Vad vill ni ska hända med era kroppar efter döden?

Jag har två önskningar efter livet:

1. Kremera mig.
2. Glöm mig.

Jag vill inte ha en gravsten eller bli ihågkommen, jag vill bara bli glömd. Vill vila i frid. Varje gång folk tänker på mig så existerar jag.

Låter hårt men tanken ger mig inre frid.

Grävlingar är bra

Det tror jag inte, i framtiden är alla vänner. För om människorna har varandra bor vi alla i samma land.

Själv ska jag inte ha någon grav. Jag ska bli kremerad och min aska ska spridas i en samma sjö där jag spridit min fars aska.

Vill bli kremerad och sen spridd i någon av mina favoritvattenfall eller eventuellt älv..

Få ligga i en frys i Värmland.

Ja väldigt stor risk eller att muslimer kommer gå på ens grav eller ligga en muslim begravd bredvid en... Nej tack.

För min del blir det jordbegravning den dagen det är dags!

Och eftersom jag har 2 hemländer så blir det att jag får ligga i det land jag dog i eftersom jag inte kan välja bort något av dem! Och om utanför dessa så det som ligger närmast.

Jag hade det här dilemmat under en period men så kom jag på det här , att jag själv inte behöver välja , utan ödet avgör vart det blir. Och sedan dess har jag kunnat släppa detta och leva livet , för det är ju nu det är!

Får man fråga vilka länder det handlar om?

Kasta mig i havet, är min önskan. Kommer ju dessvärre inte hända. Så bränn mig.

Sverige och Nya Zeeland

Diametralt olika sidor av planeten alltså.

ja, där har du ett dilemma

jag kan trösta dig med att om du väljer jordbegravning kommer du närmare båda länderna om du dör i något land som ligger hyfsat långtifrån något av dom..

Ja , så är det ju! 😉

Drygt 1700 mil är ju en bit! Är väl egentligen inte bara för min egen del jag gjorde det valet , utan även lite för att mina efterlevande inte ska behöva skeppa runt mig i onödan.

Var ett tag där jag funderade på begravning till sjöss ( där man lägger sandsäckar och borrar hål i kistan innan man tar en båttur och slänger i den i en särskild zon som är avsedd för ändamålet där djupet överstiger 500m ) , men när jag sa det blev min dåvarande flickvän ifrån sig , så efter det kunde jag inte med att göra det. I andra fall skiter jag i vad hon har att säga så länge vi inte är tillsammans, men just det satte sig.