Svenska böcker publicerade efter 1980 med klassikerstatus?

Aldrig hört talas om den killen, men nu blir man ju nyfiken! Låter helt som något jag skulle uppskatta (är svag för drömsk magisk realism). Han låter för övrigt som någon av de fiktiva författare Kristian Petri skriver om i sina noveller.

+1 på dessa två böcker. Klassiker som tyvärr alltför få människor har läst och med tanke på böckernas budskap lär de väl vara förbjudna att ge ut om 100 år. Jag tänker iaf spara mina exemplar och hoppas på att min efterlevande omvärld uppskattar dem.

Annars Populärmusik från Vittula sim nämnts.

Trevligt att den info jag gav väckte intresse. Och i en annan tråd berättar jag mer om Tenhovaaras mästerskap.

Jag tror inte att Teratologen kommer åldras särskilt väl. Det känns inte som att det är skrivet på allvar, utan som text producerad av någon som tänker "Fan, vad galen jag är!" och fnissar för sig själv.

Jag tror att Stig Larssons "Nyår" kommer bli en klassiker.

Hade den inte varit så avancerad hade jag kunnat hålla med dig.

Tack för detta.

Ska jag kolla upp.

Har man läst Teratologens övriga verk vet man det inte är sant det du säger. Att han dessutom är aktiv tyckare, om än under pseudonym, gör att hans böcker får ytterligare liv. Han är en levande författare.

Låt oss istället nämna vad som egentligen talar emot att hans Äldreomsorgen aldrig kommer nå klassikerstatus: författarens politiska bakgrund. Vilket i sin tur leder till att Bonniers (haha), Nordstedts eller någon annan gigant aldrig skulle ta i Teratologen med tång ens en gång.

Internet har gjort att det inte längre finns breda gemensamma referensramar i samtiden på det sättet. Precis som att inga biofilmer idag kan uppnå samma slags tunga genomslag (hos både publik och kritiker) som Gökboet, Gudfadern, JFK, Utvandrarna eller en del Bergmanfilmer, inga av dagens artister hörs överallt på det sätt som t ex Beatles, Prince, Deep Purple eller David Bowie gjorde, så finns det knappast några romaner eller andra skönlitterära verk som kommer ut i nutid och slår igenom stort både hos kritiken och en bred publik. Klas Östergrens "Gentlemen" gjorde det, men han är på flera sätt en litet äldre författartyp opch det var nästan femtio år sedan

Göran Tunström sade någon gång på 80-talet att när ens nya roman både är Månadens Bok och får en stor, uppskattande recension i DN, då vet man att man har fått in en publik fullträff. Det är sällan man ser den sortens genombrott idag, här i Sverige: finns Månadens Bok ens kvar numera?

Stieg Larsson och Leif G W Persson är kanske blivande klassiker inom den svenska deckar.- /thrillergenren, de har också tydliga litterära kvaliteter (till skillnad från t ex Läckberg och Lars Kepler).

Göran Sonnevi är en av våra främsta nu levande poeter om ni frågar mig, och böcker som Trädet (1991), Klangernas bok (1997) och Oceanen (2005) kommer att läsas långt in i framtiden förutsatt att svenska språket överlever. Han har dessutom en musikalisk, rytmisk och bildskapánde förmåga, en språklig energi som anknyter till tidigare svenska klassiker från Tegnér till Ekelöf. Men lyrik har förstås inte samma ställning på den offentliga scenen idag som den hade för säg 60-70 år sedan, så är det också inom större språkområden som t ex på franska och engelska.

Alla tre jag nämnde är översatta till många språk, särskilt Larsson förstås.

Min röst går till Per Odensten " Gheel – de galnas stad " (1981)

Den där boken blev en klassiker i min bekantskapskrets i.a.f. efter att den blev en sensationell debut hos kritikerna och blev väl mottagen av läsarna.

Ordmagikern Odensten kan man nog påstå.

Klas Östergrens Gentlemän

Carina Rydberg-"Den högsta kasten" (som egentligen inte är bra men fick sådant genomslag)

Lindgren Ormens väg på hälleberget

Utmanare:
Populärmusik från Vittula, Simon och ekarna.

Sture Dahlström är en klassiker, men kanske mer än en enskild roman?

HAde ondskan och låt den rätte komma räknats som klassiker enbart som böcker om det aldrig gjorts en film?

Mycket av det som säljer är ju enbart för att författarna är kända från tv. Därför framhöll jag simon och ekarna då marianne fredriksson säljer mycket böcker utomlands utan medias hjälp. Mer på böckernas meriter.