Citat:
Ursprungligen postat av
ConvoPost
Lite av kvinnohat i Flashbackform. Men du uttrycker det som är författarens spaning. Majoriteten i den finlitterära världen uttrycker idiotiska värderingar. Därför tappar en kvinna i människovärde när hon kommer upp i medelåldern och är kvar där, om hon inte heter Kerstin Ekman. Då är hon dyrkad. Det är inte roligt att tappa i värde. Om du lagt ditt värde i att vara kvinnlig finförfattare behöver du liksom andra kvinnor i övre medelåldern fatta ett beslut. Vill du skriva en bok där det som lyfts fram i recensionerna är din intimvaxning, eftersom det är vad människor är intresserade av? Det hände Lotta Olsson när hon skrev om att vara änka. Eller vill du inte skriva om intimvaxning och få mindre uppmärksamhet? Damned if you do, damned if you dont. Utrymmet kommer ändå att ockuperas av den tidens unga nyponrosor som lajvar intellekt på skaft medan de i själva verket bara hatar andra kvinnor innan de blivit lämnade, skiljt sig, haft svårt att träffa en man, eller som Margit Richtert, själv inte ens träffat nån som orkade med henne vid tillfället då hon skrev den onödigt elaka recensionen. Jag hatar inte Margit Richtert eller alla hennes texter för att de är skrivna av en twitter-radikaliserad och relativt ung kvinna, med betoning på kvinna. Inte heller hatar jag systrar som sörjer dåliga relationer även om de fötts med ett fint efternamn som öppnar dörrar. Jag har synpunkter på hur de använder sin plats till elakheter och jag har även synpunkter på alla gamar som hejar på. Vad är det som är så lockande? Snart är allt glömt och rollerna ombytta. Men allt handlar väl som flera gånger nämnts om att hänga sig kvar i halsen på den stora Särimnergris som finrummet lockar med. Det daskande ljudet av gammfitta som slaskar i marmorgolvet när hon i spagat faller från grisen rätt ner i marmorgolvet innan någon osynlig tjänare snabbt pilar fram och sopar upp resterna, finns det ett mer tillfredsställande ljud? Det kan Flashbackmän och aspirerande nypon-näsor enas i.
Vilket fantastiskt dravel.
Tappar i värde är knappast något som bara drabbar kvinnor som inte råkar vara Kerstin Ekman utan de flesta människor. Däremot är det förstås så att om du byggt upp dig kring bestående värden så raseras de inte bara för att du blir äldre.
Knappast något underligt och knappast något som gör att den finliterära världen har idiotiska värderingar.
Om du på allvar tror att ett kvinnligt författarskaps upplevda värde handlar om ifall intimvaxning eller inte är du lika dum i huvudet som du gör sken av genom att ge *ett* exempel som på allvar skulle grunda din tes.
Kulturvärlden ska vara grym.
Kulturen ska vara brutal.
Passar det inte så får det bra att arbeta med annat och kvinnor har inte några skyldigheter gentemot andra kvinnor. Vilket helt fantastiskt överdrivet dravel.
Att ditt hat mot unga kvinnor beror på just att du själv uppfattat att ditt värde minskat när du blivit äldre lyser inte bara igenom din text utan detta faktum är ett fullt fungerande fyrtorn placerat ovanpå ditt inlägg en mörk höstkväll.
Du framstår som en vissen lite möglig nyponros som önskar att någon bryggt soppa på henne för länge länge sedan.
