Kulturarbetare och vara feminist eller vara vänsterpartist - Varför?

Ett fenomen som jag tror att ingen har missat, är att det är vanligt bland kulturarbetare att samtidigt vara aktiv i partier så som Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och/eller feminism. Vara engagerad inom HBTQ-rörelse kan också förekomma, men inte lika ofta så som att vara Socialdemokrat, Vänster eller vara Feminist.

Man kan ju förstås spekulera om att det är just dessa saker som man vågar vara öppen med, snarare än att vara öppen om rasistiska åsikter, Nationalsocialist eller vara Sverigedemokrat.

Å andra sidan, så enas ju en hel grupp om vad dem tror på, t.ex Vänsterpartiet och gör kanske en teater eller något annat konstnärligt skapade som ger budskap som: ''Tro på kärleken, inte hatet'' och liknade.

En annan spekulation ifrån min sida, är att många av dessa kulturarbetare vill kanske kunna försörja sig med sitt arbete på heltid och tänker att det ger en extra positiv spark i deras karriär, om dem gör ''fina budskap'' och uppvisar tron på ''allas rättigheter'' och liknade.

Vad jag vill komma fram till, varför kulturarbetare är Vänsterpartister, Feminister eller Socialdemokrater?

Vad tror eller vad vet ni?

Kan mina spekulationer stämma?

Konst är menad att vara subversiv. Vänstern har, trots kulturdebattens vänsterhegemoni, en självbild att vara subversiv.

Konst och kultur idag är dock oerhört tröttsam och förutsägbar då den tjatats sönder av aktivister som kallar sig konstnärer, musiker, journalister etc. De bär sin vänsteridentitet som en tunn fernissa där de sitter från sina elfenbensplattformar och skriker om världens orättvisor.

Många kulturarbetare är beroende av jobb som finansieras av skatter.

Så politik med höga skatter och ett högt antal jobb inom det offentliga ligger kulturpersoner varmt om hjärtat.

Jag tror att i vissa fall är det grupptryck och rädsla för att inte få fortsätta vara kulturarbetare om man inte är sådan som skapar engagemanget, ett falskt engagemang.

Är det nåt "judiskt"?
Alltså en trosfråga.

Ryggradslösa kräk
Alla lutar sig mot ryggraden Jesus. Hörnstenen.
Vissa vågar vara nåt.

Tror inte det var tänkt så här. Hjälp oss. Du är hjälp. Jesus. Den gode herden.. Din kyrka. Helig helig. Hjälp.

Man "måste" ju vara på ett visst sätt utåt. Många vet eller tror sig veta vad det handlar om. Mycken bekvämlighet står på spel.

Oj!

En av mina tilltänkta nidbilder (som i likhet med flertalet sannolikt aldrig kommer att realiseras, tyvärr, pga lättja och upptagenhet med triviala vardagsbestyr) skulle vara en verklig judesugga, något lik den ryktbara i Uppsala domkyrka, men mer glupsk, begärligt glufsande i sig av arbetets frukter ditburna av all världens folk, vilka hoppas på att få dia mjölken från Suggans präktiga juver! Men förgäves! Ty dit får endast små judar tillträde, medan de förskjutna gojerna får nöja sig med att slicka i sig de produkter som utträder från en punkt strax under Suggans svansrot..!

Jo.

Oy vey. Om man vill se det så. Jesus hjälper. Det finns användning för oss alla, var och en. Det ser han till.
Kärleken vinner. Ljuset över mörkret.

Jag gillar inte såna bilder. Vi ska hjälpa de sjuka. Kanske det hjälper med en sån sugga om man ska vara krass. Eller inte. Man kanske får svårare att ta emot Gud.

Batikhäxorna som sitter & delar ut skattepengar ser till att alla andra åsikter än tokvänster inte får några pengar. Inte svårare än så.

Skolteater är det bästa exemplet. "Publiken" är ditkommenderar & det är närvaroplikt, så eleverna har ingen som helst påverkan på utbudet. Inköparna av sagda teater är kommunens batikhäxor.

Ämnesvalet har anpassats genom åren, på 70-talet var det pjäser om gamla sossar & facklig kamp. Sen var det sydamerika & militärdiktaturer. Därefter kom negersnyft & kolonialism, senare blev det bögpropagande, invandringspropaganda & nu miljöpanik.

De som producerar skolteater har hela tiden anpassat ämnesvalet efter det som för dagen ger mest inkomster. Rent horeri helt enkelt.

Alltså hur skulle det annars vara?
Kan du måla upp ett annat scenario i dagens samhälle? Hur vill du ha det?