Flytta till Norrland - bästa orten?

Hejsan,

ska försök hålla mig kortfattad. Jag har på senaste tiden utvecklat ett intresse för de arktiska områdena (tänk Svalbard, Grönland, Norrland) och överväger att flytta norrut i framtiden. Jag dras till det kalla, mörka, vintriga, och vill gärna flytta ovanför den norra polcirkeln (alltså allting ovanför/på samma breddgrad som Jokkmokk) då jag vill uppleva midnattssol och polarnatt. Har tänkt på Kiruna, Gällivare, Pajala, Luleå, Jokkmokk, men vet inte vad som är bäst för mig. Har tänkt hyra en lägenhet, vill inte köpa & underhålla hus. Vill gärna ha lugn och ro, fast aktivt uteliv går också bra; vore även härligt med smått trevligt folk om det går, vill helst undvika ohövliga invandrare och eparaggare likaså. Kommer ursprungligen från Småland från en stad med relativt mycket folk och underhållning, men jag har inga förväntningar på att orterna i Norrland ska matcha det; men en enstaka restaurang, butik och/eller bio vore trevligt.

Vet att det låter som att jag beställer på restaurang, men jag tror att jag skrivit allt det nödvändiga om just mina omständigheter. Kom gärna med fler förslag än de ovannämnda, då jag inte är alltför påläst om Norrlands alla platser. För övrigt planerar jag att ta körkort och köpa bil. Om det skiter sig här i Sverige kan man alltid dra till Tromsö i Norge, eventuellt utforska Troms fylke för att hitta något passande där. (-:

Önskar er en trevlig dag!

Luleå är definitivt bäst av de orter du räknar upp

Kan du motivera ditt svar?

Jag är själv intresserad av en stuga någonstans norr ut.

Haha, har rest en hel del i södra Sverige och kan inte tänka mig bo här. Får väl se hur jag känner om jag nu flyttar norrut. (-:

Midnattssol finns knapp i Luleå, Jokkmokk är bra! längs 97an. Mongo

Eftersom Norrland kan komma som en chock för en smålänning är väl Luleå en bra kompromiss. Det är skitlångt upp i landet men du kan bo där som om det vore vilken stad som helst.

Mo i Rana. Ligger dock i Norge. Trevlig by med en massa glada norrmän. Bodde där ett tag och trivdes ypperligt.

Luleå har inte midnattssol, det är en vanlig stad fast det blir mycket snö på vintern.

Jag skulle säga Kiruna.

Motiv: Det är en subarktisk stad i fjällmiljö, det är trots allt en stad med restauranger, handel, sjukhus och dylik samhällsservice, det torde gå att hitta en hyresrätt, arbetsmarknaden är synnerligen god.

Problemet med Kiruna är boendet. Räkna med 10 års kötid hos både Kiruna bostäder och LKAB fastigheter. Vill man bo i centrala Kiruna så är det 20 års kötid.

Eventuellt kan man lösa boendet om en eventuell arbetsgivare hyr ut till sina anställda. Men då får man räkna med att hyra ett "rum".

Alternativt så kan man få ett rivningskonrakt i gamla centrum men det är en lösning som gäller bara i något eller några år.

Är ju en rätt så enorm skillnad mellan Luleå och dom andra orterna du räknar upp. Så det blir svårt att veta vad du är ute efter. Men jag bor i ett av områdena du räknar upp och har släkt över hela Norrbotten, har spenderat rätt mycket tid på alla platserna du räknar upp, så här kommer mina tankar:
Pajala, Jokkmokk: Avfolkningsbygder. Ligger jävligt långt bort och ensligt. Jag tror inte en sörlänning förstår avstånden här uppe. Här tror jag att man blir lätt sjuk i huvudet av att bo i en hyresrätt, om man hittar någon. Tror man behöver arbete snabbt för att "komma in" i samhället. Är du villig att jobba inom äldreomsorgen i dessa kommuner har du förmodligen ett arbete på nolltid eftersom dessa kommuner präglas av en åldrande befolkning (och unga som drar därifrån). Näst intill obefintlig kollektivtrafik till och från båda ställena. Bil är ett måste.

Gällivare, Kiruna: Kallas även "malmfälten", här händer det lite mer tack vare gruvnäringen och att det bedrivs andra verksamheter, exempelvis Esrange i Kiruna, som drar folk från resten av Sverige samt hela världen dit. Dock så är det KATASTROFAL bostadsbrist. Alltså på en helt sjuk nivå. Hyresrätt kan du glömma. Här är det också "långt" till allting men städerna är större än Pajala och Jokkmokk och det finns bättre möjligheter (flyg och tåg) att ta sig därifrån när man behöver det. Dock är "tåg" i Norrbotten lite av en gambling, generellt. Här behöver du bil.

Luleå: Universitetsstad vid kusten. 78 tuss invånare. Som vilken medelstor svensk stad som helst. Gallerior, handelsområden, osv. Bostadsbrist här med. Ska du ha hyresrätt och inte har 13+ år i bostadskö så är det dyra nyrenoverade eller nyproduktion som går att få tag på. Det byggs mycket och arbetsmarknaden är rätt varierad. Du har flygplats med många avgångar inrikes och utrikes. Rätt bra utbud av restauranger, kultur, fritid och väldigt nära till "uteliv" särskilt vintertid.
Här behöver du inte bil för att bo, så länge du inte bosätter dig i någon av byarna utanför stan.

Ett förslag är att du 1) tittar på en Sverigekarta och ser vart platserna ligger i förhållande till annat. 2) Googlar befolkningsmängd (här kan det ju vara vettigt att tillägga att siffrorna i småkommunerna gäller just HELA kommunen, befolkningen i tätorten kan vara hälften av dom summorna eftersom många bor utspritt på ytan i exempelvis kringliggande byar, så du inte blir lurad). 3) Tar dig en titt på respektive kommuns hemsida, vad erbjuder kommunen för jobb och fritid. Vilka möjligheter finns. Osv.

Kan också tillägga att jag har större delen av min släkt i Gällivare och Pajala och jag har en kort tid bott i Pajala och Jokkmokk. Det är ett speciellt liv, som jag tror man inte riktigt förstår om man kommer från en stad med 40.000 invånare och uppåt. Du har exempelvis inte samma tillgång till viss samhällsservice som i exempelvis en stad av Luleås storlek. Är man född och uppvuxen där tror jag man anpassat sig, men när man kommer utifrån så kan många saker te sig extremt krångliga och undermåliga om man är van vid annat. Så är du någon som har behov av vård i någon form, man behöver inte vara dödssjuk för att det ska bli krångligt och jävligt utan det räcker med någon vanlig åkomma som innefattar något läkarbesök då och då och någon enstaka medicin för att det ska bli kännbart krångligt och dåligt (dåligt som i: ständigt nya utländska stafettläkare, som exempel, eller att man blir skickad till andra kommuner för undersökningar), då skulle jag direkt avråda från att flytta dit. Vet folk som fått hälsoproblem och på riktigt dragit därifrån för att vården är så undermålig och flyttat till kusten (Piteå, Luleå) för att få det att gå ihop.

Sen ska man inte glömma klimatets påverkan på en. Ju längre norrut du kommer, desto längre och mörkare är vintrarna. Vissa av platserna du räknar upp har polarnatt delar av vintern. Det tror jag också är svårt att föreställa sig innan man bor mitt i det. Även om Luleå inte ligger ovanför polcirkeln så är vintrarna extremt mörka. Men min vinter i Pajala kändes som ett ändlöst mörker jämfört med Luleå, och då är jag ändå "van".

Om jag låter neggo ber jag om ursäkt, men har sett min beskärda del av "sörlänningar" som romantiserar bilden av "Norrland" (du menar ju egentligen Norrbotten) som något mytomspunnet ställe där livet är som en saga med midnattssol på sommaren och norrkensspäckade kvällar på vintern. Samt har bilden av att kommunerna här uppe väller av tomma hus och lägenheter som väntar på att fyllas med inflyttare. Det är inte bara peaches and cream här. Och just samhällsservice-biten brukar glömmas bort. Tycker på riktigt synd om mina äldre släktingar som bor exv utanför Pajala och hur mycket dom bökar och vänder ut och in på sig själva för att få, inte helt okej, utan NÅGON vård över huvudtaget. Eller när en familjemedlem fick en hjärtinfarkt och behövde ambulans till Gällivare, en nätt resa på ca 13 mil, och det visade sig att den enda ambulansen som finns i hela kommunen redan var upptagen. Förstår inte hur folk pallar leva med dom förutsättningarna.

Du har iofs rätt. Frågan är hur det är i Gällivare? Är Gällivare bättre än Kiruna på något sätt? Är det lättare med bostad exempelvis?

I alla andra avseenden är Gällivare sämre än Kiruna är min uppfattning.

Allt ligger i Norrbottens län, Norrland är större än så. Men visst, ska du över polcirkeln har du inte så mycket till val. Om det är utbud, restaurang, krogar och shopping du är ute efter så är det Luleå som gäller. Dessutom lär det vara lägst procent av ohövliga eparaggare, däremot högst procent av ohövliga invandrare av orterna du räknar upp. Däremot ligger som nämnts inte staden över polcirkeln, så det blir inte midnattssol. Dock är det ljust dygnet runt under större delen av sommaren. Solen går dock ner en sväng men inte så att det blir mörkt. Under vintern är det tvärtom mörkt konstant.

Kiruna har också en del uteliv och butiker. Övriga orter du drar upp är byhålor med allt vad det innebär. Gällivare är en väldigt deprimerande ort fylld av knarkare. Så välj Pajala eller Jokkmokk om det står mellan dom tre.