Pappaledighet, den värsta tiden i mitt liv..

Hej!

Har en flicka på precis 1 år och är sedan i Måndags pappaledig med denna tös.

Missupfatta mig inte, jag älskar henne mer än något annat och gör allt i min makt för att hon ska få en bra uppväxt och vardag.

Det e bara så förbannat tråkigt och krävande.
En vanlig dag:
Vaknar senast 06.00 då ska det ätas gröt.
Sen ska det "lekas" lite tills mamma ska till jobbet vid 8 snåret.
Där klämmer jag in lite babblarna tv så jag hinner plocka lite etc här hemma i 15-30 min.

08.30-09.00 är det dags för första mellisen.
Strax efter det ska det sovas typ 09.15-09.30 till ca 10.30.
Sen e det dags för lunch vid 11-12 snåret.
Efter detta är det promenad som gäller i vagnen såklart.
Det är väll det jag uppskattar mest, hon sitter mest i vagnen och tittar och är nöjd samtidigt som jag kan lyssna på pod.
Väl hemma igen vid senast 2 så är det dags för en liten mellis igen och efter detta ska det sovas någon timme igen.

Jag rent utsagt hatar att leka med henne, jag tycker det är fruktansvärt tråkigt att leka med nallar och klossar och stöka runt men jag vill samtidigt inte sätta henne framför tvn mer än max 30 minuter per dag.
Hon kan varken prata eller gå själv, kryper mest runt och drar i allt som det inte ska dras i (har barnsäkra hela hemmet dock) men kablar, lådor kläder etc dras runt.


Detta kommer pågå i ca 4 månader och jag e redan så otroligt trött på det. Jag finner liksom ingen glädje i att konstant passa upp på henne, byta blöja, ta på kläder, lyssna på barnmusik, leka med bebisleksaker.

Vad är det för fel på mig?

Och som sagt missuppfatta mig inte jag älskar henne mest av allt men jag bara tycket vårat umgänge är så otroligt påfrestande och tråkigt.

Har ni några tips?

/HH

Sluta lägg henne för att sova på förmiddagen för bövelen. Det räcker att sova efter lunch vid hennes ålder.
På förmiddagen går du till öppna förskolan med henne. Där träffar du andra vuxna med sina barn (och hon får krypa runt med andra ungar en stund) och du kan ta en kaffe med andra och duka upp lite frukt/mellis/lunch innan ni promenerar hem igen. Då sover hon gött i vagnen efter maten. När hon sen vaknar är dagen inte så jäkla lång innan frun kommer hem och du kan med gott samvete slänga på lite tv nån halvtimme där emellan.

Jag förstår dig till fullo, är i liknande sits då jag nu varit hemma med vår 11-månaders i ca 1,5 mån. Tänkte i början ”hur fan ska jag stå ut med det här?”

Det sjuka är att man vänjer sig, lekarna börjar bli roliga och man börjar tycka om det. Visst är det fortfarande tröttsamt att passa upp/städa/se till att den lilla inte råkar ta livet av sig och man är ibland nära att tappa tålamodet. Men man kommer liksom in i ett lunk, en dygnsrytm.

Mitt främsta tips är att se om kommunen du bor i erbjuder öppen förskola. Det krävs (oftast) ingen föranmälan och är avgiftsfritt förutom självkostnadspris för kaffe etc. Dit kan ni gå, låta din dotter träffa andra barn men framförallt så får du chansen att träffa andra föräldrar. För mig tog det emot att gå dit trots min sambos inrådan och i början kände jag mig obekväm, tog ett par gånger men nu är det en del av dagliga rutinen och jag ser fram emot det. En chans att få träffa andra vuxna och byta miljön. Om inte din kommun erbjuder det så brukar Svenska kyrkan erbjuda ett par tillfällen per vecka.

Kämpa på!
/Fellow föräldraledig pappa

Hej!

Har en flicka på precis 1 år och är sedan i Måndags pappaledig med denna tös.

Missupfatta mig inte, jag älskar henne mer än något annat och gör allt i min makt för att hon ska få en bra uppväxt och vardag.

Det e bara så förbannat tråkigt och krävande.
En vanlig dag:
Vaknar senast 06.00 då ska det ätas gröt.
Sen ska det "lekas" lite tills mamma ska till jobbet vid 8 snåret.
Där klämmer jag in lite babblarna tv så jag hinner plocka lite etc här hemma i 15-30 min.

08.30-09.00 är det dags för första mellisen.
Strax efter det ska det sovas typ 09.15-09.30 till ca 10.30.
Sen e det dags för lunch vid 11-12 snåret.
Efter detta är det promenad som gäller i vagnen såklart.
Det är väll det jag uppskattar mest, hon sitter mest i vagnen och tittar och är nöjd samtidigt som jag kan lyssna på pod.
Väl hemma igen vid senast 2 så är det dags för en liten mellis igen och efter detta ska det sovas någon timme igen.

Jag rent utsagt hatar att leka med henne, jag tycker det är fruktansvärt tråkigt att leka med nallar och klossar och stöka runt men jag vill samtidigt inte sätta henne framför tvn mer än max 30 minuter per dag.
Hon kan varken prata eller gå själv, kryper mest runt och drar i allt som det inte ska dras i (har barnsäkra hela hemmet dock) men kablar, lådor kläder etc dras runt.


Detta kommer pågå i ca 4 månader och jag e redan så otroligt trött på det. Jag finner liksom ingen glädje i att konstant passa upp på henne, byta blöja, ta på kläder, lyssna på barnmusik, leka med bebisleksaker.

Vad är det för fel på mig?

Och som sagt missuppfatta mig inte jag älskar henne mest av allt men jag bara tycket vårat umgänge är så otroligt påfrestande och tråkigt.

Har ni några tips?

/HH

Grejen är att kvinnor naturligt gillar detta. De är inte meningen att man ska vara pappaledig. Det är meningen att mamman ska ta hand om barnet, de är naturligt bättre på det och tycks faktiskt tycka om att ta hand om en bebis.

Du är ett offer av ett samhälle som försöker förändra vår biologi och natur, men det går tyvärr inte.

Bra idé, kanske ska presentera idén för regeringen så får vi se vad hon säger. Att skippa morgon tuppluren hade kanske gjort susen.

Jag tycker fortfarande all tid med henne är väldigt krävande och tråkig.. Ska hon äta mat ska hon absolut inte matas utan det ska ätas med bara händer så det är mat precis överallt.

Men som någon skrev. Absolut det blir nog mer givande och roligare ju äldre hon blir, bara just nu det känns som att umgås med nån som är förståndshandikappad i 8 timmar

Skit i podden och fokusera på kommunikationen med henne istället. Det borde vara nu hon börjar prata väl. Tiden innan är väldigt speciell ju. Finns oerhört mycket intressant att uppleva ute. Hon är ny i livet.

Läs om vad som händer i hennes utveckling just nu och fokusera på kontakten med henne och nya upplevelser.

Bra idé, kanske ska presentera idén för regeringen så får vi se vad hon säger. Att skippa morgon tuppluren hade kanske gjort susen.

Jag tycker fortfarande all tid med henne är väldigt krävande och tråkig.. Ska hon äta mat ska hon absolut inte matas utan det ska ätas med bara händer så det är mat precis överallt.

Men som någon skrev. Absolut det blir nog mer givande och roligare ju äldre hon blir, bara just nu det känns som att umgås med nån som är förståndshandikappad i 8 timmar

Hej!

Har en flicka på precis 1 år och är sedan i Måndags pappaledig med denna tös.

Missupfatta mig inte, jag älskar henne mer än något annat och gör allt i min makt för att hon ska få en bra uppväxt och vardag.

Det e bara så förbannat tråkigt och krävande.
En vanlig dag:
Vaknar senast 06.00 då ska det ätas gröt.
Sen ska det "lekas" lite tills mamma ska till jobbet vid 8 snåret.
Där klämmer jag in lite babblarna tv så jag hinner plocka lite etc här hemma i 15-30 min.

08.30-09.00 är det dags för första mellisen.
Strax efter det ska det sovas typ 09.15-09.30 till ca 10.30.
Sen e det dags för lunch vid 11-12 snåret.
Efter detta är det promenad som gäller i vagnen såklart.
Det är väll det jag uppskattar mest, hon sitter mest i vagnen och tittar och är nöjd samtidigt som jag kan lyssna på pod.
Väl hemma igen vid senast 2 så är det dags för en liten mellis igen och efter detta ska det sovas någon timme igen.

Jag rent utsagt hatar att leka med henne, jag tycker det är fruktansvärt tråkigt att leka med nallar och klossar och stöka runt men jag vill samtidigt inte sätta henne framför tvn mer än max 30 minuter per dag.
Hon kan varken prata eller gå själv, kryper mest runt och drar i allt som det inte ska dras i (har barnsäkra hela hemmet dock) men kablar, lådor kläder etc dras runt.


Detta kommer pågå i ca 4 månader och jag e redan så otroligt trött på det. Jag finner liksom ingen glädje i att konstant passa upp på henne, byta blöja, ta på kläder, lyssna på barnmusik, leka med bebisleksaker.

Vad är det för fel på mig?

Och som sagt missuppfatta mig inte jag älskar henne mest av allt men jag bara tycket vårat umgänge är så otroligt påfrestande och tråkigt.

Har ni några tips?

/HH