Svar: Ja.
Jag är själv bipolär och har tyvärr dragits som en magnet till psykopater med diverse bokstavskombinationer. Det här med att de inte kan uppleva starka negativa känslor kan vi dementera med en gång. Som jag har förstått det mår psykopater dåligt av sina misslyckanden, i karriären, misslyckade försök till manipulation, etc och i högsta grad skyller ifrån sig och har en bitter, arrogant, självömkande syn på världen.
Människor som inte ger dem det de vill ha kan göra dem groteskt surmulna. Så fort det går dåligt för dem, ligger det på en annans bord.
Till exempel, hade jag en pojkvän under en period som skyllde alla sina dåliga sidor på sin bipolaritet, sitt missbruk, sin kriminalitet, arbetslöshet och problem i relationer. Han levde loppan som en parasit på sina föräldrar, vilka frågade mig i floder av tårar om han var psykopat och vafan de skulle göra åt den bedrövliga situationen. Han spelade på deras känslor och han vann varje gång. Alla hans resonemang och snyfthistorier kulminerade i att det aldrig var fel på honom utan alla andra som bara inte kunde förstå honom. Hans ex var så klart narcissister, och den psykologiska tortyren han utsatte mig för var bara mitt fel och det var så klart jag som led av x diagnos och x diagnos och gaslightade honom.
Det sjuka var att han ständigt skröt om sin antirasism, antihomofobi, anti all typ av mobbning och orättvisa i världen. Förmodligen hans sales pitch för att veva in sorgsna själar i hans liv, som han triangulerade mot varandra, och han utnyttjade deras sårbarheter på alla sätt och vis.
Bipolära personer kan, i vissa fall, vara fullblodspsykopater. Men de kanske upplever sina känslor på ett annat sätt än en normalt funtad individ.