Så länge jag kan minnas så har jag varit arg på olika företeelser och lönlösa eller ineffektiva sysslor som folk håller på med. Det sträcker sig genom hela alfabetet och till alla kulturer och religioner och även in i djurrikets olika beteenden.
Exempelvis fick jag upp tanken på kostym som gjorde att adrenalinet rann till
https://sv.wikipedia.org/wiki/Kostym_(dr%C3%A4kt) och när man läser så finns ingen skälig förklaring till varför kostym används mer än gammal "sed". Kullersten och handskakningar är andra exempel.
Varför används sådant i moderna samhällen som har uppfunnit asfalt som är billigare och mer praktiskt, och när vi har ett ord som heter hej... Jag går ständigt runt och överanalyserar "fel och brister" och motarbetar och ondgör mig allt möjligt.
Vad är det för någon slags förbannelse som har drabbat mig som gör mig dysfunktionell? Hur överkommer man detta som egentligen bara är tramsigt att vara upprörd över och att inte bara kunna acceptera för vad det är, nämligen såsom människan och världen är? Är det bitterhet och bråkstake-cynism och varför har det i så fall det uppstått i mig? Hur bara släpper man allt det här?