Kom över ett betänkande av justitieutskottet, "Justitieutskottets betänkande 2007/08:JuU25 Påföljder för psykiskt störda lagöverträdare". Av betänkandet sidan 9 och 10 framgår det följande.
Omprövning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att en regel om omprövning av en dom på rättspsykiatrisk vård bör införas. Jämför reservation 3 (s).
Propositionen
Enligt promemorian Påföljder för psykiskt störda lagöverträdare (Ds 2007:5) kan det, även om en rättspsykiatrisk undersökning eller annan undersökning görs på ett mycket omsorgsfullt sätt, inte uteslutas att det utlåtande som undersökningen resulterar i någon gång kan bli felaktigt eller missvisande såvitt avser den undersöktes diagnos och vårdbehov. Det kan enligt promemorian i en sådan situation förekomma att, efter att domstolen beslutat om överlämnande till rättspsykiatrisk vård, den läkare som sedermera får ansvar för vården ställer en annan diagnos i vårdens inledningsskede och med ledning av denna gör bedömningen att den dömde inte har något eller endast ett ringa vårdbehov. I promemorian har därför föreslagits en reglering för att göra det möjligt att undanröja ett överlämnande till rättspsykiatrisk vård och döma till ny påföljd.
Regeringen anför att en omprövningsmöjlighet enligt regeringens uppfattning är förenad med ett flertal nackdelar. En invändning avser den grundläggande principen att en lagakraftvunnen dom som huvudregel ska stå fast. En lagakraftvunnen dom kan som utgångspunkt bara angripas med extraordinära rättsmedel såsom resning.
Vidare saknas enligt regeringen omprövningsmöjlighet i andra likartade situationer, t.ex. när en psykiskt störd person dömts till skyddstillsyn med föreskrift om psykiatrisk vård och sådan vård senare visar sig inte behövas.
En annan invändning som framhålls i propositionen avser frågan om de förutsättningar som domstolen grundat sitt överlämnande till rättspsykiatrisk vård på kan betecknas som oriktiga. Några remissinstanser har framhållit att några nya omständigheter, som inte fanns vid domstillfället, inte torde ha framkommit vid den tidpunkt när omprövning enligt förslaget i promemorian senast kan aktualiseras. En möjlighet till omprövning skulle därför snarast grunda sig på en omvärdering av tidigare beaktade omständigheter.
Av dessa skäl bör det enligt regeringens mening inte införas någon möjlighet till omprövning av en lagakraftvunnen dom på rättspsykiatrisk vård.
Motionen
I motion Ju32 (s) anförs att det i undantagsfall kan uppstå felaktiga bedömningar i den rättspsykiatriska undersökningen av vårdbehovet. Det kan leda till att utskrivning aktualiseras redan efter mycket kort tid. I det utredningsbetänkande som ligger till grund för propositionen förslogs att rätten, under vissa omständigheter, på talan av åklagare borde kunna undanröja en dom på rättspsykiatrisk vård. Regeringen har valt att inte lägga fram detta förslag, vilket motionärerna anser vara olyckligt. Regeringen bör snarast införa en regel om omprövning.
Utskottets ställningstagande
Utskottet kan ha viss förståelse för motionärernas synpunkter. En omprövningsmöjlighet skulle kunna innebära ett ytterligare steg för att öka flexibiliteten vid påföljdsbestämningen när en gärning begåtts under påverkan av en allvarlig psykisk störning och därigenom också skapa ökat utrymme för
proportionalitetsbedömningar. Utskottet anser dock, i likhet med regeringen och flera remissinstanser, att nackdelarna med en sådan möjlighet överväger. Med hänvisning till de av regeringen anförda skälen bör riksdagen avslå motion Ju32 i nu behandlad del.
--
https://data.riksdagen.se/fil/ABD3A4...5-551D41436CB2
Borde det införas en möjlighet att undanröja/ompröva rättspsykiatriska vården som påföljd om det framkommer nya uppgifter av t.ex chefsöverläkaren att patienten inte borde ha dömts till påföljden?
T.ex att chefsöverläkaren vid den rättspsykiatriska vårdenheten ska anmäla till en allmän åklagare om att ompröva påföljden som sådan, i det fall chefsöverläkaren anser att det var fel att patienten hamnat på rättspsyk eller i det fall vårdbehovet anses vara begränsat. Att allmän åklagare väcker frågan då vid tingsrätten och yrkar att påföljden rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning ska undanröjas och ersättas med annan påföljd (t.ex fängelse). Att chefsöverläkaren då ska kallas som sakkunnig vittne, som då får redogöra för omständigheterna och dennes uppfattning om vården.
Med sådant system, så hade en och annan felaktig dömd rättspsykare fått fängelse istället efter lagakraftvunnen brottmålsdom (kanske inte jättevanligt, men det händer nog att personer dömda till rättspsyk anses av läkaren vara felaktig överlämnad dit).
Med det system, så hade man täppt igen luckan att t.ex mördare dömda till rättspsyk kan komma ut efter ett par år, då vårdbehovet nog anses ringa eller att personen anses färdigbehandlad och låg risk för återfall.
Finns ett fall med en person som dödade sin mamma, som dömdes till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning för mord, som redan efter 4 års slutenvård blev flyttad till öppenvård och därmed får vistas bland folk i stan. Om omvandlingssystemet hade varit möjligt, så hade denne hamnat i fängelse i det fall mycket kort slutenvårdstid är över inom rättspsyk
Omprövning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att en regel om omprövning av en dom på rättspsykiatrisk vård bör införas. Jämför reservation 3 (s).
Propositionen
Enligt promemorian Påföljder för psykiskt störda lagöverträdare (Ds 2007:5) kan det, även om en rättspsykiatrisk undersökning eller annan undersökning görs på ett mycket omsorgsfullt sätt, inte uteslutas att det utlåtande som undersökningen resulterar i någon gång kan bli felaktigt eller missvisande såvitt avser den undersöktes diagnos och vårdbehov. Det kan enligt promemorian i en sådan situation förekomma att, efter att domstolen beslutat om överlämnande till rättspsykiatrisk vård, den läkare som sedermera får ansvar för vården ställer en annan diagnos i vårdens inledningsskede och med ledning av denna gör bedömningen att den dömde inte har något eller endast ett ringa vårdbehov. I promemorian har därför föreslagits en reglering för att göra det möjligt att undanröja ett överlämnande till rättspsykiatrisk vård och döma till ny påföljd.
Regeringen anför att en omprövningsmöjlighet enligt regeringens uppfattning är förenad med ett flertal nackdelar. En invändning avser den grundläggande principen att en lagakraftvunnen dom som huvudregel ska stå fast. En lagakraftvunnen dom kan som utgångspunkt bara angripas med extraordinära rättsmedel såsom resning.
Vidare saknas enligt regeringen omprövningsmöjlighet i andra likartade situationer, t.ex. när en psykiskt störd person dömts till skyddstillsyn med föreskrift om psykiatrisk vård och sådan vård senare visar sig inte behövas.
En annan invändning som framhålls i propositionen avser frågan om de förutsättningar som domstolen grundat sitt överlämnande till rättspsykiatrisk vård på kan betecknas som oriktiga. Några remissinstanser har framhållit att några nya omständigheter, som inte fanns vid domstillfället, inte torde ha framkommit vid den tidpunkt när omprövning enligt förslaget i promemorian senast kan aktualiseras. En möjlighet till omprövning skulle därför snarast grunda sig på en omvärdering av tidigare beaktade omständigheter.
Av dessa skäl bör det enligt regeringens mening inte införas någon möjlighet till omprövning av en lagakraftvunnen dom på rättspsykiatrisk vård.
Motionen
I motion Ju32 (s) anförs att det i undantagsfall kan uppstå felaktiga bedömningar i den rättspsykiatriska undersökningen av vårdbehovet. Det kan leda till att utskrivning aktualiseras redan efter mycket kort tid. I det utredningsbetänkande som ligger till grund för propositionen förslogs att rätten, under vissa omständigheter, på talan av åklagare borde kunna undanröja en dom på rättspsykiatrisk vård. Regeringen har valt att inte lägga fram detta förslag, vilket motionärerna anser vara olyckligt. Regeringen bör snarast införa en regel om omprövning.
Utskottets ställningstagande
Utskottet kan ha viss förståelse för motionärernas synpunkter. En omprövningsmöjlighet skulle kunna innebära ett ytterligare steg för att öka flexibiliteten vid påföljdsbestämningen när en gärning begåtts under påverkan av en allvarlig psykisk störning och därigenom också skapa ökat utrymme för
proportionalitetsbedömningar. Utskottet anser dock, i likhet med regeringen och flera remissinstanser, att nackdelarna med en sådan möjlighet överväger. Med hänvisning till de av regeringen anförda skälen bör riksdagen avslå motion Ju32 i nu behandlad del.
--
https://data.riksdagen.se/fil/ABD3A4...5-551D41436CB2
Borde det införas en möjlighet att undanröja/ompröva rättspsykiatriska vården som påföljd om det framkommer nya uppgifter av t.ex chefsöverläkaren att patienten inte borde ha dömts till påföljden?
T.ex att chefsöverläkaren vid den rättspsykiatriska vårdenheten ska anmäla till en allmän åklagare om att ompröva påföljden som sådan, i det fall chefsöverläkaren anser att det var fel att patienten hamnat på rättspsyk eller i det fall vårdbehovet anses vara begränsat. Att allmän åklagare väcker frågan då vid tingsrätten och yrkar att påföljden rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning ska undanröjas och ersättas med annan påföljd (t.ex fängelse). Att chefsöverläkaren då ska kallas som sakkunnig vittne, som då får redogöra för omständigheterna och dennes uppfattning om vården.
Med sådant system, så hade en och annan felaktig dömd rättspsykare fått fängelse istället efter lagakraftvunnen brottmålsdom (kanske inte jättevanligt, men det händer nog att personer dömda till rättspsyk anses av läkaren vara felaktig överlämnad dit).
Med det system, så hade man täppt igen luckan att t.ex mördare dömda till rättspsyk kan komma ut efter ett par år, då vårdbehovet nog anses ringa eller att personen anses färdigbehandlad och låg risk för återfall.
Finns ett fall med en person som dödade sin mamma, som dömdes till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning för mord, som redan efter 4 års slutenvård blev flyttad till öppenvård och därmed får vistas bland folk i stan. Om omvandlingssystemet hade varit möjligt, så hade denne hamnat i fängelse i det fall mycket kort slutenvårdstid är över inom rättspsyk
