2023-06-04, 21:37
  #1
Medlem
Min pojkvän har två barn sedan tidigare förhållande och efter en tuff separation som påverkat honom hårt upplever jag att han gör allt för att vara barnen till lags, vilket ju är fint men ibland tycker jag att han har svårt att sätta gränser eller regler över huvud taget. Det blir otroligt mycket tv-spel, sena kvällar och inte mycket till rutiner. Jag lägger mig inte i eftersom jag tänker att dom får göra på sitt sätt, men nu ska jag flytta till annan stad och iom distansrelation så kommer de tre komma och hälsa på mig en hel del. Då har jag föreslagit på ett vänligt sätt att vi kunde ha lite mer rutiner kring att inte somna för sent eftersom jag jobbar och behöver sömn, att ha lite ordning och reda hemma och att jag gärna vill att vi hittar på lite saker som att bada, upptäcka den nya staden (och såklart inkludera barnen i väljandet av aktiviteter) istället för att det bara ska bli tv-spel. Jag märker att det är känsligt för min pojkvän och att han slits mellan vad jag önskar och vad barnen önskar. Han tycker tex att de borde få lägga sig när de vill. Men jag har ju samtidigt ett jobb att vara pigg till. Jag tycker inte att mina önskningar är orimliga och försöker anpassa mig till situationen och hans barn också. Borde jag anpassa mig mer och släppa på mina ”regler” eller är det han som borde sätta mer gränser mot barnen?
Citera
2023-06-04, 21:46
  #2
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Laduree
Min pojkvän har två barn sedan tidigare förhållande och efter en tuff separation som påverkat honom hårt upplever jag att han gör allt för att vara barnen till lags, vilket ju är fint men ibland tycker jag att han har svårt att sätta gränser eller regler över huvud taget. Det blir otroligt mycket tv-spel, sena kvällar och inte mycket till rutiner. Jag lägger mig inte i eftersom jag tänker att dom får göra på sitt sätt, men nu ska jag flytta till annan stad och iom distansrelation så kommer de tre komma och hälsa på mig en hel del. Då har jag föreslagit på ett vänligt sätt att vi kunde ha lite mer rutiner kring att inte somna för sent eftersom jag jobbar och behöver sömn, att ha lite ordning och reda hemma och att jag gärna vill att vi hittar på lite saker som att bada, upptäcka den nya staden (och såklart inkludera barnen i väljandet av aktiviteter) istället för att det bara ska bli tv-spel. Jag märker att det är känsligt för min pojkvän och att han slits mellan vad jag önskar och vad barnen önskar. Han tycker tex att de borde få lägga sig när de vill. Men jag har ju samtidigt ett jobb att vara pigg till. Jag tycker inte att mina önskningar är orimliga och försöker anpassa mig till situationen och hans barn också. Borde jag anpassa mig mer och släppa på mina ”regler” eller är det han som borde sätta mer gränser mot barnen?

Du gör rätt i att sätta gränser. Och det är nog bra att göra det direkt, innan det blir en vana. Risken, om du inte säger nåt, är nämligen att han tror du är fine med att de sena kvällarna fortsätter.

Sen tror jag, som du skriver, att han eventuellt känner skuld gentemot barnen efter separationen, vilket medför att han kanske har svårt att sätta gränser för sena kvällar och tv-spel. Det är ett dilemma i sig som kan komma att påverka dig om inget görs.

Det är dock en bslansgång, men det bästa är att säga som det är - att du behöver dina rutiner - och för din egen skull är det inget du ska kompromissa med. Då vet han vad som gäller.
Citera
2023-06-04, 21:46
  #3
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Laduree
Min pojkvän har två barn sedan tidigare förhållande och efter en tuff separation som påverkat honom hårt upplever jag att han gör allt för att vara barnen till lags, vilket ju är fint men ibland tycker jag att han har svårt att sätta gränser eller regler över huvud taget. Det blir otroligt mycket tv-spel, sena kvällar och inte mycket till rutiner. Jag lägger mig inte i eftersom jag tänker att dom får göra på sitt sätt, men nu ska jag flytta till annan stad och iom distansrelation så kommer de tre komma och hälsa på mig en hel del. Då har jag föreslagit på ett vänligt sätt att vi kunde ha lite mer rutiner kring att inte somna för sent eftersom jag jobbar och behöver sömn, att ha lite ordning och reda hemma och att jag gärna vill att vi hittar på lite saker som att bada, upptäcka den nya staden (och såklart inkludera barnen i väljandet av aktiviteter) istället för att det bara ska bli tv-spel. Jag märker att det är känsligt för min pojkvän och att han slits mellan vad jag önskar och vad barnen önskar. Han tycker tex att de borde få lägga sig när de vill. Men jag har ju samtidigt ett jobb att vara pigg till. Jag tycker inte att mina önskningar är orimliga och försöker anpassa mig till situationen och hans barn också. Borde jag anpassa mig mer och släppa på mina ”regler” eller är det han som borde sätta mer gränser mot barnen?
Nej. Givetvis ska de inte få lägga sig när de vill. Jag utgår ifrån att vi pratar om barn i grundskolan ännu?

Ditt hem, dina regler. Däremot kan du komma överens med barnen om det och gemensamt gå igenom lite och berätta att de är välkomna men att det blir tätt med alla och att ni allihop måste ha hänsyn till varandra och vara respektfulla och i det innebär det även att somna en viss tid och kliva upp en annan.

Din kille är ansvarslös. Om barn inte hade behov av regler hade de varit vuxna och skött allt själva.
Citera
2023-06-04, 21:47
  #4
Medlem
Du inskärper dina behov i din partner. Han tar det med barnen. Du konfronterar dem inte med detta. Funkar det inte får ni hitta andra former för er relation. Går det inte är det kört. Ert förhållande verkar inte vara i ett stadium där du kan ta en naturlig morsaroll så han behöver sitta i den fören med dig vid rodret.
__________________
Senast redigerad av Bemp 2023-06-04 kl. 21:50.
Citera
2023-06-04, 22:29
  #5
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Laduree
Min pojkvän har två barn sedan tidigare förhållande och efter en tuff separation som påverkat honom hårt upplever jag att han gör allt för att vara barnen till lags, vilket ju är fint men ibland tycker jag att han har svårt att sätta gränser eller regler över huvud taget. Det blir otroligt mycket tv-spel, sena kvällar och inte mycket till rutiner. Jag lägger mig inte i eftersom jag tänker att dom får göra på sitt sätt, men nu ska jag flytta till annan stad och iom distansrelation så kommer de tre komma och hälsa på mig en hel del. Då har jag föreslagit på ett vänligt sätt att vi kunde ha lite mer rutiner kring att inte somna för sent eftersom jag jobbar och behöver sömn, att ha lite ordning och reda hemma och att jag gärna vill att vi hittar på lite saker som att bada, upptäcka den nya staden (och såklart inkludera barnen i väljandet av aktiviteter) istället för att det bara ska bli tv-spel. Jag märker att det är känsligt för min pojkvän och att han slits mellan vad jag önskar och vad barnen önskar. Han tycker tex att de borde få lägga sig när de vill. Men jag har ju samtidigt ett jobb att vara pigg till. Jag tycker inte att mina önskningar är orimliga och försöker anpassa mig till situationen och hans barn också. Borde jag anpassa mig mer och släppa på mina ”regler” eller är det han som borde sätta mer gränser mot barnen?



Hemma hos dig bestämmer du men lite flexibel måste du vara. Jag och min särbo började som sambos och det blev inte bra alls. Pga mina barn. Ständiga konflikter gällande ordning rutiner.
Nu var detta längesedan och barnen var små men gick i mellanstadiet.

Hennes son bodde hos sin pappa för det mesta han var bara 5 år men mellan honom och mig fanns inga problem alls. Idag är han 21 år och vi har mycket bra kontakt.


Ni får sätta er ner och diskutera utan att barnen är med. Hur gamla är barnen?

Sen är det upptill pappan att förmedla vad som gäller. Hur är pappan med rutiner i sitt hem. Städar han tvättar han är han huslig.
Har han allmän ordning och reda.

Jag vill ha ordning och reda. Rena och hela barn som hjälper till och är sociala med mig.
Det är viktigt eftersom allting blir enklare då allt flyter på. Att ständigt ha konflikter är skitjobbigt.
Det dödar kärleken och relationen tar slut.

Man ska inte curla barnen. De ska tidigt involveras i sysslor och regler. Men ska ta sig tid för dem och ge dem kärlek aktivera dem.
Få dem att känna delaktighet. Någon dag i veckan kan de få bestämma mat och vara med och laga den duka fram och av. Själva lägga sina smutskläder i korgen och lägga in ren tvätt på sin plats.

Givetvis ska de få spela tv-spel men inte flera timmar varje dag. Det är destruktivt.

Någon dag i veckan kan vara familjens dag.
Då umgås alla och gör roliga saker. Spela spel (även tv-spel) men jag tänke mest på familjespel eller kortspel. Man kan baka bullar snickra en lådbil (är din partner händig). Det finns mycket att göra som är konstruktivt och kreativt.

På helgerna kan man göra en utflykt. Grilla besöka ett museum någon djurpark eller ja vad som helst.

Det är viktigt att få barnen att förstå att annat än tv-spel är roligt. Vad gör din partner när barnen spelar tv-spel.

Det var datorn som ställde till det för oss. Vi försökte allt. Fri tid på helgerna men begränsad tid på vardagar. Allt försökte vi. Även de sakerna jsg föreslog till dig men det gick åt helvete totalt. Ständiga konflikter. Jag avskydde mina barn just då jag förklarade och förklarade och kämpade kämpade. Men förgäves.

Låt inte detta hända dig/er. Har du egna barn eller erfarenhet av andra barn typ syskonbarn eller bekantas barn hur löser dem problem.


Berätta hur du vill ha det. Låt honom berätta hur han vill ha det. Låt inte känslor styra.
En familj måste fungera utan ständiga konflikter.
Barnen har utvecklat ett beroende. Hur är det med mobilerna.

Utifrån vad ni vill får ni gå vidare. Hemma hos dig bestämmer du. Helst ska ni ha samma regler om ni tänker flytta ihop. Det verkar som att din partner låter barnen bestämma över vilket liv och vardag han ska få.

Det leder fel väldigt fel. Det kommer att göra honom olycklig på sikt.


Begränsa tiden och ha en spelfri dag eller t.o.m. flera stycken i veckan.

Jag försökte med en begränsad tid per vecka.
När tiden var slut så gick det inte att spela.
Sen försökte jag med 2 timmar per dag och fri speltid fredag lördag om sysslorna blev gjorda men inget hjälpte. Då flyttade hon ut och vi blev särbos vilket ledde till att jag fick problem med pengar eftersom vi bodde i en lägenhet med 6 rum två toaletter. Sen flyttade jsg till en 3:a och fick sova i en bäddsoffa i vardagsrummet.


Ställ krav förstör inte ditt liv pga dessa barn.
Citera
2023-06-04, 22:30
  #6
Avstängd
Sagodjurs avatar
Barnen får lära sig att det kan råda olika regler beroende på vart och hos vem man är.
Annars skulle dom ju t ex inte kunna åka på något slags läger eller nånting utan att kräva att dom ska va uppe halva natten för "så har vi det hemma"
Citera
2023-06-04, 22:46
  #7
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Laduree
Min pojkvän har två barn sedan tidigare förhållande och efter en tuff separation som påverkat honom hårt upplever jag att han gör allt för att vara barnen till lags, vilket ju är fint men ibland tycker jag att han har svårt att sätta gränser eller regler över huvud taget. Det blir otroligt mycket tv-spel, sena kvällar och inte mycket till rutiner. Jag lägger mig inte i eftersom jag tänker att dom får göra på sitt sätt, men nu ska jag flytta till annan stad och iom distansrelation så kommer de tre komma och hälsa på mig en hel del. Då har jag föreslagit på ett vänligt sätt att vi kunde ha lite mer rutiner kring att inte somna för sent eftersom jag jobbar och behöver sömn, att ha lite ordning och reda hemma och att jag gärna vill att vi hittar på lite saker som att bada, upptäcka den nya staden (och såklart inkludera barnen i väljandet av aktiviteter) istället för att det bara ska bli tv-spel. Jag märker att det är känsligt för min pojkvän och att han slits mellan vad jag önskar och vad barnen önskar. Han tycker tex att de borde få lägga sig när de vill. Men jag har ju samtidigt ett jobb att vara pigg till. Jag tycker inte att mina önskningar är orimliga och försöker anpassa mig till situationen och hans barn också. Borde jag anpassa mig mer och släppa på mina ”regler” eller är det han som borde sätta mer gränser mot barnen?
Kan du verkligen se att ni två kan fostra barn tillsammans med så olika uppfattningar? Finns det verkligen någon framtid för er relation? Det går inte att ändra på vuxna människor. Det är troligen också just därför som din partner blev dumpad av den andra föräldern till barnen.
Citera
2023-06-04, 22:56
  #8
Medlem
Det är han som är föräldern, inte du. Han är dock inte intresserad av att agera som en förälder. Gå, du kommer ledsna på att vara morsa till både honom o hans barn.

Tro inte att det blir annorlunda om ni skaffar egna barn.

Skaffa en vuxen, ansvarstagande familjeman istf den mansbäbis du har nu.
Citera
2023-06-04, 22:58
  #9
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Laduree
Min pojkvän har två barn sedan tidigare förhållande och efter en tuff separation som påverkat honom hårt upplever jag att han gör allt för att vara barnen till lags, vilket ju är fint men ibland tycker jag att han har svårt att sätta gränser eller regler över huvud taget. Det blir otroligt mycket tv-spel, sena kvällar och inte mycket till rutiner. Jag lägger mig inte i eftersom jag tänker att dom får göra på sitt sätt, men nu ska jag flytta till annan stad och iom distansrelation så kommer de tre komma och hälsa på mig en hel del. Då har jag föreslagit på ett vänligt sätt att vi kunde ha lite mer rutiner kring att inte somna för sent eftersom jag jobbar och behöver sömn, att ha lite ordning och reda hemma och att jag gärna vill att vi hittar på lite saker som att bada, upptäcka den nya staden (och såklart inkludera barnen i väljandet av aktiviteter) istället för att det bara ska bli tv-spel. Jag märker att det är känsligt för min pojkvän och att han slits mellan vad jag önskar och vad barnen önskar. Han tycker tex att de borde få lägga sig när de vill. Men jag har ju samtidigt ett jobb att vara pigg till. Jag tycker inte att mina önskningar är orimliga och försöker anpassa mig till situationen och hans barn också. Borde jag anpassa mig mer och släppa på mina ”regler” eller är det han som borde sätta mer gränser mot barnen?

Du ska helt enkelt sätta dom regler som passar dig i ditt hem
Passar det inte honom för han är en lat jävla farsa så gör hellre slut
Citera
2023-06-05, 01:54
  #10
Medlem
StudiumValors avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Laduree
Jag tycker inte att mina önskningar är orimliga och försöker anpassa mig till situationen och hans barn också. Borde jag anpassa mig mer och släppa på mina ”regler” eller är det han som borde sätta mer gränser mot barnen?
det är ju en avvägning och var gränsen går är ju individuellt.
1. Du får bestämma dig för hur du vill ha det för egen del och varför det är rimliga skäl om det påverkar de andra. Är det galna regler och om du är lite knäpp därvidlsg blir det ju svårt
2. låta han/de göra vad de vill om det ej påverkar dig och du bryr dig ej om de spelar dator. däremot kan du ju ställa utredande frågor om hur sambon tänker kring detta.
Enkelt eller hur
Du bestämmer hur du vill ha det rörande ordning och reda i ditt hem
- ta ut disken från sovrummet innan den växer fast på skrivbordet
- ställa in disken i maskinen
- inte lägga tuggumi i kaffekoppen
- inte gå och småäta upp alla maränger!!! Skall vi ha ju till jordgubbarna med glass & vispad grädde!!
- inte ställa tallrik med mat i diskhon utan att ta bort resterna innan om diskmaskinen är igång.
- inte låta smörpaketet eller mjölken stå kvar på bordet
- stänga brödpåsen och sopa upp brödsmulorna efter sig
- inte slänga ytterplagg på soffan i hallen
- lägga på plastlocket på grejer som värms i micron så att inte en explosion gör att man måste lägga en kvart på att rengöra den
- inte slänga kläder på golvet utan lägga dem i tvättkorgen
- städa rummet när det ser för djävligt ut
- inte ha fullt ös på elementen och samtidigt ha fönstret öppet
- inte slänga dushchandduken på golvet
Osv - det är ju exempel på vad jag kräver i mitt hem. vilka krav har du? Skriv ner dem.
Du bestämmer hur det skall vara för att du skall få sova i ditt hem när du skall upp å jobba
Du har önskemål om fritidsaktiviteter som du vill få igenom då och då, men inte allt du vill och du får väl hänga med även på deras.
Citera
2023-06-05, 02:10
  #11
Medlem
Merwinnas avatar
Jag skulle personligen inte orka med det där överhuvudtaget. Ja, om jag inte var tokkär förstås - det kanske du är? Då kanske det skulle vara värt det... ett litet tag. Varför kan barnen inte vara hos sin mamma när din kille hälsar på dig? Det vore väl det bästa för alla parter?
__________________
Senast redigerad av Merwinna 2023-06-05 kl. 02:15.
Citera
2023-06-05, 07:35
  #12
Medlem
SnutteFia03s avatar
Hur gamla är barnen?

Tråkigt att deras far inte sätter ordentliga rutiner och regler för dem, det kommer vara en björntjänst för dem senare i livet. Men han är väl som sagt rädd för att de ska vilja träffa honom mer sällan om han inte stryker dem medhårs.

Hur ser det ut hemma hos barnens mor, är det mer strikt där eller samma lika? Om de inte har rutiner där heller så kan det bli svårare för dem att börja anpassa sig.

Men jag tycker att det är rimligt att de inte ska kunna vara uppe hela nätterna om du behöver få sova för att orka med ditt arbete.
Citera
  • 1
  • 2

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in