2006-08-01, 10:43
  #1
Medlem
Är det någon som har provat och har erfarenheter att dela med sig av?

Jag har fått några liter hemgjord plommonsprit av en släkting, jag brukar få ibland. Den är fanimig inte god, jag brukar ha den till rengöring och sånt.
Förutom att den är duktigt stark 50-60%, så smakar det som dålig grappa, förmodligen följer det med en del smakämnen från frukten (grappa görs på pressresterna från vintillverkning). Lite oljig sådär också.

Men - jag smakade gammal sådan sprit hos en kompis, spriten var 25 år gammal och hade legat i en trätunna. Det gjorde en enorm skillnad till det bättre. Nu smakade det riktigt bra. Tyvärr vet jag inte vad tunnan var gjord av, tunnan står kvar i Bosnien. Mullbärsträd tippade han på.

Var får man tag på en liten tunna, 5-10 liter i Sverige? Några träslag man INTE ska använda, typ gran som har terpentin i sig etc? Ek, är det bra, det har man väl till bourbon? Jag kan inget om tunnbinderi....
Citera
2006-08-01, 12:25
  #2
Medlem
MajorToms avatar
Att spriten smakar illa beror antagligen på att man inte gjort "cutsen" ordentligt. D v s man har inte skiljt på foreshot, heads, mainrun och tails (finns inga "bra" svenska ord för detta) och därmed fått med oönskvärda ämnen som t ex högre alkoholer. Det här är ämnena som finns före destillationen:
Citat:
Acetaldehyd (vattenlöslig) 21º C
Aldehyder 65º C
Ättiksyreetylester 77º C
Etylalkohol (sprit) 78,319º C 78º C
Isopropyalkohol (vattenlöslig) 82º C
Tertiär Butylalkohol (vattenlöslig) 82º C
Propylalkohol (finkel, vattenlöslig) 97º C
Sekundär Butylalkohol (vattenlöslig) 99º C
Vatten 100º C
Acetal (vattenlöslig) 103º C
Isobutylalkohol (vattenlöslig) 108º C
Butylalkohol (finkel, vattenlöslig) 117º C
Smörsyreetylester 121º C
Optiskt aktiv amylalkohol (ej vattenlöslig) 129º C
Amylalkohol (finkel, ej vattenlöslig) 131º C
Furforol 162º C

Att (tunn)lagra sprit som har vissa/många av dessa oönskade ämnen är i princip meningslöst men om man gjort åtminstone hyfsade cuts kan lagring avsevärt förbättre spriten. Här har du länkar till tre tunnfabrikörer, finns säkert fler om man söker lite:

Thorslundkagge
ekfat.com
Runda Bastun i Roslagen
Citera
2006-08-01, 12:30
  #3
Medlem
MajorToms avatar
Nu glömde jag nämna att träslaget som framförallt används för lagring av sprit är ek (av olika sorter). Detta p g a att ek har väldigt små porer vilket gör det extra lämpat. Dock så släpper även ek igenom viss mängd alkohol, s k "angels share". Du kan använda t ex granträ också men med ett sämre resultat. Dessutom skall man vara medveten om att valet av trä också har betydelse för smaken.
Citera
2006-08-01, 12:43
  #4
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av MajorTom
Att spriten smakar illa beror antagligen på att man inte gjort "cutsen" ordentligt. D v s man har inte skiljt på foreshot, heads, mainrun och tails (finns inga "bra" svenska ord för detta) och därmed fått med oönskvärda ämnen som t ex högre alkoholer. Det här är ämnena som finns före destillationen:

Att (tunn)lagra sprit som har vissa/många av dessa oönskade ämnen är i princip meningslöst men om man gjort åtminstone hyfsade cuts kan lagring avsevärt förbättre spriten. Här har du länkar till tre tunnfabrikörer, finns säkert fler om man söker lite:

Thorslundkagge
ekfat.com
Runda Bastun i Roslagen

Tack för tunntipsen!

Spriten är nog gjord i en ganska primitiv retort kan jag tänka mig.
Nu är jag ute på lite tunn is, men beroende på när i destillationsprocessen man tar ut spriten så pratar man om "palincă" och "ţuică". Det kan också vara så att man destillerar flera gånger. Jag kan fråga närmare när jag får tillfälle.

[quote=MajorTom]
Du kan använda t ex granträ också men med ett sämre resultat.
[/QUOTE}
Smakar inte gran terpentin?
Citera
2006-08-01, 12:54
  #5
Medlem
MajorToms avatar
Ja, jag betvivlar att lagring i tunnor av gran kan bli bra/gott. Jag menade bara att det inte var farligt.
Citera
2006-08-01, 13:05
  #6
Medlem
MajorToms avatar
Citat:
Ursprungligen postat av vasile
Nu är jag ute på lite tunn is, men beroende på när i destillationsprocessen man tar ut spriten så pratar man om "palincă" och "ţuică". Det kan också vara så att man destillerar flera gånger. Jag kan fråga närmare när jag får tillfälle.
Jag sökte lite på detta men "palincă" och "ţuică" verkar bara vara olika benämningar beroende på region ("palincă" allmänt i Rumänien och "ţuică" i Transylvanien). I Ungern heter det barack pálinka och i forna Jugoslavien šljivovica. Hör gärna efter med din kamrat då det alltid är kul med nya kunskaper.

Att destillationen är "enkel" är inget fel alls. Man använder brännare av typen potstill till alla spritsorter med smak (typ whisky, rom etc). Gör man bara cutsen ordentligt så blir det bra.
Citera
2006-08-01, 16:56
  #7
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av MajorTom
Jag sökte lite på detta men "palincă" och "ţuică" verkar bara vara olika benämningar beroende på region ("palincă" allmänt i Rumänien och "ţuică" i Transylvanien). I Ungern heter det barack pálinka och i forna Jugoslavien šljivovica. Hör gärna efter med din kamrat då det alltid är kul med nya kunskaper.

Att destillationen är "enkel" är inget fel alls. Man använder brännare av typen potstill till alla spritsorter med smak (typ whisky, rom etc). Gör man bara cutsen ordentligt så blir det bra.

Jag tror "barack" betyder aprikoser på ungerska, och "slivo" plommon på serbokroatiska.

Jo, det finns rätt bra fruktdestillat i de där trakterna om man lägger ner lite jobb på det. Den 25-åriga bosniska slivovica jag smakade var fullt i klass med riktigt bra grappa, obstler eller calvados. Systemet har slivovica i specialsortimentet, måste beställas.

Kamraten är min gamla moster, jag tror jag ska kalla henne kamrat T.....scu nästa gång jag pratar med henne, ordet har ju en viss politisk belastning där nere...
Jag ska fråga hur hon gör den. Husbehovsbränning är förresten tillåten i såväl Rumänien som Bulgarien.
Citera
2006-08-01, 17:03
  #8
Medlem
MajorToms avatar
Mycket intressant. Håll gärna tråden "levande" och informera om vad du får veta.
Citera
2006-08-01, 22:37
  #9
Medlem
RaoulDukes avatar
Varför inte bara filtrera drycken i aktivt kol? All smak bör försvinna och sen kan du ju krydda den efteråt om så önskas.
Citera
2006-08-01, 23:58
  #10
Medlem
MajorToms avatar
Då försvinner ju all smak också. Är väl rätt meningslöst egentligen?
Citera
2006-08-02, 10:10
  #11
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av RaoulDuke
Varför inte bara filtrera drycken i aktivt kol? All smak bör försvinna och sen kan du ju krydda den efteråt om så önskas.

Precis som MajorTom säger - då försvinner smaken och därmed karaktären i spriten.

OK. Lite info från Wikipedia, från kamrat moster T, morsan, och en bosnisk kompis.

Palinka är brandy. Ordet kommer från verbet palit (tjeckiska?) som betyder destillera.
EU har namnskyddat produkten palinka i tre länder - Österrike, Ungern och Rumänien. Endast fruktdestillat
från dessa länder får kallas palinka. Palinkan tillverkas av aprikoser, äpplen (jmfr. calvados), körsbär (jmfr. kirschwasser), päron eller pressrester av druvor från vintillverkning (jmfr. grappa, eau de vie).

Ţuică innefattar begreppet palincă, palincan det är det första uttaget man gör ur retorten. Man destillerar
den två gånger och får fram en sprit på 50-80% alkohol.
Nästa uttag håller runt 40% och är den "vanliga" ţuican.

Rakija är det sydslaviska namnet på brandy. Beroende på vilken frukt man utgått ifrån kallas den
šlivovica (plommon), ložovaca/muskova (pressrester på druvor från vin), kajsijevaca (aprikoser), jabukovaca (äpplen), viljamovka (päron) etc.

Turkisk raki görs traditionellt på russin (druvor) eller pressrester och kryddas med anis.
Ouzo är exakt samma sak, fast på grekiska. Någon som vet om den franska pastisen görs på samma sätt?

Den slivova jag drack har legat sedan 1977 i en tunna av mullbärsträ. Mycket god, fullt i klass med systembolagets Calvados.

Grekerna gör Metaxa, som också är en brandy. Vad man utgår ifrån vet jag inte, jag antar att det är druvor.

När jag tänker efter, det här man fruktdestillat, brandy, är ju en jättegrej i hela Europa. Fransmännen
har ju armangac, cognac, calvados, spanjorerna gör cuñac (till fransmännens förtret, "cognac" är namnskyddat),
italienarna gör grappa, tyskarna brandtwein, obstler och kirschwasser, ungrarna palinka, rumänerns ţuica, juggar och bulgarer gör rakija, grekerna metaxa. Kan smaka allt från rå ganska äcklig oljig sprit till rätt komplexa och intressanta smaker. Kan tänka mig att lagringsmetoder och -längd påverkar en del.
Någon som har druckit boukha nångång - algeriskt dadelbrännvin? Påminner om palinka.
Citera
2006-08-02, 10:25
  #12
Medlem
MajorToms avatar
Det där var intressant.

Jag har dock aldrig hört talas om någon (el vet var man kan köpa) som lagrat i tunnor av just mullbärsträ. Skulle du hitta någon fabrikant är jag verkligen intresserad. Jag tror dock att du blir mer än nöjd med ektunnor. Själv har jag lagrat i ek (mest whisky) men av en "olyckhändelse" eller vad man skall säga även ren sprit. Efter ett halvår upptäckte jag det och insåg att spriten tagit enormt med smak av eken, blev något av "semiwhisky".

Verkar som att din sprit genomgått två destilleringar (skumt att jag hittade regioninfo) och antagligen är cuts gjorda helt korrekt av någon jugoslavisk (jag gissar) bonde. Du lär bli mycket nöjd med att lagra din sprit i tunna. Redan efter ca tre månader har den faktiskt fått mycket karaktär men du bör använda sprit som är 50% eller uppåt vilket inte är något problem i ditt fall.

Jag känner igen namnet boukha men kan inte riktigt placera det.
Citera
  • 1
  • 2

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in