Det finns som bekant inga bevis för att judar "gasades" i Chelmno, eller att tyska "gasvagnar" någonsin existerade. Det faktum att ingen lyckats uppbåda en enda av dessa gasvagnar, eller att ortodoxa förintelseforskare fortfarande inte kan enas om hur dessa gasbilar var konstruerade, av vem, och hur de fungerade, säger väl egentligen allt man behöver veta om trovärdigheten i dessa förintelseskrönor.
Myten om gasvagnarna har sitt ursprung i de alldeles verkliga avlusningsbilarna som användes på östfronten. Den 5:e januari 1942 skriver t.ex. den brittiska dagstidningen
The Telegraph följande gällande de tyska avlusningsinsatserna i ockuperade Östeuropa:
The Nazis, according to reports from neutral countries, are now facing a new and terrifying enemy—the disease of typhus.
In October, at a council meeting of the Health Department in Poland, Dr. Beurmann reported that the seasonal incidence of spotted typhus in the Warsaw district was considerably higher than usual—the chief cause, he claimed, being the Jewish quarter. He went on to say that as Polish doctors had shown themselves quite incapable of dealing with the situation, the German administration had set up plague centres for disinfecting Jewish houses, and other preventive measures. These precautions were intended to prevent the disease from spreading to the German community, and, even more dangerous, to the German Army.
Like all hastily improvised preventive measures, they were unsuccessful. Conditions created by the Germans in the countries they had conquered were so bad that typhus steadily gained ground. By December the Germans had publicly recognised the general danger. Not only were whole districts of Poland isolated as a precaution, but German officials and settlers were specially warned that spotted typhus was as prevalent in winter as in summer and given a long list of measures they should take for their safety. Simultaneously, Jewish doctors, nurses, and sanitary workers in Warsaw were recalled and even allowed to work in German hospitals.
Mobile delousing squads with special vans are working hard in the regions bordering on Russia, where the Germans are organising their winter quarters for soldiers. Leave for both officers and men from the eastern front has been cancelled.
Conditions in Europe are such that, in spite of German vigilance, the disease has every chance of spreading still further. [...]
Samtidigt vet vi att de judar som "gasades" i Chelmno i själva verket deporterades vidare. Många sattes i arbete i de oräkneliga arbetsläger som existerade i området. I denna tråd har jag t.ex. dokumenterat att de judar som ortodoxa förintelseforskare påstår "gasades" i Chelmno i själva verket hade deporterats vidare och hamnat i Baltikum:
(FB) Några transporter från Theresienstadt till Minsk, via Treblinka & Auschwitz
Jag citerar mig själv från ovanstående tråd:
Kruk talar även om andra västerländska judar som deporterades till Vilnius, deportationer som är helt okända för ortodox förintelsehistoriografi. Till exempel så uppger Kruk i ett dagboksinlägg den 12:e mars 1942 att 2000 tyska judar huserats på en gata i Vilnius. Den 14:e mars 1942 uppger Kruk att dessa judar härstammade från Wien. Vi vet att ett stort antal judar hade deporterats från Österrike till Lodz-gettot i Polen, och i en Gestapo-rapport från 9:e juni 1942 så uppges att ca. 10 000 österrikiska judar från Lodz-gettot evakuerats österut (enligt ortodoxa forskare så blev de "gasade" i "dödslägret" Chelmno). Här blir Kruks dagbok återigen extremt intressant. I ett inlägg från 4:e juli 1942 så förklarar Kruk att han fått information om Lodz-gettot från två unga judar som skickades från detta getto i mars 1942. Kruk uppger att de två judarna beräknar att "ca. 10 000 judar" redan skickats ut från gettot (en siffra som även förekommer i Gestapo-rapporten från 9:e juni), och att de nu "vet hur det känns att skickas iväg för tvångsarbete". De två judarna uppgav för Kruk att man "skickades från plats till plats" utan att veta var man skulle och vad man skulle arbeta med. Ibland plockades vissa grupper upp och skickades iväg till olika platser, "antagligen för att skjutas". Kruks dagbok tycks därmed bekräfta att de judar som enligt ortodox historieskrivning "gasades i Chelmno" i själva verket skickades österut för tvångsarbete, antagligen via just Chelmno. Att tyska dokument dessutom uppger att judar som deporterades från Lodz-gettot blivit "omplacerade" (ausgesiedelt) är väldigt talande. I detta hänseende så är även ett dagboksinlägg från juden Avraham Tory intressant. Han uppger i ett inlägg från den 14:e juli 1942 att 4 judar från Lodz-gettot skickats till gettosjukhuset i Kaunas för att opereras, "efter att ha spenderat lång tid i ett arbetsläger".
Vad gäller skjutningar i Chelmno så kan inte ens ortodoxa förintelseforskare enas om hur de påstått första "utrotningarna" i lägret skulle ha gått till. Forskaren Götz Aly skriver t.ex. att:
The first systematic extermination of Jews in the Warthegau fits into this context also. Neither the exact date nor the instrument of extermination is known – gas vans or shooting? However, there is agreement on the fact that it took place in late September/early October. If we consider the principles upon which Höppner, Krumey and the like acted, this crime took place exactly when it was certain that, after the ghettoization of the Jews of Loslau and Łódź, further deportations would be impossible because of the resistance of the local authorities.
Alys tveksamhet understryker osäkerheten med vilken ortodoxa förintelseforskare tvingats "rekonstruera" förintelselegenden för mindre kända läger som Chelmno.
