Citat:
Ursprungligen postat av
Konrad
Har en känsla av att det mesta har gått åt hel_ete för henne. Utan familj vid den åldern, har förmodligen misslyckats i tidigare jobb, försöker sig på eget företag. Besvärlig ålder för att någon skulle satsa på henne rent jobbmässigt. Kanske relativt nyligt brutit upp ur ett förhållande?
Har kanske inget större umgänge privat? Ensamstående kvinnor i storstäder och i den åldern har oftast inte det. Fungerar för en del men inte för alla. Hunden är det enda hon har. Inget eget sparat kapital för att kunna förändra situationen. Framtiden ser verkligen inte ljus ut fram till pensioneringen och att därefter bli totalt bortglömd i en storstad.
På många sätt ett tragiskt men inte helt ovanligt storstadsliv.
Nä, den här kvinnan skulle jag då inte vilja vakna upp med på morgnarna.
Håller med, många ”karrirärs” kvinnor i sverige som slutar upp att bli ensamna och barnlösa i den åldern. För att dom valde sin självständighet och ”frihet” före. Men det kommer ikapp en när man blir äldre. Livet är tomt utan barn.
Hon ser ut att vara adopterad från korea, men efternamnet låter ju asiatiskt. Jag tyckte mer synd om henne då en normal människa inte beter sig sådär. Hon verkar antingen bara tröttnat på sitt liv eller så har hon fått någon slags psykos, varför ska hon annars fått sluta jobba på regeringskansliet?
Jag hoppas hon får hjälp. Och blir omhändertagen av nära och kära