Vad hände med Ludmila Engquist?

De flesta stora idrottsmän brukar ändå göra något väsen av sig då och då, långt efter sin karriär, men vad hände med Ludmila?

Jag är medveten om dopingskandalen, men var det verkligen det som gjorde att hon försvann helt från jordens yta? Om jag minns rätt så var det väl i hennes bobsled-karriär som hon fuskade och inte friidrotten. Eller har det kommit fram i efterhand att hon fuskade där också?

Hon var avstängd från tävlande i fyra år innan hon bytte nationalitet. Återfallsdopare brukar inte gärna ta plats i folks hjärtan.

Står ju på hennes wiki "År 1993 avslöjades hon som dopad och stängdes av i fyra år.[3] En utredning fastslog senare att hennes make hade gett henne dopningspreparat utan att hon visste om det, enligt uppgift som hämnd för att hon hotat att lämna honom och flytta till Sverige med deras dotter och en ny man.[4] Avstängningen upphävdes därför den 12 december 1995, och så dags var hon omgift och hade som Ludmila Engquist flyttat till Sverige tillsammans med dottern.[4]"

Men för helvete skärpning ungdomar

(FB) Skvaller om Ludmila Engquist?

Ja, det var dopingskandalen som gjorde att hon har gömt sig i Spanien tillsammans med maken Johan och inte gett någon intervju sedan 2005. Hon arbetar idag med friskvård och massage och bor i en villa norr om Benidorm.

https://www.svt.se/sport/bob/ludmila...-bobsatsningen



Hon har tappat det helt och tror folk är helt korkade

Ja fast 50 procent i befolkningen är korkade. Sett en del kommentarer i sociala medier där de berömmer henne för att vara stark och att våga berätta.

Helt enig, hennes bortförklarande är patetiskt. Hälsoproblemen som hon lider utav är med stor sannolikhet sekundärt till hennes konsumering av dopningspreparat.

Som är?

Bröstcancer, det finns ett samband. Sen de androgena effekterna som satt sina spår. För en kvinna är det helt oundvikligt att inte drabbas av de androgena effekterna.

Jag får väl sälla mig till de korkade då, för jag tycker att hennes berättelse förklarar mycket. Hon är uppvuxen i Sovjet där man inte idrottade för att man ville eller för att man var bra på det, utan drillades hårt för att nå framgångar för att ge familjen fördelar. Och man blev uppskattad för sina framgångar, inte för den person man var. Det har också funnits drivande personer (män, tränare, äkta makar osv) bakom Ludmila, som kanske inte förstått hennes signaler. Och Ludmila själv levde kvar i att hennes värde låg i idrottsliga prestationer.
Jag tycker att boken och de intervjuer som sänts nu visar på en oerhört sorglig historia, från ett oerhört sorgligt liv. Och jag har inga problem med att tro på det som berättas om varför deet blev som det blev. Men sorgligt är det, från början till slut.