Fallasier, felslut och argumentationsfel. Del 2

En argumentation är inte saklig, om det finns fallasier i den. Fallasier kan till synes verka ha beviskraft, men saknar beviskraft. Begreppet fallasi kommer från latinets fallacia, vilket kan översättas till misstag. Fallasi är felslut, argumentationsfel, sofism eller fälla.

Vissa använder fallasier i god tro, andra inte.


Ett cirkelresonemang innebär att tesen förekommer någonstans i argumentationen som argument/premiss för sig självt. Kanske gömt med begrepp som betyder samma sak som tesen men bokstäverna, bokstavskombinationen är inte desamma.


Överilad generalisering

En överilad generalisering sker när en person gör en alldeles för grov generalisering, baserad på ett för lågt antal observationer.

“Jag har sett 5 stycken X av ca totalt 1.2 miljarder X, alla fem är/har gjort Y.

Slutsats: alla X är/gör Y, eller de flesta X är/gör också Y.”


“Den här veckan har jag sett hela fem indier som trängt sig före i kön på Konsum. Det måste betyda att alla indier är sådana som tränger sig före i kön i matbutiker.”

Men generaliseringar är mer eller mindre sannolika, och kan tänkas vara goda skäl att hålla något för sant. Möjligen korrekt så, om sannolikheten är tillräckligt hög, och man har goda skäl att tro att sannolikheten är så hög.

“Kråkan som kraxar har fjädrar, eftersom de flesta kråkor har fjädrar." Sådant räknas inte som en överilad generalisering.


Kausalt misstag

Denna fallasi sker när man utan tillräckligt rättfärdigande påstår att en händelse är orsak till en annan.

Ett klassiskt exempel på ett kausalt misstag:

“Många sommarbadare som drunknat, har haft glass i magen. Glass orsakar drunkning.”

Det kan vara istället att en annan företeelse Q orsakade både A och B.

Eller rena tillfälligheter eller sammanträffanden.

Eller istället att B orsakar A och inte vice versa.


Önsketänkande

Fallasin önsketänkande sker när någonting är önskvärt att vara sant eller falskt, så antas det att det måste vara sant eller falskt. Tesen att någonting är sant eller falskt med premissen att det är önskvärt.

"Tror du verkligen att Gud finns?" Ja, Gud finns, för hur hemskt skulle det vara om det inte fanns någon Gud som brydde sig om alla människor!"

Att någonting är önskvärt betyder inte att det förhåller sig på det viset. Önsketänkande fallasier saknar relevans.


Etiketterande

Denna fallasi sker när man förser ett påstående med en etikett, utan rimlig förklaring varför det skulle innebära en sådan etikett, eller varför det skulle vara dåligt med den. Sedan enbart med pekande till etiketten ratar påståendet.

“Nej, det är galenskap/konservatism att vara för skattehöjning/skattesänkning, och det är då solklart fel.”

Etikettisering kan sakna hållbarhet, det är alltså inte sant, och/eller relevans.


Relativisering “what about-ism.”

Relativisering sker när man försöker rättfärdiga att man gjort något fel, genom att “peka på” något annat som kanske någon annan gjort som också är fel.

"Javisst att jag gör Y, och/men det är ingenting jämfört med vad regeringen gör.”

Så visar man ju hellre på att man är skyldig till att göra det. Samtidigt som vad “de där borta gör” inte är relevant här, alltså något som talar för eller emot att Y inte är fel att göra.


Övertalningsdefinition

En övertalningsdefinition sker när man försöker övertala åhörare att anta en viss attityd genom att påstå att ett begrepp betyder något det inte betyder. Man kan exempelvis förknippa någonting neutralt (eller allmänt accepterat negativt/positivt) med någonting positivt eller negativt laddat uttryck.

“Arbete är frihet."

"Abort är mord." Det verkar som att talaren använder detta för att argumentera emot abort. definiens (det som definierar) innehåller för mycket, sådant som inte är abort, samtidigt definiendum för lite, på så sätt att abort per sin vanliga definition inte innehåller mord.


Kom på egna exempel, eller dela med vad du hört för några av dessa fallasier!

Om A så B...om B så C...A innebär då A+B+C...nej inte alls om A och C är ömsesidigt uteslutande. Josephine von Bernadotte-Wallenberg klarar maximalt 19 starköl en Hultsfreds-festival dag.

A:10 starköl
B:9 starköl
C:10 starköl

Jag väljer att avstå från att uttrycka för många tankar om det du har skrivit (läste också del 1), och väljer att hålla det jag skriver någorlunda kort.

Är du intresserad av felslut så finns det väldigt mycket att läsa bl.a. därom i olika nummer av tidskriften Informal Logic. (Artiklarna finns i digital form.) Tankar om bl.a. specifika felslut, om hur man skall definiera ordet "felslut", och om hur man bör klassificera felslut på passande sätt, förekommer däri.

Jag noterar att du nyttjar ord såsom "relevans", "hållbar" och "beviskraft". Jag är osäker på hur vanligt det är att nyttja termerna på sättet du gör, och det är inte helt uppenbart vad du har i åtanke med t.ex. "beviskraft". Kanske nöjer du dig med en intuitiv förståelse? Jag är medveten om att den termen, tillsammans med andra du nyttjar, förekommer i den svenska boken Argumentationsanalys: färdigheter för kritiskt tänkande, men har själv inga minnen alls av att jag sett termen i annan svenskspråkig, filosofisk litteratur. När jag sökte efter förekomster av termen "beviskraft" bland samtliga digitala artiklar från Filosofisk tidskrift (164 olika nr), noterade jag också att samtliga användningar, med blott ett undantag, förekom i diskussion om den nämnda boken.
Självfallet påstår jag inte att termen enbart nyttjas i den boken, och är medveten om att ordet har funnits i svenskt språk under en längre tid, men jag tror att ordet är sällsynt använt i svenskspråkig, filosofisk litteratur. Med hänsyn till det vore det nog en bra idé att vara tydlig med vilken betydelse man låter ordet ha, om man nu vill använda det.

Som du nämner har ordet "fallasi" olika betydelser. Det engelska ordet "fallacy" (som kommer från det latinska ordet) har jag läst kan översättas till "felslut", "misstag" och "falskhet". Ofta verkar man översätta "fallacy" till "felslut", men det förekommer t.ex. att man översätter "the naturalistic fallacy" till "det naturalistiska misstaget", eftersom det trots allt i det fallet inte verkar vara fråga om ett felslut (uppfattat som en sorts inferensfel). Även i engelsk litteratur finns exempel på filosofiprofessorer som begränsar ordet "fallacy" till att vara tillämpligt på blott (en viss sorts) inferensfel, och som exkluderar att det t.ex. är tillämpligt på definitionsmisstag.

Om ett felslut uppfattas som en sorts inferensfel kan man fråga sig vad man mer exakt har i åtanke. Ett argument som inte är deduktivt/giltigt? Men då räknas ju alla induktiva argument som felslut. Alla argument som är sådana att deras slutsatser varken får deduktivt eller induktivt stöd ur konjunktionen av premisserna då? (Man kan gå in på detaljer om ifrågavarande stöd.) Det verkar vid första anblick mer rimligt. (Jag tar inte hänsyn till t.ex. abduktioner nu.) Värt att tänka på då är att en induktion kan vara sådan att dess premisser ger minimalt, positivt stöd till konklusionen. (Jag nyttjar nu också ordet "induktion" i en vid mening, så att mer än den sortens generaliseringar som förekommer i läroböcker inkluderas. Något dunkelt må sägas att alla probabilistiska argument räknas som induktioner.)
Den värsta sortens felslut kan förslagsvis tänkas vara kontradeduktioner (tar man en godtycklig deduktion och negerar slutsatsen får man en kontradeduktion), och därefter har man olika mer eller mindre dåliga kontrainduktioner, följt av felslut som varken är deduktioner, induktioner, kontradeduktioner eller kontrainduktioner.

Somliga vill nog också av vissa skäl låta "felslut" beteckna mer än det jag nämnde. T.ex. kan en speciell sorts körsbärsplockning tänkas uppstå om man väljer att formulera enbart ett visst induktivt argument för en tes, som om att det är det enda av relevans, fast man t.ex. är medveten om att det finns bättre induktiva argument (med lika välgrundade premisser) mot tesen. Något liknande gäller nog ibland för människor som bara misslyckas att ta hänsyn till det de borde tagit hänsyn till, utan att de för det är oärliga genom att avsiktligt utelämna det av relevans för tesen. Det specifika induktiva argumentet man formulerade tänker sig vissa kanske är ett felslut, och det eftersom man inte tog hänsyn till vilka andra argument som finns för tesen man fokuserar på. Om man vill att sådana hänsynstaganden påverkar vad som är felslut blir det svårare att definiera ordet "felslut. Sådana hänsynstaganden tycks inte heller vara inferentiella. De är av argumentationsteoretisk relevans i varje fall.

Oavsett vilket verkar en del av det man kallar felslut eller fallasier, inte vara dåliga inferenser (t.ex. i den tidigare nämnda meningen). Önsketänkande måste inte involvera en slutledning, och kan uppfattas som en trosbildningsprocess som (i en viss mening) är dålig (t.ex. i meningen att man bildar en tro utan att ha evidens för den). Ditt exempel på önsketänkande är emellertid i form av en inferens.

Självfallet kan mycket mer sägas om vad som bör räknas som felslut eller fallasier.

Jag tror också det är värdefullt om man försöker hålla sig till ett begränsat antal slags felslut, så man slipper skilja på 500 olika sorter. Har man en simpel definition av "felslut" så räcker det kanske t.o.m. med att konstatera att ett argument är sådant att slutsatsen varken får deduktivt eller induktivt stöd ur premisserna i konjunktion. Det förutsätter också att man har en korrekt förståelse för meningen hos involverade påståendesatser, och risk är att man blir förvirrad av en ekvivokation.


Tesen är ett påstående (mer exakt det man argumenterar för), och ett argument är inte ett påstående (utan snarare något bestående av minst en premiss och en slutsats). Med hänsyn till det kan inte tesen förekomma i argumentationen i form av ett argument. Påpekar detta för säkerhets skull, ifall du är omedveten därom, fastän du kanske bara råkade skriva fel. Annars tycker jag det du skriver är riktigt.

Tämligen ofta beskrivs ett cirkelargument som ett argument vilkets slutsats också är en premiss däri. (Tesen uppfattas ofta som ett arguments slutsats.) Och som du nämnde kan slutsatsen vara "gömd" i premisserna, snarare än att t.ex. i form av en premiss ha exakt samma språkliga form som den har som konklusion.


Det är väl inte en generalisering ö.h.t.? Man drar ju bara en slutsats om en specifik kråka. Det är i varje fall fråga om en speciell sorts induktion.


Det mest naturliga är väl att tolka meningen som något i stil med "Hundar är djur.", vilket kan göras utan att man tror att den som påstår det anser att "hundar" betyder detsamma som "djur"? Men trots det tycks det måhända för vissa som att man i varje fall inkorrekt anger den analytiska/begreppsliga följden (eller inkorrekt påstår något om vad som följer per definition).

Somliga nyttjar för den delen ordet "fostermord", snarare än "abort". Att en typisk vardagsspråklig användning av ordet "abort" är tillämpligt på handlingar som görs i syfte att döda ett foster (eller t.ex. ett embryo), som är en levande, mänsklig organism, finns nog i varje fall skäl till att tro. (Men somliga skulle kanske påstå att abortens syfte blott är att avbryta graviditet, och att man enbart tillåter fostret eller embryot att dö. Oavsett vilket räknas nog ofta också den sortens handlingar, när riktade mot oskyldiga människor, som mord.)

"Tesen är ett påstående (mer exakt det man argumenterar för), och ett argument är inte ett påstående (utan snarare något bestående av minst en premiss och en slutsats). Med hänsyn till det kan inte tesen förekomma i argumentationen i form av ett argument. Påpekar detta för säkerhets skull, ifall du är omedveten därom, fastän du kanske bara råkade skriva fel. Annars tycker jag det du skriver är riktigt."

Det stämmer det med.

Tesen/slutsatsen förekommer inte i argumentationen som premiss, befinner sig det som är tesens/slutsatsens innehåll som en premiss så kallas den där inte en tes eller en slutsats.

"Det är väl inte en generalisering ö.h.t.? Man drar ju bara en slutsats om en specifik kråka. Det är i varje fall fråga om en speciell sorts induktion."


Du har så rätt.

Denna bör fungera bättre: "Alla kråkor jag sett har fjädrar. (fallet är också att hen har sett, eller på annat sätt fått kunskap om det, tillräckligt antal för att det ska vara en god generalisering) Den kråkan som kraxar men som jag inte ser nu har också fjädrar."

Jag får göra en förbättrad upplaga någon gång.

Vad säger du om den här:

"Ökningen av grov brottslighet i vårt land beror på invandringen."

Jag tror att det finns en anledning att man inte får lära sig argumentationsanalys på gymnasiet längre. Och än mindre på universitetet.

Om folk hade grundläggande kunskap inom argumentationsanalys och retorik så skulle det inte hållas några politiska debatter i vårt land. För det skulle inte vara möjligt att ljuga i den utsträckning som politiker och journalister är vana vid att göra...

Givetvis ska man se upp så att man inte begår egna fallasier, felslut och argumentationsfel, och givetvis kan det också vara på sin plats att påpeka när andra gör det. Men även det kan ju spåra ur och deraila diskussioner. T ex är inte ett påstående ett felslut enbart för att någon påstår att det är ett felslut. Kan ju t ex vara så att det är den som säger det som har misstolkat, mer eller mindre medvetet, eller bara kör med det som något sorts retoriskt grepp.

För t ex några år sedan var det en lirare på Flashback som nästan enbart skrev enradare där han påstod att det eller det argumentationsfelet hade begåtts. Och det var fullständiga bombningar med sådant i ett visst delforum i kanske 20 olika trådar inom kort tid, varje dag, året om. Och sällan eller aldrig ville han utveckla när man bad honom om man nu tyckte att man visst hade på fötterna. Vilket sorts argumentationsfel var det som han hade satt i system? Fett störande var det iaf.

Vi har nyligen börjat få insikten att,- tänka fel är vanligare än att tänka rätt.

Syftet med en taxonomi av lärandemål

Blooms ursprungliga klassificering av kunskap finns i en förenklad modell:

faktakunskap
begreppskunskap
procedurkunskap
metakognitiv kunskap

Faktakunskap svarar mot 'minnas', begreppskunskap mot 'förstå', procedurkunskap mot 'tillämpa'.

Metakognitiv kunskap är medvetenhet om hur man uppfattar fakta, hur man tänker och hur man går till väga med olika uppgifter. Den svarar mot 'analysera' och 'värdera'.

Det finns hur många som helst.

Problemet kan bli att om man utifrån fallasier och biases, alltför hastigt, angriper problem, teser, påståenden, så går det mycket ofta att passa in något mot det. Precis som någon härovan skrev, en användare som kom med nästan one-liners i varje tråd. Lite som att en del personer är jägare utifrån vissa kategorier, fallasier, biases.

Rätt mycket beror också på hur överens man är om vissa premisser, om det finns sådan eller inte, och om dessa ens går eller bör reduceras ned till relativt lättbegripliga satser/påståenden. Nu är jag inte någon skolad filosof men var det inte lite åt det hållet som Wittgenstein hamnade när han försökte med sitt "stora verk"?

Rätt många av falasierna går nog också att gruppera i kategorier, varav en del överlappar, eller går in i varandra.
Både biases och fallasier.
Jag tycker just-world-bias är rätt intressant.

Bryter man ned teser, påstående, kan man ju också komma till vad definition för något är(t.ex. fjädrar) och hur överens(och i så fall vilka) är om en defintion, vem som äger auktoritet över definitionen.