Jag tar och skapar en separat tråd för detta, eftersom detta inte är samma händelse som de tidigare utanför Turkiets & Iraks ambassader.
Jag skickade 7 mars in ansökan om att få demonstrera mot polisens egenmäktiga beslut att förbjuda koranbränning. Demonstrationen skulle äga rum utanför polishuset i Göteborg 1 april.
Jag har varit i kontakt med avdelningen Tillstånd Väst, som behandlar demonstrationstillstånd i Region Storgöteborg.
Tillstånd Väst anser att det inte råder något förbud, utan att alla ansökningar behandlas individuellt.
Jag testade dock att göra en ansökan (inskickad 7 mars...) och fick idag slutligen ett beslut. Avslag, givetvis. Motiveringen är i princip klippt och klistrad från tidigare avslag (se Apallarkerna osv).
Har skrivit ut delar av beslutet nedan. Värt att notera är väl främst att Säpo fortfarande (remissutlåtande 28 mars) anser att vi lever under ett terrorhot allvarligt nog att sätta våra grundlagar ur spel för. Samt att Emelie Kullmyr -polischef för Region Storgöteborg och tillika redan dömd i förvaltningsrätt för att utan lagligt stöd ha stoppat en koranbränning- även hon återigen beordrat att en koranbränning ska stoppas. För det finns ju som sagt ingen order från högre ort, utan det är regionerna själva som bestämmer på case-by-case basis...
*Rimligtvis en av de tryggaste platserna i landet...
**Jag får alltså inte demonstrera mot att jag inte får demonstrera...
***Verkar stämma. Onlineformuläret för demo-ansökan ger extremt lite utrymme till att skriva in detaljer, så jag kan ha missat det i den ursprungliga ansökan. Dock värt notera att själva ansökan föregicks av en lång mejlkorrespondens mellan mig och Tillstånd Väst, där jag frågade Tillstånd Väst om just koranbränning skulle tillåtas, och Tillstånd Väst själva svarade att jag måste skicka in en ansökan för att få svar. Vilket jag kan tycka att de borde varit medvetna om när jag strax efteråt skickar in en ansökan.
****De senaste tio åren har det dock gått bra att begå upplevda kränkningar mot muslimer utan att detta stoppats med hänvisning till terrorhot. Så väldigt märklig motivering.
*****Här börjar skam på allvar gå på torra land. Reflektera lite över vad Mats Bergström skriver här. På grund av att polismyndigheten har rätt att neka tillstånd med hänvisning till trafikstörningar, så bör alltså polisen få neka tillstånd med hänvisning till terrorhot eftersom detta smäller högre. HAR polisen rätt att göra det, med hänvisning till ordningslagen eller någon annan lag? NEJ. Men polisen tycker att de BORDE ha den rätten, alltså TAR de sig den rätten. Att polisen har som uppgift att upprätthålla just LAG och ORDNING, det skiter polisen i - den vill istället upprätthålla olag och oordning.
Jag skickade 7 mars in ansökan om att få demonstrera mot polisens egenmäktiga beslut att förbjuda koranbränning. Demonstrationen skulle äga rum utanför polishuset i Göteborg 1 april.
Jag har varit i kontakt med avdelningen Tillstånd Väst, som behandlar demonstrationstillstånd i Region Storgöteborg.
Tillstånd Väst anser att det inte råder något förbud, utan att alla ansökningar behandlas individuellt.
Jag testade dock att göra en ansökan (inskickad 7 mars...) och fick idag slutligen ett beslut. Avslag, givetvis. Motiveringen är i princip klippt och klistrad från tidigare avslag (se Apallarkerna osv).
Har skrivit ut delar av beslutet nedan. Värt att notera är väl främst att Säpo fortfarande (remissutlåtande 28 mars) anser att vi lever under ett terrorhot allvarligt nog att sätta våra grundlagar ur spel för. Samt att Emelie Kullmyr -polischef för Region Storgöteborg och tillika redan dömd i förvaltningsrätt för att utan lagligt stöd ha stoppat en koranbränning- även hon återigen beordrat att en koranbränning ska stoppas. För det finns ju som sagt ingen order från högre ort, utan det är regionerna själva som bestämmer på case-by-case basis...
Citat:
Polismyndigheten Region Väst
SH Demo
Beslut avseende ansökan om tillstånd att anordna allmän
sammankomst
Beslut
Polismyndigheten beslutar att avslå din ansökan om tillstånd att anordna allmän sammankomst i Göteborg den 1 april 2023.
Bakgrund och rättslig reglering
Du inkom den 7 mars 2023 med en ansökan om tillstånd att få anordna allmän sammankomst den 1 april 2023 kl. 13.00-15.00 utanför polishuset på Ernst Fontells plats i Göteborg*. Av ansökan framgår även förslag på tre alternativa platser i närheten och du anger även att polisen kan ange alternativa närliggande platser. Du uppger att du vill genomföra en demonstration mot Polismyndighetens beslut att förbjuda koranbränning**. Vidare anger du i din ansökan att ni beräknas vara 1-20 deltagare. Den 21 mars 2023 meddelade du Polismyndigheten att du hade för avsikt att bränna en koran i samband med demonstrationen***.
Av 2 kap. 10 § första stycket ordningslagen (1993:16l7) följer att tillstånd till en allmän sammankomst får vägras endast om det är nödvändigt med hänsyn till ordningen eller säkerheten vid sammankomsten eller, som en direkt följd av den, i dess omedelbara omgivning eller med hänsyn till trafiken eller för att motverka epidemi.
Begreppet "vid sammankomsten" har givits en snäv tillämpning. Förarbetena till regeringsformen och till ordningslagen ger dock visst stöd för att inte bara ordningen och säkerheten bland just de personer som deltar i sammankoms- ten utan också ordnings- och säkerhetsproblem som samtidigt uppstår i sammankomstens omedelbara omgivning, och är en direkt följd av den, kan ligga till grund för begränsningar av mötes- och demonstrationsfriheterna.'
Bestämmelsen i 2 kap. 10 § ordningslagen öppnar med andra ord upp för att en ansökan om allmän sammankomst i undantagsfall kan avslås på grund av omständigheter som inte kan läggas anordnaren av den allmänna sammankomsten till last. Syftet med bestämmelsen är enligt kommentaren att den ska kunna tillämpas i mer allmänt förebyggande syfte. Det krävs dock en konkret risk för störningar för att den ska kunna tillämpas och bestämmelsen är tänkt att utnyttjas endast i yttersta undantagsfall.
Polismyndigheten har den 7 februari 2023 tagit del av information från Säkerhetspolisen som konstaterar att upplevda kränkningar mot muslimer och islam, under de senaste dryga tio åren****, genererat hot mot såväl tänkta mål i Sverige som svenska intressen utomlands. Upplevda kränkningar har varit gärningsmäns motiv vid utförda attentat och i attentatsplaneringar. Koran- bränningen utanför Turkiets ambassad i januari 2023 kan konstateras ha verkat hotdrivande mot både det svenska samhället i stort, men även mot Sverige, svenska intressen utomlands och svenskar i utlandet. Hotet utgår inte en- bart från enstaka händelser och individer utan även från en aggregerad bild av Sverige som nation. Därtill hanterar Säkerhetspolisen hot från internationella terroraktörer mot Sverige och svenska intressen. Sverige har blivit ett mer prioriterat mål för attentat. Sammantaget bedömer Säkerhetspolisen att koran- bränningar i sig ökat och framöver kan komma att öka, attentatshotet mot Sverige och svenska intressen på kort sikt.
Säkerhetspolisen har den 28 mars 2023 bekräftat att tidigare bedömning kvarstår. (min fetning, red anm)
Utmärkande för terroristbrott är att den sortens brott kan inträffa i princip var som helst, då syftet med brottet bl.a. är att injaga allvarlig fruktan hos en befolkning. Terrorbrottet präglas med andra ord av att terrorhandlingar sker urskillningslöst. Till skillnad mot andra sorters allvarliga störningar av ordning och säkerhet kan man därför ofta inte förutspå var ett terroristbrott kommer äga rum. Även om den allmänna sammankomsten avlöper lugnt kan ett terroristbrott alltså - som en direkt följd av sammankomsten - begås på någon annan plats. Därmed har det inte nödvändigtvis betydelse om den allmänna sammankomsten genomförs på en annan plats än den som ansökan avser.
Polismyndighetens bedömning
Mot bakgrund av den bedömning som Säkerhetspolisen har gjort av den påverkan på attentatshotet mot Sverige och svenska intressen som en koranbränning innebär, anser Polismyndigheten att den allmänna ordningen och säkerheten till följd av den planerade sammankomsten inte kommer kunna garanteras.
Det finns visserligen inga konkreta omständigheter som tyder på att det kan komma att uppstå allvarliga störningar av ordningen eller säkerheten vid den allmänna sammankomster eller i dess omedelbara omgivning. I Polismyndighetens bedömning väger myndigheten emellertid in den risk för terrorattentat som kan komma att inträffa i andra delar av Sverige eller mot svenska intressen utomlands. Polismyndigheten beaktar i denna del att det bakomliggande syftet med bestämmelsen i 2 kap. 10 § ordningslagen är att polisen ska kunna förebygga allvarliga störningar av den allmänna ordningen och säkerheten som en allmän sammankomst kan leda till. I detta fall finns som ovan konstaterat uppgifter som visar på att koranbränningar konstaterats vara hotdrivande mot både det svenska samhället i stort men även mot Sverige, svenska intressen utomlands och svenskar i utlandet. Även mot det, mot bakgrund av terrorhotets natur, inte kan sägas att terrorhotet kommer att realiseras i just den omedelbara närheten av den planerade allmänna sammankomsten, anser Polismyndigheten att det finns förutsättningar att ändå beakta terrorhotet i den prövning enligt ordningslagen som görs.
Vid den proportionalitetsbedömning som alltid ska föregå ett beslut som det nu aktuella, fäster Polismyndigheten avseende vid det faktum att en avslagsgrund enligt bestämmelsen i 2 kap 10 § ordningslagen är "hänsyn till trafiken". Det kan inte ha varit lagstiftarens syfte att en demonstration ska kunna nekas på grund av att den kan orsaka allvarliga trafikstörningar men inte på grund av terrorhot*****.
Terrorhot kan inte förebyggas genom t.ex förhöjd bevakning eller avspärrningar vid den allmänna sammankomsten. I din ansökan har du gett förslag på tre alternativa platser för den allmänna sammankomsten. Polismyndigheten anser dock att det terrorhot som myndigheten sammantaget beaktar inte är avhängigt av vilken plats sammankomsten genomförs på. Detta ligger i linje med Säkerhetspolisens bedömning. Attentatshotet skulle alltså inte minska för att sammankomsten genomfördes på någon annan plats. Polismyndigheten anser därför inte att det finns förutsättningar för att - som ett alternativ till att helt vägra tillstånd till sammankomsten - anvisa någon annan plats.
Sammantaget är det enligt Polismyndigheten nödvändigt att vägra dig tillstånd till den sökta demonstrationen. Ansökan ska därför avslås.
Mats Bergström
Kommenderingschef.
SH Demo
Beslut avseende ansökan om tillstånd att anordna allmän
sammankomst
Beslut
Polismyndigheten beslutar att avslå din ansökan om tillstånd att anordna allmän sammankomst i Göteborg den 1 april 2023.
Bakgrund och rättslig reglering
Du inkom den 7 mars 2023 med en ansökan om tillstånd att få anordna allmän sammankomst den 1 april 2023 kl. 13.00-15.00 utanför polishuset på Ernst Fontells plats i Göteborg*. Av ansökan framgår även förslag på tre alternativa platser i närheten och du anger även att polisen kan ange alternativa närliggande platser. Du uppger att du vill genomföra en demonstration mot Polismyndighetens beslut att förbjuda koranbränning**. Vidare anger du i din ansökan att ni beräknas vara 1-20 deltagare. Den 21 mars 2023 meddelade du Polismyndigheten att du hade för avsikt att bränna en koran i samband med demonstrationen***.
Av 2 kap. 10 § första stycket ordningslagen (1993:16l7) följer att tillstånd till en allmän sammankomst får vägras endast om det är nödvändigt med hänsyn till ordningen eller säkerheten vid sammankomsten eller, som en direkt följd av den, i dess omedelbara omgivning eller med hänsyn till trafiken eller för att motverka epidemi.
Begreppet "vid sammankomsten" har givits en snäv tillämpning. Förarbetena till regeringsformen och till ordningslagen ger dock visst stöd för att inte bara ordningen och säkerheten bland just de personer som deltar i sammankoms- ten utan också ordnings- och säkerhetsproblem som samtidigt uppstår i sammankomstens omedelbara omgivning, och är en direkt följd av den, kan ligga till grund för begränsningar av mötes- och demonstrationsfriheterna.'
Bestämmelsen i 2 kap. 10 § ordningslagen öppnar med andra ord upp för att en ansökan om allmän sammankomst i undantagsfall kan avslås på grund av omständigheter som inte kan läggas anordnaren av den allmänna sammankomsten till last. Syftet med bestämmelsen är enligt kommentaren att den ska kunna tillämpas i mer allmänt förebyggande syfte. Det krävs dock en konkret risk för störningar för att den ska kunna tillämpas och bestämmelsen är tänkt att utnyttjas endast i yttersta undantagsfall.
Polismyndigheten har den 7 februari 2023 tagit del av information från Säkerhetspolisen som konstaterar att upplevda kränkningar mot muslimer och islam, under de senaste dryga tio åren****, genererat hot mot såväl tänkta mål i Sverige som svenska intressen utomlands. Upplevda kränkningar har varit gärningsmäns motiv vid utförda attentat och i attentatsplaneringar. Koran- bränningen utanför Turkiets ambassad i januari 2023 kan konstateras ha verkat hotdrivande mot både det svenska samhället i stort, men även mot Sverige, svenska intressen utomlands och svenskar i utlandet. Hotet utgår inte en- bart från enstaka händelser och individer utan även från en aggregerad bild av Sverige som nation. Därtill hanterar Säkerhetspolisen hot från internationella terroraktörer mot Sverige och svenska intressen. Sverige har blivit ett mer prioriterat mål för attentat. Sammantaget bedömer Säkerhetspolisen att koran- bränningar i sig ökat och framöver kan komma att öka, attentatshotet mot Sverige och svenska intressen på kort sikt.
Säkerhetspolisen har den 28 mars 2023 bekräftat att tidigare bedömning kvarstår. (min fetning, red anm)
Utmärkande för terroristbrott är att den sortens brott kan inträffa i princip var som helst, då syftet med brottet bl.a. är att injaga allvarlig fruktan hos en befolkning. Terrorbrottet präglas med andra ord av att terrorhandlingar sker urskillningslöst. Till skillnad mot andra sorters allvarliga störningar av ordning och säkerhet kan man därför ofta inte förutspå var ett terroristbrott kommer äga rum. Även om den allmänna sammankomsten avlöper lugnt kan ett terroristbrott alltså - som en direkt följd av sammankomsten - begås på någon annan plats. Därmed har det inte nödvändigtvis betydelse om den allmänna sammankomsten genomförs på en annan plats än den som ansökan avser.
Polismyndighetens bedömning
Mot bakgrund av den bedömning som Säkerhetspolisen har gjort av den påverkan på attentatshotet mot Sverige och svenska intressen som en koranbränning innebär, anser Polismyndigheten att den allmänna ordningen och säkerheten till följd av den planerade sammankomsten inte kommer kunna garanteras.
Det finns visserligen inga konkreta omständigheter som tyder på att det kan komma att uppstå allvarliga störningar av ordningen eller säkerheten vid den allmänna sammankomster eller i dess omedelbara omgivning. I Polismyndighetens bedömning väger myndigheten emellertid in den risk för terrorattentat som kan komma att inträffa i andra delar av Sverige eller mot svenska intressen utomlands. Polismyndigheten beaktar i denna del att det bakomliggande syftet med bestämmelsen i 2 kap. 10 § ordningslagen är att polisen ska kunna förebygga allvarliga störningar av den allmänna ordningen och säkerheten som en allmän sammankomst kan leda till. I detta fall finns som ovan konstaterat uppgifter som visar på att koranbränningar konstaterats vara hotdrivande mot både det svenska samhället i stort men även mot Sverige, svenska intressen utomlands och svenskar i utlandet. Även mot det, mot bakgrund av terrorhotets natur, inte kan sägas att terrorhotet kommer att realiseras i just den omedelbara närheten av den planerade allmänna sammankomsten, anser Polismyndigheten att det finns förutsättningar att ändå beakta terrorhotet i den prövning enligt ordningslagen som görs.
Vid den proportionalitetsbedömning som alltid ska föregå ett beslut som det nu aktuella, fäster Polismyndigheten avseende vid det faktum att en avslagsgrund enligt bestämmelsen i 2 kap 10 § ordningslagen är "hänsyn till trafiken". Det kan inte ha varit lagstiftarens syfte att en demonstration ska kunna nekas på grund av att den kan orsaka allvarliga trafikstörningar men inte på grund av terrorhot*****.
Terrorhot kan inte förebyggas genom t.ex förhöjd bevakning eller avspärrningar vid den allmänna sammankomsten. I din ansökan har du gett förslag på tre alternativa platser för den allmänna sammankomsten. Polismyndigheten anser dock att det terrorhot som myndigheten sammantaget beaktar inte är avhängigt av vilken plats sammankomsten genomförs på. Detta ligger i linje med Säkerhetspolisens bedömning. Attentatshotet skulle alltså inte minska för att sammankomsten genomfördes på någon annan plats. Polismyndigheten anser därför inte att det finns förutsättningar för att - som ett alternativ till att helt vägra tillstånd till sammankomsten - anvisa någon annan plats.
Sammantaget är det enligt Polismyndigheten nödvändigt att vägra dig tillstånd till den sökta demonstrationen. Ansökan ska därför avslås.
Mats Bergström
Kommenderingschef.
*Rimligtvis en av de tryggaste platserna i landet...
**Jag får alltså inte demonstrera mot att jag inte får demonstrera...
***Verkar stämma. Onlineformuläret för demo-ansökan ger extremt lite utrymme till att skriva in detaljer, så jag kan ha missat det i den ursprungliga ansökan. Dock värt notera att själva ansökan föregicks av en lång mejlkorrespondens mellan mig och Tillstånd Väst, där jag frågade Tillstånd Väst om just koranbränning skulle tillåtas, och Tillstånd Väst själva svarade att jag måste skicka in en ansökan för att få svar. Vilket jag kan tycka att de borde varit medvetna om när jag strax efteråt skickar in en ansökan.
****De senaste tio åren har det dock gått bra att begå upplevda kränkningar mot muslimer utan att detta stoppats med hänvisning till terrorhot. Så väldigt märklig motivering.
*****Här börjar skam på allvar gå på torra land. Reflektera lite över vad Mats Bergström skriver här. På grund av att polismyndigheten har rätt att neka tillstånd med hänvisning till trafikstörningar, så bör alltså polisen få neka tillstånd med hänvisning till terrorhot eftersom detta smäller högre. HAR polisen rätt att göra det, med hänvisning till ordningslagen eller någon annan lag? NEJ. Men polisen tycker att de BORDE ha den rätten, alltså TAR de sig den rätten. Att polisen har som uppgift att upprätthålla just LAG och ORDNING, det skiter polisen i - den vill istället upprätthålla olag och oordning.
__________________
Senast redigerad av fluff995 2023-03-29 kl. 21:35.
Senast redigerad av fluff995 2023-03-29 kl. 21:35.
