26 och aldrig haft en flickvän.

Jag är faktiskt seriös.

Min ensamhet är mitt största problem och det problem jag inte vet hur jag ska bemöta. Det är som att man har ett vakuum i sig som aldrig går att släcka. Ett behov som aldrig går att tillfredsställa. Därför jag tror att jag behöver en "mamma nr. 2" eller något. Tror jag har varit illa behandlad så pass mycket att min hjärna är skadad.

Vad är lösningen ifall man har haft en moder som önskat att man dött, velat hugga av mitt huvud, hoppat mellan att älska och hata, velat bränna upp mig, misshandlat mig, velat stycka mig, ... . Allt detta har hon sagt till mig rakt in i ansiktet. Ändå, trots alla dessa kommentarer, ställer hon krav på mig och förväntar sig att jag ska vara normal socialt sätt.

Vad ska terapi hjälpa med saken?

Det är som att jag vill ha en ny moder, men att detta aldrig kommer ske. Därav en ensamhet som aldrig kommer slocknas. Det går inte. Jag kan inte heller lita på någon. Jag har sedan 10-12 års åldern önskat att jag hade en bra moder. Fick aldrig det. Jag tror detta går över på det romantiska livet, att jag vill ha en flickvän för fel skäl.

Jag är faktiskt seriös.

Min ensamhet är mitt största problem och det problem jag inte vet hur jag ska bemöta. Det är som att man har ett vakuum i sig som aldrig går att släcka. Ett behov som aldrig går att tillfredsställa. Därför jag tror att jag behöver en "mamma nr. 2" eller något. Tror jag har varit illa behandlad så pass mycket att min hjärna är skadad.

Nej, jag är inte nöjd. I allmänhet så tänker jag inte på vem jag är. Lever lite animaliskt, bara gör mitt och that's it. Som en robot. Bortsett från att jag känner mig ensam 24/7.

Och vad tänker du en potentiell flickvän ska se i en man som jobbar och sedan när han kommer hem sitter och spelar datorspel och sedan sover?

Det finns bokstavligen tusentals olika fritidsintressen du skulle ha kunnat engagera dig men har då valt TVn/datorn istället.

Om jag får vara lite krass så antar jag att du inte har några manliga vänner heller och då kommer det bli ännu svårare för dig att hitta en flickvän för om en man inte vill ha dig som vän varför skulle då en kvinna vilja ha dig som man (med allt vad det innebär)?

Jag har hört detta 100 gånger.

Problemet är att jag känner mig ensam 24/7. Bokstavligen varje dag. Det har varit så i minst 10 år i nuläget.

På vilket sätt låter jag tråkig?

Jag blir aldrig frågad på saker, har inte ens chansen att säga ja eller nej. Har svårt att göra saker ifall jag inte ser syftet med det. Vad är syftet att gå till teater, ballet osv? Ifall syftet är att knyta sociala band, då framstår jag som desperat. I de absolut flesta fallen har jag i princip ingen anledning att göra något så länge inte det sociala är syftet.

Du är tråkigt och ointressant för du gör inget utanför jobbet och lite gameing, ditt universum är stort som din naveln typ.

Syftet med att börja göra saker som att gå på teatern, balleten, läsa böcker på best sellinglistor är att då har du uppslag att prata om och referera till och där med blir du intressant.
Angående att du inte blir tilltalad eller tillfrågad, säger väll sig själv, de flesta runt dig vet att du inte är intresserad av annat än jobbet och där med inte kan bidra till samtalet. Du blir som butler i återstårndet av dagen, när han blir tillfrågad om utrikespolitik. Känner du inte till referensen så googla och se filmen eller läs boken.

För övrigt börja träna lite med dels så du får lite mer fut kropp (och framstår som mer attraktiv) och får ytterligare ett samtalsämne.

Det du framförallt behöver läga bakom dig är att säga nej och inte göra saker som du inte ser som funktionella och meningsfulla för stunden

Kortfattat så är jag en nolla som alltid varit mobbad i skolan. Jag valde ett vetenskapligt program på universitetet och har nu ett jobb. På mitt jobb finns i princip inga kvinnor i min avdelning.

Jag har aldrig kysst en tjej eller ens hållit i händerna. Jag undrar, "vart" är alla kvinnor? Hur kan man "fysiskt" träffa kvinnor?

Jag har inga konkreta intressen som jag sysslar med. Brukar variera mellan datorspel och vetenskap. Jag har inga incentiv att gå ut och vara bland folk. Jag har varit på krogen två gånger och tyckt att musiken var bra, annars inte haft kontakt med någon.

Jag har alltid haft en dålig relation till min mamma. På sätt och vis känner jag att jag vill ha en flickvän bara för att "ersätta" min mamma. Det låter knasigt, men jag tror jag har "mommy issues".

Vet inte längre vad jag ska göra. Kronisk ensamhet. Det lämnar aldrig mitt huvud. Jag har på allvar funderat på att ta mitt liv på grund av denna ensamhet. Jag vet inte ens ifall en flickvän är lösningen på frågan.

Har inga manliga vänner heller. Vad kan man göra utom datorn? Ge mig några exempel på vad människor gör, är nyfiken.