visade en falsk historik.

Andra saker som hänt: Jag köpte en katt (en prydnad) som viftar på ena tassen på Fotografiska i somras, den viftade då med ena tassen, helt plötsligt hade detta ändrats till att den viftar med den andra tassen.

Konklusion: Inget jag kan bevisa = inget simulationen skulle tillåta mig bevisa.