Citat:
Ursprungligen postat av
HasseBanan
Finns många män och kvinnor som ser hyfsat bra ut ganska långt upp i åldern, sedan sitter ju skönhet/ snygghet alltid i betraktarens öga.
Jag kan nästan bli mer intresserad nu än som yngre, för att jag själv under tiden utvecklats som människa och ser saker och människor på ett annat sätt nu än då. Och för mig är det ofta så att ju mer jag lär känna en människa och fått en positiv bild av denne, ju mer brukar attraktionen öka. T.ex om jag såg en kvinna som jag upplevde hade alldagligt utseende utan att ha pratat med eller lärt känna henne skulle jag nog avfärdat kvinnan som en tråkig nodody. Jag tror att många upplevt att en människa känns "snyggare" och mer tilldragande när de lärt känna personen ifråga.
Jag känner att det är otroligt svårt att bli intresserad. Har lagt ner det med dejting och så då det känns som om jag kämpar för att känna något.
Jag blir inte intresserad av någon jag är ointresserad av men när det kommer till mina relationer så bryr jag mig sällan i början. Har aldrig haft en snubbe som jag egentligen velat ha från början mer än en kille när jag var 19 och det var inte en positiv upplevelse
För min del kommer det med tiden och jag är en känslomänniska så jag känner otroligt starkt när väl jag gör det. Jag kan börja älska en människa på några veckor och då är det inte projiceringar utan för hela partnerns person. Men såklart kan jag få nog av dem ordentligt. Dåliga beteenden gör mig rätt kall till slut.
Jag upplever väl att alla jag känt sedan innan ser bra ut men inte främlingar i min ålder. Mitt utseende är helt halverat men jag är nöjd på ett vis med det att man åtminstone
lever. Det finns annat jag ser som mer intressant men jag kommer såklart att fixa mig lite och så senare.
Med åldern blir vi lite mindre kräsna när det kommer till andras utseenden. Man får mindre snäva perspektiv på det med yta.