2023-05-14, 18:16
  #1
Medlem
Safariis avatar
Tja!

Ni som har diagnosen bipolär (framförallt typ 2). Vad har varit vinsterna och förlusten med att få diagnosen?

Är ni nöjda med vården?
Hur fungerar det med jobb efter att ha diagnosen?
Har det förändrar eran vardag?

Dela gärna med er!

Citera
2023-05-14, 18:20
  #2
Medlem
Jag hade den diagnosen i flera år men sedan togs den bort. Minns de åren mest att jag fick en massa medicin som gjorde att jag sov mycket (lamotrigin och quetiapin). Fördelen med diagnosen var väl att jag kunde vara sjukskriven, för jag mådde då rakt inte bra... Nackdelen var väl att problemet var ett annat, och det kom fram långt senare.
Citera
2023-05-14, 18:30
  #3
Medlem
Safariis avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Klappmyts
Jag hade den diagnosen i flera år men sedan togs den bort. Minns de åren mest att jag fick en massa medicin som gjorde att jag sov mycket (lamotrigin och quetiapin). Fördelen med diagnosen var väl att jag kunde vara sjukskriven, för jag mådde då rakt inte bra... Nackdelen var väl att problemet var ett annat, och det kom fram långt senare.

Kan inte ha varit lätt. Men fanns det en period där du blev återhämtad av depressionen?
Tyckte du att vården kunde ha gjort mer för dig?
Varför tog man bort diagnosen?
Citera
2023-05-14, 18:41
  #4
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Safarii
Tja!

Ni som har diagnosen bipolär (framförallt typ 2). Vad har varit vinsterna och förlusten med att få diagnosen?

Är ni nöjda med vården?
Hur fungerar det med jobb efter att ha diagnosen?
Har det förändrar eran vardag?

Dela gärna med er!


Om du starkt tror du har bipolär typ 2 så är det väl bra att du har det på papper om du vill kunna bli sjukskriven, få psykologstöd etc.
Nackdelarna är väl att du riskerar att bli "stämplad" av såväl psykiatrin och arbetsgivare och att du riskerar bli övermedicinerad så du blir trött, avstängd och kanske mår ännu sämre.
Citera
2023-05-14, 18:58
  #5
Medlem
Safariis avatar
Citat:
Ursprungligen postat av arlagatan
Om du starkt tror du har bipolär typ 2 så är det väl bra att du har det på papper om du vill kunna bli sjukskriven, få psykologstöd etc.
Nackdelarna är väl att du riskerar att bli "stämplad" av såväl psykiatrin och arbetsgivare och att du riskerar bli övermedicinerad så du blir trött, avstängd och kanske mår ännu sämre.

Är väl i samma tankebanor som du nämner. Jag har ett jobb som jag verkligen gillar och om jag får diagnosen så skulle jag vara öppen om det. Men det hade varit bra att få stöd. Jag är inte helt emot läkemedel men utöver identitetskrisen man kommer få så vill jag inte bli övermedicinerad eller helt mot min vilja. Vill ju isf förbättra min livskvalitet, inte försämra den.
Citera
2023-05-14, 19:11
  #6
Bannlyst
Noll fördelar.
Citera
2023-05-14, 20:49
  #7
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Safarii
Kan inte ha varit lätt. Men fanns det en period där du blev återhämtad av depressionen?
Tyckte du att vården kunde ha gjort mer för dig?
Varför tog man bort diagnosen?
Jag hade symtom som matchade bipolär typ 2 men jag svarade inte på medicinen, så psykiatern skrev ut mig från mottagningen efter att ha konstaterat att jag inte var deras ärende, typ. Både då och nu var mottagningarna nämligen uppdelade för olika sjukdomsgrupper.
Vården kunde förstås ha utrett mig vidare, vilket skedde först flera år senare, efter att jag hade stämplat och tvingats vara frisk (alliansregeringen tyckte ju det var det bästa). Egentligen behandlade psykiatrin mig väldigt illa, för jag mådde ju inte bättre bara för att jag inte hade en affektiv sjukdom. Jag blev ett offer för byråkrati och en okänslig/likgiltig psykiater.
__________________
Senast redigerad av Klappmyts 2023-05-14 kl. 21:08.
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in