Sedan många år är jag aktiv inom en specifik kulturform. Antalet erfarna deltagare/utövare är begränsat, men rätt mycket folk är intresserade av kulturformen som sådan.
Den största föreningen har i många herrans år legat i Stockholms innerstad. Utövarna kommer från ett ganska stort område, upp till 6-7 mil från Stockholm. Föreningens medlemsavgifter har främst gått till hyra, samt till en del tillbehör/utrustning.
Men de senaste fem-tio åren har det uppstått problem; lokalhyran har höjts kraftigt i flera omgångar och det har blivit allt svårare för de medlemmar som bor långt från stan att ta sig till lokalen. Främst pga bristen på parkeringsplatser, men också pga de allt högre resekostnaderna (bränsle, biltullar, p-avgifter). Medlemmar som bor långt från stan har börjat flytta över till föreningar i andra städer, som de har lättare att ta sig till. De som är kvar i föreningen i Stockholm har därmed åkt på en dubbel avgiftssmäll: kraftigt höjd hyra, samt färre medlemmar.
För några månader sedan gick det inte längre. Föreningen i Stockholm lades ned och de som vill och orkar, fortsätter i en annan förening i en annan stad.
Därmed har Stockholms innerstad blivit en kulturyttring fattigare. Och vad jag förstår är det inte ett unikt fall. Ett av mina barn är verksam i en annan kulturform som lämnade Stockholms innerstad för en kranskommun för ett knappt år sedan. Deras lokal ingick i ett komplex som ska göras om till bostäder och kontor. Andra innerstadslokaler var alldeles för dyra.
Är dessa exempel unika, eller kan det bli så att Stockholms, och andra storstäders, innerstäder kommer att urlakas på intressanta verksamheter tills endast livsmedelsbutiker, frisörer, restauranger och gym återstår? Hur intressanta är innerstäderna egentligen, om det skulle gå så?
Den största föreningen har i många herrans år legat i Stockholms innerstad. Utövarna kommer från ett ganska stort område, upp till 6-7 mil från Stockholm. Föreningens medlemsavgifter har främst gått till hyra, samt till en del tillbehör/utrustning.
Men de senaste fem-tio åren har det uppstått problem; lokalhyran har höjts kraftigt i flera omgångar och det har blivit allt svårare för de medlemmar som bor långt från stan att ta sig till lokalen. Främst pga bristen på parkeringsplatser, men också pga de allt högre resekostnaderna (bränsle, biltullar, p-avgifter). Medlemmar som bor långt från stan har börjat flytta över till föreningar i andra städer, som de har lättare att ta sig till. De som är kvar i föreningen i Stockholm har därmed åkt på en dubbel avgiftssmäll: kraftigt höjd hyra, samt färre medlemmar.
För några månader sedan gick det inte längre. Föreningen i Stockholm lades ned och de som vill och orkar, fortsätter i en annan förening i en annan stad.
Därmed har Stockholms innerstad blivit en kulturyttring fattigare. Och vad jag förstår är det inte ett unikt fall. Ett av mina barn är verksam i en annan kulturform som lämnade Stockholms innerstad för en kranskommun för ett knappt år sedan. Deras lokal ingick i ett komplex som ska göras om till bostäder och kontor. Andra innerstadslokaler var alldeles för dyra.
Är dessa exempel unika, eller kan det bli så att Stockholms, och andra storstäders, innerstäder kommer att urlakas på intressanta verksamheter tills endast livsmedelsbutiker, frisörer, restauranger och gym återstår? Hur intressanta är innerstäderna egentligen, om det skulle gå så?
