Handelshögskolan är på väg att rödflagga vissa gymnasieskolor!

Problemet är att fel individer kommer in, jag tycker det är väldigt tydligt beskrivet.

Mm ja självklart. På något magiskt vis blir ämnet företagsekonomi helt annorlunda för att det läses på HHS istället för på någon annan högskola.

Vilka skulle vara de rätta individerna?

De som har tillräckligt med kunskaper för att klara av kurserna.

Ja det är ju det man ska åtgärda nu genom att spärra ut vissa skolor?

Tveksamt, läste själv till civilekonom på SU och det var knappast någon överdriven skillnad mot kand + master i företagsekonomi på HHS.
Vad de har att skryta med är möjligtvis det stora kontaktnätet jämfört med andra högskolor.



Nej, förvaltningslagen gäller inte HHS, vad är det du inte förstår?
Dessutom har du fortfarande inte presenterat fakta på att det tog 3 år för studenter i Finland att komma in på högskola med inträdesprov
Ska vi ta det som bevis på att du ljuger?

Har du svårt att fatta? Om man lastar på tre böcker till för en viss högskolekurs som ger ett visst antal högskolepoäng, så blir de högskolepoängen svårare att erövra.

Det är nog snarare så att HHS har bättre lärare än högskolan i Skövde.

Jag gick i gymnasiet på 1970-talet. Natur. Matten var litet annorlunda då. Vi löste bland annat inhomogena differentialekvationer i trean.

Men visst, det är säkert "huvudräkning" för ett snille som du

FYI så är inhomogena diffekvationer en del av matematik 5 som läses år 3 på natur idag

När jag gick där hade antagningsenheten utvärderat hur studenter antagna i olika kategorier lyckades akademiskt. De som kom in på högskoleprovsresultat lyckades sämst, de som kom in på betyg näst bäst och de som antogs till femte terminen (efter två års ekonomistudier på annat bra universitet med mer eller mindre VG rakt över) allra bäst. Det var före Bologna, så utbildningen var fyra år med en M.Sc. efteråt.

Gymnasiebetygen hade då ett rätt bra informationsvärde men givet när utvärderingen gjordes (1990-talet) hade gymnasielärarna fortfarande till stor del kvar Gausskurvan i skallen och satte därmed rimliga betyg. Att toppresultat från två års akademiska studier har ett högre informationsvärde än gymnasiebetyg är inte ägnat att förvåna, ej heller att högskoleprovet (som inte fångar upp förmågan att arbeta strukturerat) har lägre informationsvärde än gymnasiebetygen.