Har man en åsikt finns det en grund för den. Det gäller lika mycket politiskt som det gäller allt annat. Frågan i den här tråden är - vad är det som påverkar vad ni tycker politiskt? Är det erfarenheter i livet? Inspireras ni av ert umgänge? Är det påverkan av forskning? En religiös eller filosofisk övertygelse som formar ens åsikter? Val av åsikter utifrån vad som är bäst för en själv som individ? Kan ens personlighet påverka? Bottnar det politiska valet i vilka som representerar åsikten - som att vara lojal till en viss politisk ledare? Är det egenskaper som empati och annat?
Jag känner att frågan för mig är både lätt och svårt att svara på. Det som är lätt att hänvisa till är kunskap. Mer kunskap förbättrar kanske främst ens förmåga att nå korrekt analys medan åsikter är av mer subjektiv natur - men även en åsikt bör väl grundas på information. Om ett grannland till Sverige leddes av en ledare som rustar upp sin militär och uttrycker imperialistiska intentioner och förespråkar en ideologi som är fientlig mot oss är det viktig information och utifrån den hade jag förespråkat att vi också måste stärka vår militär.
När det kommer till vilken information har jag en allmän tillit till forskning - som vetenskapliga studier (även om jag accepterar en del argument för att de är mer pålitliga inom naturvetenskap än inom samhällsvetenskap). Det finns utmärkta forsknings-metoder för att få korrekt information och om all insamlad information är splittrad eller motsägelsefull finns det bland forskare (och ibland i andra sammanhang) en diskussion att ta del av. Även om det inte fungerar perfekt är det intellektuellt begränsande att förkasta allt. Däremot kan man vara medveten om bristerna - partiska forskare eller begränsningar av debatten och så vidare. Sedan stämmer det såklart att kunskap kan komma även från andra källor. Det bästa är kanske en aktiv mental process som tar in allt man upplever och noterar och lär sig - att ta in allt som finns. Men ska man rangordna källor till kunskap i deras politiska relevans väljer jag vetenskapen.
Kunskap möter förstås den subjektiva mångfalden i värderingar och ideal och åsikter där vägen till något slags "helt korrekt" är svårare och ibland omöjlig. Det är inte lätt att kortfattat beskriva denna mer filosofiska och i djupast möjlig mening både mer individuellt mänskliga men också det i människan som leder till kollektiv. Men jag är inte nihilist utan tror på gott och ont och menar att det politiska måste grundas i moral. Sedan finns det ibland en tragedi i att en värdefull värdering kan vara i strid med en annan men att samhället måste välja. Att det finns gott och ont betyder inte heller att alla konflikter står mellan godhet och ondska. Men en del saker är mer moraliskt än annat. Det är moraliskt att rädda någons liv - därför bör vi politiskt ordna att sjukvården gör det även om patienten är fattig. Den goda visionen möter dock verkligheten. Tänk om det är möjligt att bota alla sjukdomar överallt men det kräver att befolkningen i de rikaste länderna måste betala 90 % i skatt. Ska vi bota alla sjukdomar innebär det då att miljontals människor förlorar mycket av möjlighet att styra sitt liv (individuell frihet är en moralisk-politisk värdering). Det innebär att människor som arbetar hårt inte belönas för det (att belöna människor som bygger upp vårt samhälle är en annan värdering).
Att rädda liv och skydda frihet och belöna de som gör en insats för samhället är goda värderingar. Om exempelvis människans frihet är moraliskt värdefullt bör politiken stödja det. Med kunskap kan vi sedan veta hur friheten ska skyddas. Kanske en forskningsrapport visar att många människor anslutna till kyrkor tycker deras frihet begränsas av kyrkan men att de inte klarar sig ekonomiskt om de lämnar. Utifrån det moraliska i frihet och resultatet från forsknings-resultatet kan man då rekommendera mer ekonomiskt stöd till varje medborgare. Om det funkar med verkligheten och inte bryter mot många andra och kanske viktigare värderingar. Det är processen.
Sorry för massan av text. Fokus för tråden är vad som skapar ens åsikter. Det blev ett långt inlägg från min sida för jag tycker det är intressant men ämnet kan väl diskuteras på en massa olika sätt.
Jag känner att frågan för mig är både lätt och svårt att svara på. Det som är lätt att hänvisa till är kunskap. Mer kunskap förbättrar kanske främst ens förmåga att nå korrekt analys medan åsikter är av mer subjektiv natur - men även en åsikt bör väl grundas på information. Om ett grannland till Sverige leddes av en ledare som rustar upp sin militär och uttrycker imperialistiska intentioner och förespråkar en ideologi som är fientlig mot oss är det viktig information och utifrån den hade jag förespråkat att vi också måste stärka vår militär.
När det kommer till vilken information har jag en allmän tillit till forskning - som vetenskapliga studier (även om jag accepterar en del argument för att de är mer pålitliga inom naturvetenskap än inom samhällsvetenskap). Det finns utmärkta forsknings-metoder för att få korrekt information och om all insamlad information är splittrad eller motsägelsefull finns det bland forskare (och ibland i andra sammanhang) en diskussion att ta del av. Även om det inte fungerar perfekt är det intellektuellt begränsande att förkasta allt. Däremot kan man vara medveten om bristerna - partiska forskare eller begränsningar av debatten och så vidare. Sedan stämmer det såklart att kunskap kan komma även från andra källor. Det bästa är kanske en aktiv mental process som tar in allt man upplever och noterar och lär sig - att ta in allt som finns. Men ska man rangordna källor till kunskap i deras politiska relevans väljer jag vetenskapen.
Kunskap möter förstås den subjektiva mångfalden i värderingar och ideal och åsikter där vägen till något slags "helt korrekt" är svårare och ibland omöjlig. Det är inte lätt att kortfattat beskriva denna mer filosofiska och i djupast möjlig mening både mer individuellt mänskliga men också det i människan som leder till kollektiv. Men jag är inte nihilist utan tror på gott och ont och menar att det politiska måste grundas i moral. Sedan finns det ibland en tragedi i att en värdefull värdering kan vara i strid med en annan men att samhället måste välja. Att det finns gott och ont betyder inte heller att alla konflikter står mellan godhet och ondska. Men en del saker är mer moraliskt än annat. Det är moraliskt att rädda någons liv - därför bör vi politiskt ordna att sjukvården gör det även om patienten är fattig. Den goda visionen möter dock verkligheten. Tänk om det är möjligt att bota alla sjukdomar överallt men det kräver att befolkningen i de rikaste länderna måste betala 90 % i skatt. Ska vi bota alla sjukdomar innebär det då att miljontals människor förlorar mycket av möjlighet att styra sitt liv (individuell frihet är en moralisk-politisk värdering). Det innebär att människor som arbetar hårt inte belönas för det (att belöna människor som bygger upp vårt samhälle är en annan värdering).
Att rädda liv och skydda frihet och belöna de som gör en insats för samhället är goda värderingar. Om exempelvis människans frihet är moraliskt värdefullt bör politiken stödja det. Med kunskap kan vi sedan veta hur friheten ska skyddas. Kanske en forskningsrapport visar att många människor anslutna till kyrkor tycker deras frihet begränsas av kyrkan men att de inte klarar sig ekonomiskt om de lämnar. Utifrån det moraliska i frihet och resultatet från forsknings-resultatet kan man då rekommendera mer ekonomiskt stöd till varje medborgare. Om det funkar med verkligheten och inte bryter mot många andra och kanske viktigare värderingar. Det är processen.
Sorry för massan av text. Fokus för tråden är vad som skapar ens åsikter. Det blev ett långt inlägg från min sida för jag tycker det är intressant men ämnet kan väl diskuteras på en massa olika sätt.
__________________
Senast redigerad av Dr Scriptum 2023-02-23 kl. 00:34.
Senast redigerad av Dr Scriptum 2023-02-23 kl. 00:34.