Dödsstöten för mrkoll,Lexbase och liknade sidor är GDPR

Bör vara så ja, finns ingen anledning att ens vänta ut svensk domstol då dessa sidor är helt körda i vilket fall.

Undrar om EU kan sätta press på Sverige om det tar allt för lång tid, säg att det tar minst ett år iaf att ta sig igenom alla instanser upp till HD, kommer EU tolerera att sidorna lever kvar så länge efter att eu-domstol beslutat att de är olagliga?

Jag tror Sverige riskerar stora sanktioner för att GDPR inte efterlevs. Kommer eu domstolen fram till i förhandsavgörandet att nationell lagstiftning endast erbjuder svenska medborgare möjligheten att stämma för förtal så tar de nog i med hårdhandskarna och kräver ändringar omgående sverige kommer jämföras med övriga länder i Eu såklart.

Som sagt det finns en chans att eu rättens direkta effekt ger företräde framför nationell lagstiftning. Då blir det inte en sån långbänk som till 2027. Den kommer öppna för att sidorna måste radera en om inte annat enligt artikel 17.

Ja, nu är det ju ganska uppenbart att de begått brott mot GDPR på närmast industriell skala i 6 år, då är det kanske vettigt att bara skita i allt och hoppas på det bästa. Verifiera har en blogg där de lägger upp massa politiska damp-artiklar också. Väldigt seriöst företag.

Krimfup fortsätter lägga upp domar. Fick en friande dom i maj som vann laga kraft i juni som ligger uppe där nu. Har inte dykt upp på lexbase men oklart om friande dom påverkar deras beslut.

Krimfups "publicering" är dessvärre lika jobbigt som om det var en fällande dom när det gäller google/bing resultat att ta bort och man kommer upp direkt med " xxxxx förekommer I en eller flera domar"

https://www.journalisten.se/kronikor...-journalistik/

Artikeln är låst. Om någon har tillgång till den får ni gärna isåfall dela vad som skrivits.

Bad en AI att summera texten på din länk. Den lyckades få fram detta!

Sammanfattning av artikeln
Artikeln är en krönika skriven av Malin Crona, redaktör på SVT Nyheter Stockholm, publicerad den 24 augusti 2020 på Journalisten.se. Den diskuterar ett bakslag för tjänsten Lexbase, som samlar och publicerar svenska domar online utan någon redaktionell bearbetning, och argumenterar för att detta inte kan betraktas som journalistik.

Bakgrund och nyckelfakta: Lexbase har länge varit kontroversiell för att den gör det enkelt att söka upp personers domar, ofta utan kontext, vilket kan leda till stigmatisering. Artikeln hänvisar till en domstolsbedömning eller förslag som slår fast att sådan rå publicering saknar journalistisk karaktär och därmed inte skyddas på samma sätt som traditionell journalistik. Crona pekar på det stora problemet med rättsdatabaserna: att användare med ett enkelt knapptryck kan söka fram att någon dömts, utan att få veta för vad, varför eller i vilket sammanhang.

Huvudargument: Crona betonar vikten av omsorg och empati i journalistiken – att förstå hur information kan skada individer. Hon menar att ansvaret för detta inte kan vältras över på varken utgivare eller föräldrar. Lexbases modell ses som ett misslyckande eftersom den hanterar känsliga personuppgifter utan etisk bearbetning, vilket undergräver journalistiska principer.

Slutsats: Författaren avslutar med att journalistik kräver mer än att bara publicera rådata; det handlar om att behålla empatin i mediehanteringen. Lexbases approach riskerar att skada individer och bör inte skyddas som journalistik.
Krönikan kopplas till ett bredare förslag om att stoppa Lexbase, som dock riskerar att påverka legitima journalistiska verktyg negativt.

Är artikeln ifrån 2020??

publicerad 13 oktober 2025, enligt länken

Bad en AI att summera texten på din länk. Den lyckades få fram detta!

Sammanfattning av artikeln
Artikeln är en krönika skriven av Malin Crona, redaktör på SVT Nyheter Stockholm, publicerad den 24 augusti 2020 på Journalisten.se. Den diskuterar ett bakslag för tjänsten Lexbase, som samlar och publicerar svenska domar online utan någon redaktionell bearbetning, och argumenterar för att detta inte kan betraktas som journalistik.

Bakgrund och nyckelfakta: Lexbase har länge varit kontroversiell för att den gör det enkelt att söka upp personers domar, ofta utan kontext, vilket kan leda till stigmatisering. Artikeln hänvisar till en domstolsbedömning eller förslag som slår fast att sådan rå publicering saknar journalistisk karaktär och därmed inte skyddas på samma sätt som traditionell journalistik. Crona pekar på det stora problemet med rättsdatabaserna: att användare med ett enkelt knapptryck kan söka fram att någon dömts, utan att få veta för vad, varför eller i vilket sammanhang.

Huvudargument: Crona betonar vikten av omsorg och empati i journalistiken – att förstå hur information kan skada individer. Hon menar att ansvaret för detta inte kan vältras över på varken utgivare eller föräldrar. Lexbases modell ses som ett misslyckande eftersom den hanterar känsliga personuppgifter utan etisk bearbetning, vilket undergräver journalistiska principer.

Slutsats: Författaren avslutar med att journalistik kräver mer än att bara publicera rådata; det handlar om att behålla empatin i mediehanteringen. Lexbases approach riskerar att skada individer och bör inte skyddas som journalistik.
Krönikan kopplas till ett bredare förslag om att stoppa Lexbase, som dock riskerar att påverka legitima journalistiska verktyg negativt.
om du ska envisas med kommentera är det ju bra om du lär dig läsa först.

De kriminella rättshaveristerna Gunnar Axén och Jonas Häger kommer ju dra ut på detta så långt det går. Hoppas IMY gör verklighet av sin "tillsyn" och trycker till nån gång. Särskilt fula fiskar de där två.

Pengar über alles - definitionen av dålig karaktär.

Enligt AIn så menar den att texten är en fortsättning från en annan artikel från 2020.
Därför jag skrev ut att det var en AI som fick i uppgift att gräva fram vad den kunde från länken. Och jag postade bara vad den kunde finna.