Fattigdomens onda spiral - Det är dyrt att vara fattig

Ja att det där verkar följas åt hand i hand!

Jag vägrar att det finns fattigdom i Sverige dock så har jag varit bekant med en familj vilken hade det sämre ställt. Dem behövde en större bil en kombi och vi kom till att prata om bilar och pris.
Jag sade till dem att en beg japanskt märke kommer till bra pris, ofta låga mil och väldigt få problem med dem.
-En Japanare? Aldrig! Vi ska haaa en Volvo! Yttrar kvinnan i församlingen.
Vi har tittat på en beg kombi, skitsnygg, som ny, skinn, clima, tonade rutor, automat, alu etc etc.
Volvon stäckte sig en bit över deras budget men var iofs billig för en topp spec, bara det att det visade sig att Volvon hade rullat 26 000 mil och var i princip slut angående det mesta dock väldigt fin.
Den bilen blev till en mycket dyr historia.
Ja det är ett helvete att vara "fattig!".
Man kan byta ut fattig mot annat också och att det går på ett ut.

Jag har ganska många vänner som idag anses som rika, men aldrig tjänar över 400K/år, de har helt enkelt varit sparsamma och avsatt en liten slant på börsen regelbundet.
Små summor regelbundet + tid ger väldigt mkt på sikt, utan att kosta något.

Fattiga människor saknar ofta impulskontroll. Många dåliga beslut som fattas för att det känns rätt. Vet många exempel där dyra maskiner köps in istället för att hyras när det rör sig om 1-2 dagars jobb.

Man kan vara femfemma i Sverige och ändå tjäna pengar, se på alla sosse politiker, bara kakistokrater.

Ja eller hur, köpa sig en släpkärra för transport av lite bråte ett par ggr per år när man kan hyra en, billigt.

Fattiga människor är ofta grymt understimmulerade.

Att stirra in en vägg och äta havregrynsgröt i 14 dagar gör lätt att man hamnar i partystämmning när 4'000 kronor hamnar på kontot.

Tyvärr.

En ond spiral av dopamin.

Det bästa jag lärde mig när jag precis flyttat hemifrån och började från noll var att jag behövde laga bra mat från grunden.

Inte så mycket för priset i sig. Utan mest för att jag behövde ett intresse som påverkade min vardag omedelbart, stimulerade och roade mig och som gav mig dopaminkickar i form av god mat.

Den glädje maten och dess tillagning gav mig gjorde mig mindre understimmulerad och gjorde det lättare att hålla i pengarna.

Att lägga ner massor med tid på att hitta riktigt bra begagnade möbler var också ett intresse som höll mig borta från dyra intressen som TV-spel och dylikt.

Om du kan välja mellan två sätt att roa dig själv som fattig är det i 10 fall av 10 bäst att välja det sättet som spar dig pengar istället för det som kostar extra. Behöver inte vara något man blir rik på i sig. Det är genom att undvika andra utgifter som de stora vinsterna kommer. Inte från aktivitetens direkta avkastning.

Ja, jag "ärvde" skulder när jag blev 18 (förälder som gömt värdepapper från fogden och sålt i mitt namn) och satt verkligen i skiten. Fick ta en kalkylerad risk (snabblån) och ta skitjobb i Norge. Det jag la mest tid på av allt utom att arbeta var att införskaffa och laga mat.
Köpte hela fiskar, sämre styckdelar i importaffärer och sedan var priserna på asiatiska importvaror lägre pga. Icke-eu.
Köttet marinerade jag med bikarbonat. Åt mest fisk eftersom den var färsk och billig.

Vem ska utföra de smutsiga, tunga, oattraktiva jobben i samhället om alla är rika att tacka nej? "Hungriga vargar jagar bäst"


Tror du verkligen alla de som är undersköterskor är kapabla att utbilda sig till och arbeta som hjärnkirurger? Vem ska då utföra sysslorna undersköterskor utför?

Visst finns det säkert dom med kapacitet att bli hjärnkirurger bland undersköterskor, men de saknar ju motivationen att plugga i vadå 7-8 år innan de kan börja arbeta....ett arbete som innebär stress och att patienter ibland kommer att dö pga sådant man aktivt gjort i sin uppgift som kirurg.... det är ytterst få som har mentaliteten att passa för det yrket. Och för andra välbetalda högstatus yrken finns säkerligen andra nackdelar (finansfolk som jobbar 12h om dagen 7 dagar i veckan i flera år i början av sin karriär, osv)....

Det är rättvist. Var och en fattar beslut om hur ekonomin skall organiseras.

Det är inte så att det är dyrare att vara fattig. Man är fattig eftersom man inte klarar att tänka långsiktigt och planera sin ekonomi. Ser man till netto-inkomst efter skatt och med bidrag så skiljer det rätt lite i inkomster mellan olika svenskar.

Jepp vet en person som var skyldig mig pengar o jämt klaga över att den var pank men så åkte han utomlands köpte bilar stup I kvarten etc.
Sist han fråga om pengar så sa jag att han får väll sälja sin mobil för 12k o köpa en billigare så får han fram några tusen men det ville han inte.
Var en ganska billig läxa tidigt i livet för mig o ej lite på personer och istället för erbjuda dom oengar erbjuda dom hur man gör en budget.

Jag har svårt o förstå folk som lånar från nära innan man verkligen gjort sitt allt för att få det att gå runt.
Jag skulle verkligen sälja varenda grej jag har samt arbetat varenda jobb jag kunnat hitta innan jag fråga om o låna av någon....

Uppenbarligen är det inte svårt att hitta folk som vill jobba som USK?



Nej inte alla, men många är nog det. Jag tror gott om alla människor. Även hjärnkirurger kan ha jobbat som USK en gång i tiden och det är inget fel på det yrket. USK, SSK och Läkare kompletterar varandra bra och alla behövs.


Fördelen med att vara USK är att slippa allt ansvar som det innebär att vara läkare. Själv hade jag aldrig någonsin pallat med det yrket även om det är riktigt bra betalt. Det passar inte alla.

Jaja det hade jag på mig hela tiden som yngre att jag skulle låna ut pengar eller så var jag ingen riktig vän. Nej jag var ingen riktig kompis, aldrig, mina pengar är mina.
Den som värst ute efter pengar alltid han var skyldig en massa folk och vart till slut hotad till livet.
När den göken väl fick pengar i handen, att betala igen skulder? Nej skulderna fick alltid vänta istället så kunde han köpa sig en tvål för 800kr, en tvål som kostade 800kr.