Citat:
Ursprungligen postat av
BattlestarValhalla
Är väl ganska otippat att ett sportprogram av Sportbladet har med minst en Djurgårdare? Det hade man ju kunnat sätta sin högra kula på. Men, om han faktiskt bidrar med intressanta åsikter, är någorlunda ofiltrerad och har högt i tak så är det ju bra.
Lyssna gärna på den länkade intervjun.
Robin Fredriksson har sunda åsikter som framförs med tanke och
förslag som andas saklighet och en nykter syn på var föreningen står nu.
Låt fokuset ligga på sakfrågorna så det inte glider iväg med jag "hatar den och den föreningen för jag är ........ och bryr mej bara om det. Dif Hockey är en del av Djurgårds familjen.
Där Djurgårdens IF under många långa år tagit och tar ett stort samhällsansvar i huvudsak då i Sthlm.
Precis som Hammarby,Aik och fler än så.
Ungdomsverksamheten för stadens barn och unga är en stor skara lägg därtill föräldrar och ledare tränare osv,så är det lätt 100000-150000 eller till och med mer (fansen är ju några) som berörs av Dif där hockeyn framgent har sin plats inte bara i staden utan
för staden självklart i samarbete med andra idrottsklubbar i och runt Sthlm. Den politiska kunskapen kan uppgraderas och kommunen måste ta sej tid att
träffa företrädare för klubben/klubbarna och det kommer säkert att gagna Sthlm ekonomiskt såväl som sportsligt. Så det är en no-brainer för kommunen/erna i Sthlm att bestämma sej.
Avslutningsvis varför har inte SVERIGE råd med 1 idrottsminister ?
För att ingen ska lägga krut på " JA MEN Jakob Forssmed (KD)är ju det"
Citat,
Jakob Forssmed (KD) är utsedd till
socialminister med ansvar för folkhälsa, idrott och civilsamhälle. Förutom ett nytt statsråd innebär det också att idrottsfrågorna får hemvist på socialdepartementet.
Sverige kan bättre en Idrottsminister som bara har den uppgiften så vore det ett bra steg att ta.
Det är nya tider och det märker nog dom flesta, gamla styrmodeller och gamla strukturer åldras och tappar värde väldigt fort. En tillgång som finns är de unga som vill se framåt det
skulle få en lättare väg att gå.
Om den äldre generationen delade med sej av sina 30-50 år av livs-arbetserfarenhet då kan det bara bli bra. Ingen behöver vara orolig för att inte inkluderas tvärtom. Vad som ska till nu det är att alla förstår att bidra antingen med ungdomlig kraft eller dela med sej av livets verktyg till dom som skulle kunna få användning av det. DIF här för varandra. Idrotts utövande är bra för dom unga, idrott har dessutom en magisk egenskap det är kittet som håller ihop och sammanför.
"Dona nobis pacem"
