2023-05-25, 19:43
  #1
Medlem
Jag är 25 år gammal, diagnostiserad med asperger, depression och GAD. Jag har sedan ca. 15 års åldern haft psykiska problem men ändå lyckats vara "högfunktionell". Jag har självmordstankar varje dag, eller andra tankar som är skadliga för mig. Oftast är mitt mående lågt och dystert. Mitt humör kan variera, men mestadels är det "där nere".

Sedan drygt en och en halv månad har jag tagit anafranil (klomipramin), 25 mg och nu 50 mg. Mitt humör svängde extremt mycket, förmodligen på grund av läkemedlet. Jag sade upp mig från mitt jobb på grund av impulsivitet orsakat av läkemedlet, kanske för att ångesten dämpades. Trots tuffa perioder så har mina självmordstankar i princip försvunnit, dessutom de andra "onda tankarna".

Summerat i denna lista, den senaste månaden:

  • Mitt humör svänger rätt så mycket, däremot verkar detta avta nu under senaste tid;
  • Min sociala fobi verkar dämpad, jag kan i alla fall tala med andra med flyt utan att stamma;
  • Mina självmordstankar är borta sedan jag påbörjade min behandling, vanligtvis brukade jag ha dessa tankar varje dag;
  • Mina "onda tankar" är dämpade. De finns och kan dyka upp, men inte med samma intensitet som förr;
  • Min depression verkar ha avtagit mer eller mindre, däremot är detta svårt att verkligen avgöra;
  • Jag har en svagare "fight or flight" respons. Vanligtvis brukar jag känna adrenalinet genom hela kroppen inför t.ex. socialt samspel, just nu är min kropp helt "lugn";
  • Brukade få hjärtklappningar av ångest och stress, just nu så har jag inte problemet i samma utsträckning;
  • Jag hatar fortfarande att gå till jobbet;
  • Jag brukar känna mig svimfärdig när jag står upp, förmodligen på grund av läkemedlet.

Kan det vara så att jag befinner mig i ett "maniskt" eller "hypomaniskt" tillstånd? Att jag just nu håller på att invänta en psykologiskt krasch?
Citera
2023-05-25, 22:17
  #2
Medlem
Du verkar ha fått mycket bra av din medicin. Måste vara skönt att slippa suicidtankar och dessutom kunna umgås med folk.
Citera
2023-05-28, 14:42
  #3
Medlem
ilvos avatar
Det du beskriver är typ så en normal människa ska känna, men förstår att kontrasten från att må totalt skit mot detta kan upplevas som lite mani
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in