Slang som dött ut, slang som hänger kvar och slang som penetrerat sig in

Slang är fan fantastiskt.

Det är ord som smyger sig in i vardagliga språket och överlägset oftast är det arbetarklassen som regerar över dessa ord.

Överklass, akademiker, media, det har inte en chans. De är inte ens så uppfinningsrika att de kan komma på nya ord. Med vissa undantag inom den litterära historien.
Shakespeare, Karel Čapek, John Milton och Lewis Carroll kom alla på ord vi använder. Men annars är det "gatans barn" som utvecklar språket till det intressantare.

Det är gatusnackarna, pubbesökarna, skvallertanterna i kvarteret och gubbarna på nattskiftet som kommer på de nya orden.

Slang är något jag blivit förälskad i lära mig mer om.
Slang kan vara nationellt, ett ord som används över hela landet. Från norr till syd.
Det kan också vara något väldigt regionalt.
Det kan vara ord som användes men inte används idag, som hamnat utom mode, och så de som plötsligt hamnar i mode.

I Göteborg säger man om någon "skön gubbe", i Stockholm säger man "skön kis".
Kanske har jag fel, kanske säger man inte längre kis i Stockholm men gubbe säger man fortfarande i Göteborg även om jämnåriga eller yngre när någon är en uppskattad person.

Så, ge mig exempel på slang som använts, som ni använt, slang som fanns och dog ut, slang från er barndom inte längre används, slang ni använder idag.

Exakt allt är tillåtet nämna.
Bara det är slang.

Snälla. Jag är blatte själv (inte från Beirut) bespara mig bara de där vidriga förortsblattearabsvartskalleorden.
Jag vill ha äkta svenska slang.

Första som säger "brosch" eller annat liknande rinkebymongoloidiskt kan dra åt h-e.
Jag har flera vänner som jag uppskattar väldigt mycket när jag träffar dom.
När de skickar sms till mig "bror, är du..."
Jag svarar inte på dom.
När jag sitter med dom och de ställer en fråga "bror... ?" jag låtsas inte lyssna på dom.
När jag fått sms "brosch..." har jag bara blockat dom och förklarat varför jag blockat dom.
Jag verkligen hatar bror och brosch.
Jag är fan inte din bror.

Som sagt, ingen j-a arab eller black lives matter förortspatetisk slang här.
Och jag har inget emot varken araber eller svarta.

Kosing
Tjuring
Åpen
Sjåte
Och på svenska har vi det äldre tilltalet Broder...

Jag tycker att du har en väldigt inskränkt syn på invandrarslang. Det är precis så slangord kommer till, och bara för att du personligen inte uppskattar hur invandrare talar betyder det inte att språket som vuxit fram i miljonprogrammen inte är intressant att diskutera.

Termer som gitta, tagga, baxa, beckna (iofs en svensk 50-talsremnant) och abouw används av pursvenska personer, mig själv inräknat, också.

Det är egentligen ganska svårt att avgöra vad som är slang och vad som inte är det, då vissa slangord, exempelvis 'tjej' och 'kille' , idag knappt ens räknas som slang. Det blir snarare en diskussion kring modeord och samtida populära termer. I Stockholm idag går inte folk runt och kallar varandra för kisen eller gapar om att hämta tjuringen om du inte håller flabben. Vi hämtar tabben och gör kaos istället.

Många anglifieringar, eller snarare försvenskningar av engelska ord förekommer snarare, och vi talar om att swajpa höger, att bli backstabbad av en vän, eller kanske streama en film.

Personligen kan jag uppskatta språket i gamla klassiska svenska pilsnerfilmer, men jag hade haft svårt att ta någon på allvar om denne talade så idag. Med det sagt tycker jag att vi borde återinföra termen 'nasare' och börja kalla snuten för 'bylingen' igen.

Klirra en dora. Kubba järnet.

"Shit, han klirra en dora. Kubba järnet!"

"Oj, han hade sönder ett fönster. Spring allt vad ni orkar."

"Vad gäspar skorpan?"

Åpen (= "girig", "sniken") är väl knappast slang, utan snarare ren östgötska?

abouw? Vad i helvete är detta för förfall? Är min herre möjligen wigger?

Om det var ren östgötska skulle det knappast vara vanligt i och runt Göteborg och i Västergötland.
Bygdemål kan väl betraktas som en form av äldre slang.

Åpen förekommer - eller har i alla fall förekommit - i ett bälte genom hela Götaland från Östergötland via norra Småland till södra Västergötland och Göteborg.

Har du aldrig hört en svensk säga abouw? Jag hör det från folk i 30-35årsåldern lite halvironiskt hyfsat ofta. Män som kvinnor.

Jag ser inget förfallande överhuvudtaget i att svenskar som vuxit upp med invandrare även anammar språket som uppstår i kölvattnet av miljonprogrammet. Abouw är en tacksam interjektion att uppta i det svenska språket och personligen tycker jag att det känns mindre konstlat än vad "hoppsan", "herrejösses" eller "dra på trissor" hade gjort i en given situation.

Självklart har ordet ännu inte tagit sig in i mer formella kontexter, och det är är inte en term jag skulle droppa på en arbetsintervju, men på en fikarast i ett avslappnat samtal med en kollega som delar socioekonomisk bakgrund gäller andra regler så att säga. Språket skiter väl i om dina föräldrar är kurder, men växte du upp i bagis så gjorde du det, och i bagis säger folk abouw.
Är min herre möjligen från Skövde?

Abouw är väl ett läte från afrikas mörkaste djungel? Det är ju inte ett ord, ännu mindre kan det betecknas som slang. Använder min herre även klickljud från savannen "hyfsat ofta"? Den här herren är från ett land där det talas svenska utan afrikanska läten.

I stand corrected. Götalandsmål!