Citat:
Ursprungligen postat av
adnvic
Kan även tillägga att vi blev tillsammans när vi var 17 och nu är vi 21, så vi är ju väldigt unga liksom. Detta året har jag också haft mycket besvär med magen och varit in och ut på sjukhus en del, känns som att hon left me att my lowest så att säga. Jag har ändå varit den som alltid ringt henne osv den senaste tiden. Så jag visade aldrig mindre uppmärksamhet till henne heller. Jag kräver inte så mycket och hon har aldrig påpekat eller visat missnöje om relationen tidigare snarare verkat väldigt glad i förhållandet. Jag antar att hon är uttråkad isåfall...
Saknade er ålder i första inlägget. Men okej. 17 år när ni träffades.
Det är inte troligt att ni blir gamla ihop. Ingen av er är samma person som när ni träffades, ni håller ju på att hitta er själva. Det är svårt att hitta sig själv när man sitter ihop med någon.
(jag var fan inte vuxen innan 30)
Fattar att det suger, men det är bara att gå vidare.
Jag tror helt ärligt inte det är sunt att leva sitt liv med någon man träffar i så ung ålder.
Bryt ihop, kom igen, träffa andra.
Ingångsvärdet när du kliver in i en relation och är typ 25 är totalt annorlunda mot när du är 17.
Det kommer vara bättre.