Finland: Tillfällig gångbro gjord av plywood har rasat - 24 barn skadade (2023-05-11)

Det kan lokalt bli för hög belastning vid upplagsytan och då tvingas man att göra en lokal förstärkning av balken just vid den delen. Åker du någongång förbi Högakustenbron så studera de mindre viaduktbroarma. Finns otaliga exempel på just livavstyvningar. En sann njutning att studera! Nästan bättre än utsikten.

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Livavstyvning

Nu vet vi inte om denna kollaps beror på det eller ens hur de tvärgående balkarna ser ut men jag kastade in ett vedträ i brasan.

Livbuckling = deformation av I-balkens vertikala del (liv) pga punktlast.

Avstyvning (Obs stavning) = vertikal förstärkning som binder ihop I-balkens båda flänsar och livet på utsatta punkter med hög belastning.


Grundläggande konstruktionslära.

Tack. Men det handlar troligtvis om I-balkar i det här fallet? Möjliga rostangrepp?

Jag vet inget om hur bron var uppbyggd.
Jag bara gick in med en begreppsförklaring.

Har man baserat sig på komponenter till ställningsbygge så är det knappast I-balk utan mer något slags fackverkssystem.

Det är inte fråga om några I-balkar, det är ju vanliga byggnadsställningar med runda rör! Hela bron är också klassad som just en byggnadsställning och det innebär att företaget som satt upp den själva skall inspektera den en gång i veckan (precis som andra byggnadsställningar)

Ok, det låter rimligt även om rör inte är det optimala för just den belasningsriktningen.

De är avsedda att gå på, det går tusentals tunga byggarbetare varje dag på dem utan att de böjer sig.

Enligt utredningen, som Esbo stad hade beställt, fanns det brister i stöd och låsning av ställningarna samt brister i stödet av gallren mot knäckning.

Enligt Tuuri hade broarna inte satts ihop enligt tillverkarens instruktioner. Enligt bruksanvisningen kräver längre broar, som den som rasade, tilläggsstöd för att hålla ordentligt. Men stöden måste beställas separat, vilket inte hade gjorts, säger Tuuri.

https://svenska.yle.fi/a/7-10035345