H2 Green Steel/Stegra

Northvolt-grundaren Peter Carlsson har hållit en ganska låg profil sedan han lämnade som vd för det numera konkursade batteribolaget i höstas.

Men Northvolt är inte den enda gröna satsningen i norr som han varit inblandad i visar det sig nu.

Han äger nämligen runt 1,1 procent av Stegra, stålutmanaren som ska göra grönt stål i Boden, skriver Affärsvärlden. Bara några dagar innan bolaget avslöjade sin storsatsning fick Carlsson köpa 5 procent av Vargas H2GS – Harald Mix och Carl-Erik Lagercrantz holdingbolag som är största ägare i Stegra. I dag äger Carlsson runt 1,1 procent av stålbolaget via den strukturen.

Investeringen skedde i två steg. Först köpte Carlsson aktier för drygt 50.000 kronor i en nyemission i Vargas H2GS. Hösten 2022 fyllde han på med ytterligare aktier för cirka 5,4 miljoner kronor, enligt årsredovisningen från hans privata ägarbolag.

Stegra är nu värderat till 40 miljarder kronor, vilket innebär att Peter Carlssons aktier är värda ungefär 430 miljoner kronor. Varken Peter Carlsson eller Vargas har velat kommentera uppgifterna. Det innebär att hans aktier har stigit med 7800 procent i värde.

Grön vätgas har med miljarder i stöd blivit en hörnsten i EU:s och Sveriges klimatpolitik. "Allt låter fantastiskt – tills man räknar på det", säger kemiingenjören Paul Martin.

Det är här som magin sker”, säger Hedvig Paradis medan hon går in i Stegras vätgassal under bolagets kapitalmarknadsdag. Hon är Stegras vätgaschef och berättar att det är tekniken framför henne som möjliggör bolagets planer på grönt stål: Vattnet från den intilliggande Luleälven, förädlat till ultraren vattennivå i en särskild anläggning, matas in i elektrolysörerna framför henne.

Men medan förespråkarna lyfter vätgasen som nyckeln till fossilfri industri, varnar kritikerna för en teknisk återvändsgränd som aldrig blir lönsam, ger mindre klimatnytta än andra alternativ och riskerar att leda till kapitalförstörelse av historiska mått.

2020 lanserade EU-kommissionen sin mest ambitiösa vätgasstrategi: producera 10 miljoner ton grön vätgas till 2030. För att nå målet krävs investeringar på upp till 470 miljarder euro – för elektrolyskapacitet, infrastruktur och mer förnybar elproduktion. Till 2050 är målet 500 gigawatt (GW) i elektrolysörkapacitet, något som kräver en fördubbling av unionens energiproduktion. Enligt strategin ska ”en betydande del” av EU:s gröna återhämtningspaket på 1 000 miljarder euro stödja dessa satsningar.

I Sverige har Klimatklivet beviljat över 957 Mkr till direkta investeringar i vätgas. En stor del av pengarna går till utbyggnaden av vätgastankstationer, där sex stycken redan är i gång, och ytterligare 36 är planerade.

Industriklivet är den största offentliga finansieringskällan för tung industri, med totalt omkring 4,6 mdr kr utdelade av Energimyndigheten till projekt för produktion, lagring och processomställning.

Stegra har fått omkring 4 mdr kr i bidrag från EU och svenska staten. Därtill har bolaget säkrat cirka 48 mdr kr i lån. Bakom finansieringen står ett konsortium med över 20 europeiska banker. Av lånen är 18 mdr kr garanterade av svenska staten, varav 13 mdr kr via Riksgälden, och 5 mdr kr via Svensk Exportkredit.

“Kalkylen går inte ihop: de elpriser som krävs för att göra vätgasproduktionen lönsam ligger långt under vad som krävs för att ny kärnkraft ska bära sina kostnader”, säger Jonas Nycander.

”Mellanskillnaden kommer att betalas av skattebetalarna eller vanliga elkonsumenter. Sverige och Europas vätgasstrategi är helt verklighetsfrånvänd.”

Framtidsprognoserna ser överhuvudtaget dystra ut för grön vätgas i Europa.

International Energy Agency visar i sin senaste rapport att de lägsta produktionskostnaderna för grön vätgas i stället väntas uppstå i regioner med riklig solinstrålning, låg markkostnad och hög kapacitetsfaktor. Exempelvis södra USA, Marocko, Chile, Kina och Australien.

Ändå är det just i Europa som majoriteten av världens planerade vätgasprojekt finns.

Enligt beräkningar från analysinstitutet Liebreich Associates skulle det krävas motsvarande 134% av världens nuvarande el- och solenergi endast för att ersätta kolbaserad ståltillverkning.

Och hur har det gått för EU:s 2020-strategi?

Ett delmål var att 2024 nå 6 GW elektrolyskapacitet. I början av 2024 hade bara knappt 200 MW installerats – omkring 3 % av målet.

Samtidigt har allt fler projekt pausats eller lagts ned. Under 2024 avbröts eller sköts var fjärde europeiskt vätgasprojekt upp.

2025 har fortsatt i samma spår. Nyligen meddelade Europas största ståltillverkare ArcelorMittal att de skrotat två stora omställningsprojekt, trots utlovade subventioner på 1,3 miljarder euro.

Inte heller det vätgasdrivna vägtrafikspåret har visat någon vitalitet. Under första kvartalet 2025 såldes 39 vätgasfordon i hela Europa.

”Dagens låga elpriser bygger på att överskottet är så stort att exporten söderut når kapacitetstaket i ledningarna – något som en massiv utbyggnad av vätgasproduktionen riskerar att sätta stopp för”, säger Jonas Nycander, professor i meteorologi på Stockholms universitet.