Dödsstöten för mrkoll,Lexbase och liknade sidor är GDPR

Du är intellektuellt oärlig om du påstår att offentlighetsprincipen inte sträcker sig längre än att man kan granska handlingar på plats hos en myndighet. Lägg ner. Den går mycket längre än så. Den förra PuL var inte bättre. De här databaserna kom till långt innan GDPR.

Har du ens läst vad offentlighetsprincipen är?

1 § Till främjande av ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande ska var och en ha rätt att ta del av allmänna handlingar.

[K2]15 § Den som begär ut en allmän handling som får lämnas ut ska genast eller så snart det är möjligt och utan avgift få ta del av handlingen på stället på ett sådant sätt att den kan läsas eller avlyssnas eller uppfattas på annat sätt. En handling får även skrivas av, avbildas eller tas i anspråk för ljudöverföring.

Där har du grunden för offentlighetsprincipen stadgad i TGL. Intet mer än så är offentlighetsprincipens långa arm.

Aaah, det låter logiskt! Tackar!




Det tror jag inte på. Jag tror att du gjorde ett slarvfel.




Yppandeförbud är rätt ovanligt, och i det här fallet har det inte ens varit någon förhandling än. Än så länge har det bara varit skriftväxling.

Sen även om det faktiskt hade hållits en förhandling så kan man inte bara anta att det föreligger yppandeförbud.

Dessutom så duger det inte att säga att man "inte orkade leta upp motsvarande paragrafer i internationell lag. Givetvis finns motsvarande paragrafer även i internationell rätt." Ange en rättskälla eller go home.




*kreti och pleti

GAT har rätt. Offentlighetsprincipen gäller inte bara på plats, utan man har även rätt att få kopior postade. Däremot har man inte rätt att få dem epostade, även om de flesta myndigheter erbjuder den tjänsten.

GDPR har i allmänhet ett starkare skydd för personuppgifter än PUL hade, med några få undantag.

För att precisera vad GAT skrev om tiden så öppnade Lexbase år 2014. GDPR blev tillämplig 2018. GDPR har gjort de här databaserna mer juridiskt tveksamma, inte mindre. Därav målet som GDPRWarrior driver i den här tråden, samt de mål från andra länder som nämnts i tråden.

Methos har dock rätt i att offentlighetsprincipen inte ger företag rätt att sälja allmänna handlingar till allmänheten - men den sätter inte heller upp några hinder för det. Den biten av pusslet regleras av annan lagstiftning.

Det står som skriver helt tydligt att offentligheten gäller att ta del av handlingar på plats. Du har rätt att få kopior mot avgift på handlingarna, men inte tråla handlingar och sälja dem. PUL var direkt klar med följande:


21 § Det är förbjudet för andra än myndigheter att behandla personuppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott, domar i brottmål, straffprocessuella tvångsmedel eller administrativa frihetsberövanden.

Personuppgifter som avses i första stycket får dock behandlas för forskningsändamål av andra än myndigheter, om behandlingen har godkänts enligt lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor.

Korrekt.



Vet inte vad du menar med "tråla handlingar."

Vad gäller att sälja dem så, som sagt, det varken tillåts eller förbjuds av de här bestämmelserna. Bestämmelserna du talar om har att göra med allmänhetens rätt att få tillgång till handlingar, och förbjuder inte vidareförsäljning av handlingarna. Det regleras genom annan lagstiftning.




Och GDPR är direkt klar med följande:
"Behandling av personuppgifter som rör fällande domar i brottmål och överträdelser eller därmed sammanhängande säkerhetsåtgärder enligt artikel 6.1 får endast utföras under kontroll av myndighet eller då behandling är tillåten enligt unionsrätten eller medlemsstaternas nationella rätt, där lämpliga skyddsåtgärder för de registrerades rättigheter och friheter fastställs. Ett fullständigt register över fällande domar i brottmål får endast föras under kontroll av en myndighet." (fetstil tillagd)
(Artikel 10)

Rättsdatabaserna har kunnat verka under båda regimerna. Nu när det gäller GDPR så är knäckfrågan, som diskuterats i oräkneliga inlägg tidigare i tråden, huruvida det svenska undantaget går längre än vad EU-rätten tillåter.

Att tråla betyder i det här fallet att du bevakar alla myndigheter och håvar in alla handlingar. PUL förbjöd automatisk behandling av personuppgifter på det här sättet. Du fick inte sprida vidare handlingarna. T.ex. kunde du få ta en bild på en person på gatan, men du fick inte lägga upp bilden på nätet. GDPR gör det inte med svensk komplettering.

Ville du återge personuppgifter i t.ex. media fick det ske i löpande text.

Sedan pratar vi inte om rättsdatabaser, utan om företag som säljer personuppgifter allena. Rättsdatabaser är något helt annat och är till för juridisk vägledning.

"T.ex. kunde du få ta en bild på en person på gatan, men du fick inte lägga upp bilden på nätet. GDPR gör det inte med svensk komplettering."

Exakt samma sak gäller under GDPR.

Du kan ju surfa iväg till .se-domänen som har kärandens namn (i attunda-målet) så fattar du vad som menas. Streisandeffekten, inte allmänintresse så där rent juridiskt.

Peka på ett enda fall är du vänlig. Enligt vilken rättsregel förelägger man yppandeförbud i ett civilrättsligt mål?

Skiljeförfaranden är hemliga, inget annat.

På vilket sätt har dessa absolut obetydliga detaljer du nämnt bidragit till att skydda integriteten med hjälp av förra PuL? Problem Bakgrundskontroller med.

Hur lång tid tog det? Och behövde du spamma dem med flera mail?

Har nog tagit 4 mån eller dylikt och har skickat mejl lite då och då. Har aldrig ens fått ett svar dock.