Pappaledighet, den värsta tiden i mitt liv..

Hahaha förlåt men det där sista var roligt
Men hörru du, gaska upp dig och fråga inte regeringen när din unge ska sova eller vad ni ska göra om dagarna.
Nu är det du som är den hemmavarande föräldern och då provar du dig fram om vad som passar dig och ert barn bäst. Inte hade din fru frågat dig om hon fick gå till öppna förskolan eller om er dotter fick lov till att vara vaken??

När din fru var hemma så kanske det var lämpligt med en sömnlur på förmiddagen men nu när hon blivit nåt år så behövs det nog inte.
Du kan väl prova! Och fråga henne som sagt inte först, berätta istället för din fru om det funkar bra efter att du provat.
Första dagarna så kan det hända att hon nickar till i vagnen på väg till öppna fsk, för hon är ju van vid det men hon vaknar när ni kommer fram. Troligen får hon så mycket intryck där att hon somnar efteråt igen. Men försök håll henne vaken på vägen dit så att ni kommer in i rytmen.

Och märk väl att det kanske inte funkar varje dag, men varannan eller ibland. När hon börjar på förskola sen så sover hon inte mer än en gång och det är efter lunch.

Dags att lära henne gå. Det fixar du. Sätt upp lite mål för er, gör det till en utmaning istället så känns det mindre som förvaring.

Hej!

Har en flicka på precis 1 år och är sedan i Måndags pappaledig med denna tös.

Missupfatta mig inte, jag älskar henne mer än något annat och gör allt i min makt för att hon ska få en bra uppväxt och vardag.

Det e bara så förbannat tråkigt och krävande.
En vanlig dag:
Vaknar senast 06.00 då ska det ätas gröt.
Sen ska det "lekas" lite tills mamma ska till jobbet vid 8 snåret.
Där klämmer jag in lite babblarna tv så jag hinner plocka lite etc här hemma i 15-30 min.

08.30-09.00 är det dags för första mellisen.
Strax efter det ska det sovas typ 09.15-09.30 till ca 10.30.
Sen e det dags för lunch vid 11-12 snåret.
Efter detta är det promenad som gäller i vagnen såklart.
Det är väll det jag uppskattar mest, hon sitter mest i vagnen och tittar och är nöjd samtidigt som jag kan lyssna på pod.
Väl hemma igen vid senast 2 så är det dags för en liten mellis igen och efter detta ska det sovas någon timme igen.

Jag rent utsagt hatar att leka med henne, jag tycker det är fruktansvärt tråkigt att leka med nallar och klossar och stöka runt men jag vill samtidigt inte sätta henne framför tvn mer än max 30 minuter per dag.
Hon kan varken prata eller gå själv, kryper mest runt och drar i allt som det inte ska dras i (har barnsäkra hela hemmet dock) men kablar, lådor kläder etc dras runt.


Detta kommer pågå i ca 4 månader och jag e redan så otroligt trött på det. Jag finner liksom ingen glädje i att konstant passa upp på henne, byta blöja, ta på kläder, lyssna på barnmusik, leka med bebisleksaker.

Vad är det för fel på mig?

Och som sagt missuppfatta mig inte jag älskar henne mest av allt men jag bara tycket vårat umgänge är så otroligt påfrestande och tråkigt.

Har ni några tips?

/HH

Vill du veta det allra roligaste?

Den fasen sitter i för de flesta barn till de är någonstans mellan 5 och 15 år.

Bra tugg!
Jag ska ge det ett försök och funkar det så får även regeringen ta del av de nya rutinerna som(evt) fungerar.

Jag köper och gillar det resonemang, helt och hållet min vardag nu och jag som får testa mig fram.

Tycker dock vi kommer bort lite från mitt grundproblemet, att jag tycker dessa 8timmar är skit tråkiga!

Kunde inte sagt det bättre det bättre själv. Mamman i det här fallet hade gjort vad som helst för att få vara hemma istället för mig. Nu var tyvärr hennes dagar slut och hon vägrade ju såklart skola in henne redan nu till våren.. Som man bäddar får man ligga.

Om det är någon gång man tänker tillbaka på dom där tillfällena man satte den där bruden, hade den där trippen eller bara satt och mös helt själv singel i sin egen lägenhet och gjorde precis vafan man ville så är det nu man tänker på det som mest. Nä godnatt gubbe och tack för många kloka tankar. Om 4.5 timmar kommer jag väckas av ett gråtskrik tills gröten är i magen på lilltösen. Dags att få sina få timmars sömn nu.

Bli mer kreativ. Men varför skaffade du en unge om du inte vill ta hand om en unge? Hade lätt varit hemma farsa asså. Så länge ekonomin är hygglig så lätt. Är ju vår nu så passa på att va ute i naturen. Köp en sån där så du kan ha henne på magen och packa ned allt som behövs i ryggan och dra och njut av våren. Börja med någon ny hobby. Förbered och fixa med dunder käk men som kanske kan vara trixxigt. Typ börja jäs surdegar och sätt växter. Fan du har betald ledighet och kan softa med din unge. Vad fan mer begär du? Vad tycker du är "nöje"?

Ja fast när dom är 5-15 bajsar dom inte på sig och dräller ner sig själva och allt runt omkring i mat. Dom kan dessutom uttrycka sig lite mer och behöver inte hjälp med precis allt.

Hej!

Har en flicka på precis 1 år och är sedan i Måndags pappaledig med denna tös.

Missupfatta mig inte, jag älskar henne mer än något annat och gör allt i min makt för att hon ska få en bra uppväxt och vardag.

Det e bara så förbannat tråkigt och krävande.
En vanlig dag:
Vaknar senast 06.00 då ska det ätas gröt.
Sen ska det "lekas" lite tills mamma ska till jobbet vid 8 snåret.
Där klämmer jag in lite babblarna tv så jag hinner plocka lite etc här hemma i 15-30 min.

08.30-09.00 är det dags för första mellisen.
Strax efter det ska det sovas typ 09.15-09.30 till ca 10.30.
Sen e det dags för lunch vid 11-12 snåret.
Efter detta är det promenad som gäller i vagnen såklart.
Det är väll det jag uppskattar mest, hon sitter mest i vagnen och tittar och är nöjd samtidigt som jag kan lyssna på pod.
Väl hemma igen vid senast 2 så är det dags för en liten mellis igen och efter detta ska det sovas någon timme igen.

Jag rent utsagt hatar att leka med henne, jag tycker det är fruktansvärt tråkigt att leka med nallar och klossar och stöka runt men jag vill samtidigt inte sätta henne framför tvn mer än max 30 minuter per dag.
Hon kan varken prata eller gå själv, kryper mest runt och drar i allt som det inte ska dras i (har barnsäkra hela hemmet dock) men kablar, lådor kläder etc dras runt.


Detta kommer pågå i ca 4 månader och jag e redan så otroligt trött på det. Jag finner liksom ingen glädje i att konstant passa upp på henne, byta blöja, ta på kläder, lyssna på barnmusik, leka med bebisleksaker.

Vad är det för fel på mig?

Och som sagt missuppfatta mig inte jag älskar henne mest av allt men jag bara tycket vårat umgänge är så otroligt påfrestande och tråkigt.

Har ni några tips?

/HH

Jo jag fattar men jag tror du kommer tycka det var rätt okej när det är klart så att säga. Särskilt om du hittar en skönare vardag med lite mer utbyte än ers fyra väggar. Och fatta vad coolt att det kanske är ”under your watch” som ungen lär sig knata och frugan missar de där första grejerna. Kör på!👏🏼👏🏼

Ja det blir nog att jäsa surdegar, plantera örter eller börja käka benzodiazepiner (skoja)