Man skjuten (avliden) på Mälarhöjdens IP i Fruängen i södra Stockholm (2023-09-27)

Han backades/groomades tidigt av JT7, sluta romantisera över en mördad kriminell som gjorde sina val och levde i en gangstermiljö. https://www.youtube.com/watch?v=wm-Evs-o_Cs

Som sportskytt så kommer ju automatiskt tanken på ” att rikta vapnet mot person och trycka av”
Det är en helt otänkbar grej för sportskyttar och med alla dess säkerhetsregler.

Vet folk här inne ens hur det är att skjuta tex 9mm Glock 17? Har någon testat automatvapen? Revolver 357?
En helt galen tanke att få sätta siktet på någons skalle.

Fattar folket bakom FBskärmen kraften i dessa handkanoner?

Ja dom är allt annat än smarta dessa gängkriminella. Det sista man vill är att ha blåslampan efter sig. Snart kommer utegångsförbud, straffskärpningar, utökade befogenheter, fotbojor, utvisningar mm mm. Hederstänket förstör möjligheten att verka under radarn och göra bra affärer på lång sikt.

Kollade på videon och vill att du jämför med den här bajsvideon jag idag ångrar av djupet av mitt hjärta att jag spred här på Flashback första gången jag såg den där 2019. https://youtu.be/OQAI_q5y4Uo?si=_XROuEnf-j4Wnl9g Hade inte en susning om rap, artisten eller ens vilken stad han kom ifrån men upplevde att videon var bra gjord och särskilt med pojken på knä.
Däremot så började jag mycket tidigt att opponera mig emot all rap. Texterna och hela kulturen. Se på videorna och svara ärligt om du upplever BO som en person som försöker framstå som kallhamrad?

Någonstans så är det inte bara rappare, gangsterkulturen och droger utan även människor likt dig som får mycket unga pojkar att inte se något värde med deras liv. Du presenterar dina ställningstaganden som fakta om hur värdelösa de är och levererar dem ett budskap om att det inte spelar någon roll om de lever eller dör. Det pratas mycket om att det är problemet. Att de inte värderar sina egna liv och inte heller andras.

Fundera lite kring hur då mycket unga människor när de börjar i högstadiet redan vet att det är kört. Att det inte spelar någon roll och att liv inte betyder något.

Du förstår bortom drog- och gangsterglorifieringen, bortom motivet av pengar, långt ifrån allt det där så måste de här barnen antingen bestjälas från deras värde eller bara sakna människor som tillför dem ett sådant. När barn tror att de är värdelösa, misslyckade, att det inte gör någon skillnad om de lever eller dör- då är det inte bara musik och kultur utan även rösterna från omvärlden och du är minst lika skicklig som den mest glorifierande kriminella/gangsterrapparen. Du och otroligt många andra. Allt ifrån kommentarer i brottstrådar till lärares ord och många andras röster.

Glöm inte att du även är här och påverkar allt negativt. Du lägger bara skulden på andra. För grejen är, jag själv lyssnar inte på den här musiken och låten jag länkar poppade bara upp där i mitt flöde för många år sedan. Men om jag hade haft barn hade jag gjort mer än skrivit mängder inlägg på nätet mot den här sortens musik, jag hade krävt att man kunde blockera artister och låtar från Spotify och konton knutna till ens hushåll. Men det enda du gör, är att försöker att få någon som mördas att betraktas som någon som aldrig haft något hos sig som kan ses som mänskligt. Ingen av klippen på honom visar ens upp en dålig attityd utan det enda jag som medelålders kvinna kan se är en unge som knappt klär sig efter rådande ungdomskultur . Han rappar efter rådande ungdoms kultur men han ser fan inte ut som en härdad person som hör hemma i isoleringscell.

Min kompis älskade att rappa. Han var jäkligt duktig också. Han hade kniv. Jag hade kniv. Han älskade att rita. Han var jäkligt duktig på det också. Han brukade spela på repeat när de sköt i texter så det ekade i hans pojkrum och rappa med. När han fyllde 14 var han sjukt stolt över sina skor hans föräldrar gett honom. Ett par fila. Han sparkade in en ruta med dem och vi skrattade. Allt cirkulerade kring drogerna. Han sniffade. Rökte hasch. Jag älskade honom som fan och var som en orolig syster som ringde hem till honom och skvallrade på honom. Han var mjuk och vänlig och skrattade jämt. Han förlåt mig varje gång jag gjorde något fel som att ringa och säga att han rökt. Eller att jag sprang in på kiosken och skrek åt dem att sluta sälja tändargas åt honom och de andra killarna. Jag såg någon video för något år sedan som fick mig att grina när någon rörde sig som honom med den där typiskt pundiga stilen.

Vet du vad som hände med honom? Han växte upp. Skaffade en brud. Ordnade ett familjeliv. Kämpade på med sitt. Men det du säger är att "en sådan som han" likaväl hade kunnat skjutits för att han var en förhärdad gangster. Fast det var han aldrig. Inte något alls med honom var särskilt gangsteraktikt. Inte ens när han skrek efter sina vänner när han mötte de Yooooowaaaasup?! och hade lärt sig allt från film och tv. Musik. Jag pallade själv aldrig mycket innan jag nördade iväg men mitt humör var 100 resor värre än hans. Han var mjuk u der allt krimskrams. Samma krimskrams jag bar. Jag lånade friskt av killarna stora tröjor, baggysar. Marijuanablad i öronen. Runt halsen. Glitter och en massa skit. Jag var arg glad pratig svammlade bråkade rasade skrek och gapade. Ibland grät jag. Någon gång satt jag ute i regnet och grinade i timmar i mina stora kläder med alla drogsymboler som inte betydde ett skit för jag hatade knark ur djupet av mitt hjärta. Men jag älskade min polare ännu mer. Och min dåvarande pojkvän/ex och andra människor som jag var rädd och jag anammade deras stil. Eftersom jag var ung och u gar ser ut som ungar gör.

Och vi var aldrig ett skit mer eller mindre än vad de här snorungarna är idag. Skillnaden är att de får vapen och droger i deras händer och det var svårt förr för många att få tag i tillräckligt med droger. Ja klart det fanns vapen. Klart det fanns droger men lite mer svårtillgängligt. Det här var på nittiotalet och det som ändrats är ja invandringen men framförallt tullen iom EU och en vuxenvärld som normaliserat droger och den här lilla lilla lilla kulturen som få var in i och alla recept. Det fanns ett motstånd mot narkotika, att medicinera var och varannan unge för depressioner och sömnproblem och ADHD. Och sedan kom Tramadol. Fentanyl men innan fentanyl programmen som tog bort tabun mot opioider. De där som skulle rädda samhället och missbrukare subutex och metadon vilket istället hamnade på gatorna precis som när ungar kan sälja sina ADHD mediciner samtidigt som recepten ökar och diagnoserna exploderar.

Romantiserar säger du som om jag aldrig varit 14 år med någon billig tröja där det stod Homegirl på och min vän skrek till sina vänner Homies! så att det ekade över gatorna utan att de var ett minsta skit gängkriminella men gärna begick småbrott för att få pengar till en gubbe eller ett paket cigg. Och ja, det förstörde mitt liv. Inte att jag var kriminell utan att jag var för ung och för naiv när jag vägrade byta kläder såsom socialtjänsten krävde fast utan att de ville betala för att jag skulle ha egna kläder istället för lånade om jag inte stal dem i affärerna dvs. Jag var för dum eller oerfaren precis som man ska vara när man är 14 eller 15 och saknar livserfarenhet och därmed inte kan värdera de intryck man ger resten av världen medan man bara passar in, åtminstone lite grann. Och när man är allt man ska vara såsom ung, dum, naiv och oerfaren när man är liten, då inser man inte att man cementerar in sig själv där man redan långt innan placerats när man axlar den roll av att även framstå som värdelös på riktigt för resten av världen förutom de röster som redan viskat det eller skrikit det, i ens öra.

Jag har sett en del videor med väldigt många av de här offren för gängvåld och det de har gemensamt är att de inte ser särskilt vuxna ut alls. Och jag vet att bland ungdomar som inte sköter sig finns väldigt mycket ruttna människor som är särskilt dåliga men jag vet även att många är som vilja ungar som helst även i en subkultur.

När jag ser den här rapparen ser jag inte något annat än en liten skitunge. Jag ser inte den där samhällets fiende så många andra gör. Men Einar blir fortfarande gillade i kommentarerna och jag gillade aldrig honom eftersom han påminde mig om den ruttna frukten i korgen som utgav mitt tonårsliv. Jag kanske hade fel men det kan även ni andra ha om de här olika personerna de flesta av oss aldrig möter och aldrig talar med och faktiskt inte ens känner till. Men man. Ser. Skillnaden på hur Einar stod i tonåren och uppträdde som ett jävla självgott as på lives (jo han poppade också upp den där vändan när jag slösade lite tid på Youtube) mot hur den här ungen framstår som. Och kanske blev även den här pojken ett flinande svin som borde ha fått stryk för hans beteenden mot jämnåriga men man kan aldrig säga att han förtjänade att skjutas. För hur grova brott pågår då utan att samhället griper in?

Det är nog snarare en hudfärgsfråga och det äcklar mig ärligt talat. Det handlar inte om vad för musik de gör eller vad de säger i musiken utan i slutändan värderas deras liv efter deras hudton. Och jag tror att det är en hel del i vad som orsakat hela samhällsförfallet. Att det aldrig kanske var värt att utreda, ingripa agera mot de här problemen. För majoriteten ser ut att vara mörkhyade som är döda. Men är det verkligen så? Och om så är, (eller inte) är de som grips statistiskt sett jämnt fördelade i hudfärg?

För allt jag kan se, hur många klipp jag än ser på den här killen ser jag bara en vanlig liten snorunge. Jag vill se alla papper på våldtäkterns, grova vapen rån, förnedrings brott och allt annat han måste ha gjort sig skyldig till för att det ska ens andas mot en att man "romantiserar" problemen när man bara ser en unge och inte en tung förbrytare. För ja jag har sett ungar förr då jag själv var en och jag vet att inte ens hälften av de som börjar glida snett, har särskilt mycket ont alls i sig. Och min kompis var han verkligen en mer värdelös jävel för att han rökte hasch och glorifierade gangsterkulturen jämfört mot medelålders finknarkare eller krönikörer och annat. Skillnaden var snarare att somliga möter verkligheten och lär sig något av den medan andra aldrig behöver ta ansvar för något alls. Varken vad de gör eller säger. Men när det gäller barn som skolkar och klär sig som andra skolkande barn och pratar som dem och umgås med dem, då är verkligheten sällan något som går att undvika. En dag knackar den på

Vart hittar jag videoklippet när han blir avrättad? Verkar som alla sett den förutom jag

Expressens artikel om minnesplatsen:
https://www.expressen.se/nyheter/for...drottsplatsen/



Varför just Dumle-klubbor?

Kollade på videon och vill att du jämför med den här bajsvideon jag idag ångrar av djupet av mitt hjärta att jag spred här på Flashback första gången jag såg den där 2019. https://youtu.be/OQAI_q5y4Uo?si=_XROuEnf-j4Wnl9g Hade inte en susning om rap, artisten eller ens vilken stad han kom ifrån men upplevde att videon var bra gjord och särskilt med pojken på knä. .....Se på videorna och svara ärligt om du upplever BO som en person som försöker framstå som kallhamrad?

Någonstans så är det inte bara rappare, gangsterkulturen och droger utan även människor likt dig som får mycket unga pojkar att inte se något värde med deras liv. Du presenterar dina ställningstaganden som fakta om hur värdelösa de är och levererar dem ett budskap om att det inte spelar någon roll om de lever eller dör. Det pratas mycket om att det är problemet. Att de inte värderar sina egna liv och inte heller andras.

Fundera lite kring hur då mycket unga människor när de börjar i högstadiet redan vet att det är kört. Att det inte spelar någon roll och att liv inte betyder något.

Du förstår bortom drog- och gangsterglorifieringen, bortom motivet av pengar, långt ifrån allt det där så måste de här barnen antingen bestjälas från deras värde eller bara sakna människor som tillför dem ett sådant. När barn tror att de är värdelösa, misslyckade, att det inte gör någon skillnad om de lever eller dör- då är det inte bara musik och kultur utan även rösterna från omvärlden och du är minst lika skicklig som den mest glorifierande kriminella/gangsterrapparen. Du och otroligt många andra. Allt ifrån kommentarer i brottstrådar till lärares ord och många andras röster.

Glöm inte att du även är här .... Men det enda du gör, är att försöker att få någon som mördas att betraktas som någon som aldrig haft något hos sig som kan ses som mänskligt. Ingen av klippen på honom visar ens upp en dålig attityd utan det enda jag som medelålders kvinna kan se är en unge som knappt klär sig efter rådande ungdomskultur . Han rappar efter rådande ungdoms kultur men han ser fan inte ut som en härdad person som hör hemma i isoleringscell.

Min kompis älskade att rappa. Han var jäkligt duktig också. Han hade kniv. Jag hade kniv. Han älskade att rita. Han var jäkligt duktig på det också. Han brukade spela på repeat när de sköt i texter så det ekade i hans pojkrum och rappa med. När han fyllde 14 var han sjukt stolt över sina skor hans föräldrar gett honom. Ett par fila. Han sparkade in en ruta med dem och vi skrattade. Allt cirkulerade kring drogerna. Han sniffade. Rökte hasch. Jag älskade honom som fan och var som en orolig syster som ringde hem till honom och skvallrade på honom. Han var mjuk och vänlig och skrattade jämt. Han förlåt mig varje gång jag gjorde något fel som att ringa och säga att han rökt. Eller att jag sprang in på kiosken och skrek åt dem att sluta sälja tändargas åt honom och de andra killarna. Jag såg någon video för något år sedan som fick mig att grina när någon rörde sig som honom med den där typiskt pundiga stilen.

Vet du vad som hände med honom? Han växte upp. Skaffade en brud. Ordnade ett familjeliv. Kämpade på med sitt. Men det du säger är att "en sådan som han" likaväl hade kunnat skjutits för att han var en förhärdad gangster. Fast det var han aldrig. Inte något alls med honom var särskilt gangsteraktikt. Inte ens när han skrek efter sina vänner när han mötte de Yooooowaaaasup?! och hade lärt sig allt från film och tv. Musik. Jag pallade själv aldrig mycket innan jag nördade iväg men mitt humör var 100 resor värre än hans. Han var mjuk u der allt krimskrams. Samma krimskrams jag bar. Jag lånade friskt av killarna stora tröjor, baggysar. Marijuanablad i öronen. Runt halsen. Glitter och en massa skit. Jag var arg glad pratig svammlade bråkade rasade skrek och gapade. Ibland grät jag. Någon gång satt jag ute i regnet och grinade i timmar i mina stora kläder med alla drogsymboler som inte betydde ett skit för jag hatade knark ur djupet av mitt hjärta. Men jag älskade min polare ännu mer. Och min dåvarande pojkvän/ex och andra människor som jag var rädd och jag anammade deras stil. Eftersom jag var ung och u gar ser ut som ungar gör.

Och vi var aldrig ett skit mer eller mindre än vad de här snorungarna är idag. Skillnaden är att de får vapen och droger i deras händer och det var svårt förr för många att få tag i tillräckligt med droger. Ja klart det fanns vapen. Klart det fanns droger men lite mer svårtillgängligt. Det här var på nittiotalet och det som ändrats är ja invandringen men framförallt tullen iom EU och en vuxenvärld som normaliserat droger och den här lilla lilla lilla kulturen som få var in i och alla recept. Det fanns ett motstånd mot narkotika, att medicinera var och varannan unge för depressioner och sömnproblem och ADHD. Och sedan kom Tramadol. Fentanyl men innan fentanyl programmen som tog bort tabun mot opioider. De där som skulle rädda samhället och missbrukare subutex och metadon vilket istället hamnade på gatorna precis som när ungar kan sälja sina ADHD mediciner samtidigt som recepten ökar och diagnoserna exploderar.

Romantiserar säger du som om jag aldrig varit 14 år med någon billig tröja där det stod Homegirl på och min vän skrek till sina vänner Homies! så att det ekade över gatorna utan att de var ett minsta skit gängkriminella men gärna begick småbrott för att få pengar till en gubbe eller ett paket cigg. Och ja, det förstörde mitt liv. Inte att jag var kriminell utan att jag var för ung och för naiv när jag vägrade byta kläder såsom socialtjänsten krävde fast utan att de ville betala för att jag skulle ha egna kläder istället för lånade om jag inte stal dem i affärerna dvs. Jag var för dum eller oerfaren precis som man ska vara när man är 14 eller 15 och saknar livserfarenhet och därmed inte kan värdera de intryck man ger resten av världen medan man bara passar in, åtminstone lite grann. Och när man är allt man ska vara såsom ung, dum, naiv och oerfaren när man är liten, då inser man inte att man cementerar in sig själv där man redan långt innan placerats när man axlar den roll av att även framstå som värdelös på riktigt för resten av världen förutom de röster som redan viskat det eller skrikit det, i ens öra.

Jag har sett en del videor med väldigt många av de här offren för gängvåld och det de har gemensamt är att de inte ser särskilt vuxna ut alls. Och jag vet att bland ungdomar som inte sköter sig finns väldigt mycket ruttna människor som är särskilt dåliga men jag vet även att många är som vilja ungar som helst även i en subkultur.

När jag ser den här rapparen ser jag inte något annat än en liten skitunge. Jag ser inte den där samhällets fiende så många andra gör. Men Einar blir fortfarande gillade i kommentarerna och jag gillade aldrig honom eftersom han påminde mig om den ruttna frukten i korgen som utgav mitt tonårsliv. Jag kanske hade fel men det kan även ni andra ha om de här olika personerna de flesta av oss aldrig möter och aldrig talar med och faktiskt inte ens känner till. Men man. Ser. Skillnaden på hur Einar stod i tonåren och uppträdde som ett jävla självgott as på lives (jo han poppade också upp den där vändan när jag slösade lite tid på Youtube) mot hur den här ungen framstår som. Och kanske blev även den här pojken ett flinande svin som borde ha fått stryk för hans beteenden mot jämnåriga men man kan aldrig säga att han förtjänade att skjutas. För hur grova brott pågår då utan att samhället griper in?

Det är nog snarare en hudfärgsfråga och det äcklar mig ärligt talat. Det handlar inte om vad för musik de gör eller vad de säger i musiken utan i slutändan värderas deras liv efter deras hudton. Och jag tror att det är en hel del i vad som orsakat hela samhällsförfallet. Att det aldrig kanske var värt att utreda, ingripa agera mot de här problemen. För majoriteten ser ut att vara mörkhyade som är döda. Men är det verkligen så? Och om så är, (eller inte) är de som grips statistiskt sett jämnt fördelade i hudfärg?

För allt jag kan se, hur många klipp jag än ser på den här killen ser jag bara en vanlig liten snorunge. Jag vill se alla papper på våldtäkterns, grova vapen rån, förnedrings brott och allt annat han måste ha gjort sig skyldig till för att det ska ens andas mot en att man "romantiserar" problemen när man bara ser en unge och inte en tung förbrytare. För ja jag har sett ungar förr då jag själv var en och jag vet att inte ens hälften av de som börjar glida snett, har särskilt mycket ont alls i sig. Och min kompis var han verkligen en mer värdelös jävel för att han rökte hasch och glorifierade gangsterkulturen jämfört mot medelålders finknarkare eller krönikörer och annat. Skillnaden var snarare att somliga möter verkligheten och lär sig något av den medan andra aldrig behöver ta ansvar för något alls. Varken vad de gör eller säger. Men när det gäller barn som skolkar och klär sig som andra skolkande barn och pratar som dem och umgås med dem, då är verkligheten sällan något som går att undvika. En dag knackar den på

troligen gillade han just dumleklubbor, verkar vara lite standard nu för tiden att de lägger dit godis o dylikt de gillat