Vad garanterar existensen?

Vad har vi för garanti för att allt inte bara tar slut när som helst? Principer eller att bara vara medveten till exempel, är det tillräckligt eller är inte även det godtyckligt i något avseende?

Inget garanterar vår existens, och den kan ta slut när som helst. Varför tror du att det finns en garanti för någons existens?

Varför existerar det då något snarare än inget?

Existens är förutsättningen för att kunna fundera över den, cogito ergo sum. Men att något existerar innebär inte en garanti för att det kommer att fortsätta existera.

Vi har ingen alls.

Går det inte att få något mer än så då, under andra förutsättningar?

Den enda garantin är att det inte finns några garantier.

Liemannen. Skattmasen. Miljöpartiet.

En tre-enighet, som ser till dina garantier är på plats.

Någon garanti finns inte. Man skulle kunna hänvisa till fysikaliska principer som t ex energins bevarande, men det duger faktiskt inte. För hur vet man att energin ska fortsätta vara bevarad?

Det blir en dag även imorgon om jorden fortsätter snurra, vilket följer från bevarandet av rörelsemängdsmoment, men hur vet man att inte denna bevarandelag plötsligt ska upphöra?

Filosofiskt handlar detta i grund och botten om induktion.

Induktion är inom vetenskapsteori en slutledningmetod som härleder generella slutsatser utifrån ett antal enskilda fall.[1] Utifrån empiriska erfarenheter inducerar man en sannolik slutsats.

Inom naturvetenskap används metoden i kombination med deduktion och falsifikation.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Induktion_(filosofi)

Induktion är ett metafysiskt antagande om hur världen fungerar, inte ett bevis. Vi kan inte bevisa allting, utan måste göra vissa grundläggande antaganden, som t ex om omvärldens objektiva existens, om att våra sinnen säger något om denna verklighet, om att vi kan lära oss något om den med experiment, och om att det är möjligt att förstå den med t ex vetenskapliga teorier.

Ingen har svaret på den frågan.

Nej.

Det finns heller inga garantier för att det ska ha funnits något innan nuet.

Universum kan ha skapats med minnen och allt, en millisekund innan jag skriver det här.

En fråga för ontologin och metafysiken saknar objektivt svar.

Det närmaste du kan komma i försök till icke-existens, utan att ta livet av dig, är nog solipsismen. I korthet att allt du upplever bara finns i ditt eget medvetande, det finns således ingenting där ute allt är en villfarelse, ett spratt av medvetandet.
Det är nog inte många som tror på solipsismen men det finns hittills ingen som kunnat motbevisa den!