Att våga byta yrke vid 34 års ålder?

Matematikerlinjen datalogisk inriktning KTH 1980-talet (allt är ändrat, motsvarar nu Datalogi civilingenjör). Har jobbat som konsult, ansvara och leda programvaruutveckling typ Swedbank internetbank, på kanske 50 olika stora företag i Stockholm fram till 2002 när jag slutade tvärt och flyttade till Malmö och tog jobb 2 (eget företag)

Ett tips kan vara att byta till yrke med arbetsuppgifter som i ganska hög grad liknar dina nuvarande. Dvs du behöver inte omfattande utbildningar och kan göra dessa inom arbetet. Men så klart har man helt tröttnat med det man håller på med, så kanske man behöver en hel nystart med något totalt annorlunda.

Jag jobbar som byggservice snickare idag på ett stort företag i Sverige och bor nära Göteborg. Har goda förmåner, min lön är 37 000 kr brutto. Jag har jobbat som snickare i hela mitt vuxna liv. När jag gick bygg linjen i gymnasiet valde jag att hoppa av och börja som traditionell lärling på ett bygge. Sen därefter har jag fått yrkesbevis och jobbat som fullbetald i drygt 10 år.

Jag har tidigare haft någon form av yrkesstolthet men senaste åren är det något som förändrats inom mig, jag har börjat känna mig sliten, tankar dyker upp som "ska jag hålla på med det här för resten av livet" eller "ska jag sitta där när jag är 60 plus och ångra mig att jag inte gjorde något annat".

Jag är så jävla kluven på hur jag ska göra.
Ska man ta det bekväma och jobba med det man vet och bemästrar, punga ut sin lön och fortsätta i ekorre hjulet?
Eller ska man våga att satsa på något nytt genom studier och höja sin standard i framtiden genom att göra något man trivs med och eventuellt betalar mer?

Jag lutar mer åt studier men vägen är lång. Det är minst 5 års studier och kommer minska min inkomst med drygt 10 000 kr i månaden.
Det är 2 år på komvux och 3 år på högskola. Har alltid haft någorlunda lätt för studier, matematik har alltid varit ett favorit ämne, och har redan läst upp några ämnen genom komvux vid tidigare tjänstledighet.
Suget på att utbilda mig till något mer finns där, helst något inom IT sektorn. Har alltid hållit på med datorer och är intresserad av att lära mig programmering till exempel.

Värt att nämna är att jag har inga skulder eller höga utgifter. Fasta utgifter i månaden är dryg 85000 kr där ingår hyra på 4000 kr och resten är el, försäkringar, internet, mobil, etc. Sen kanske 2 tusen på mat. Så ungefär 10-12 tusen kr behöver jag för att leva, och det täcker CSN plus lite till.

Det blev en lång text men min frågeställning är, finns det någon god själ där ute som gjort något liknande, som vill dela med sig av sina erfarenheter. Skulle verkligen uppskatta det!

Tips och råd är hjärtligt välkomna! Eller synpunkter för den delen!

Tips från coachen: om du ska utbilda dig för att byta bana så kolla upp omställningsstudiestödet

https://www.csn.se/bidrag-och-lan/st...tudiestod.html

Är i din ålder och pluggar just nu på yrkeshögskola. Har en 3-5 st i min klass som är runt 40 år. Det är sällan försent.

Behövde också läsa ca två år på komvux. Den biten är rätt seg men se det som ett sätt att öva på din studieteknik inför dina eftergymnasiala studier.

Det finns bra utbildningar inom IT på yrkeshögskola.
Har två vänner som läst något inom programmering på medieinstitutet och en vän som läst cybersäkerhet eller vad det kan tänkas heta.
YH är vanligtvis 1-2 år varav en stor del är LIA-praktik på företag inom branschen.

Inte läst alla sidor men bor du i eller nära i Stockholm, Göteborg eller Malmö?
De brukar ha betydligt större utbud av yrkeshögskolor än t.ex Helsingborg, Linköping, Umeå osv.

Jag jobbar som byggservice snickare idag på ett stort företag i Sverige och bor nära Göteborg. Har goda förmåner, min lön är 37 000 kr brutto. Jag har jobbat som snickare i hela mitt vuxna liv. När jag gick bygg linjen i gymnasiet valde jag att hoppa av och börja som traditionell lärling på ett bygge. Sen därefter har jag fått yrkesbevis och jobbat som fullbetald i drygt 10 år.

Jag har tidigare haft någon form av yrkesstolthet men senaste åren är det något som förändrats inom mig, jag har börjat känna mig sliten, tankar dyker upp som "ska jag hålla på med det här för resten av livet" eller "ska jag sitta där när jag är 60 plus och ångra mig att jag inte gjorde något annat".

Jag är så jävla kluven på hur jag ska göra.
Ska man ta det bekväma och jobba med det man vet och bemästrar, punga ut sin lön och fortsätta i ekorre hjulet?
Eller ska man våga att satsa på något nytt genom studier och höja sin standard i framtiden genom att göra något man trivs med och eventuellt betalar mer?

Jag lutar mer åt studier men vägen är lång. Det är minst 5 års studier och kommer minska min inkomst med drygt 10 000 kr i månaden.
Det är 2 år på komvux och 3 år på högskola. Har alltid haft någorlunda lätt för studier, matematik har alltid varit ett favorit ämne, och har redan läst upp några ämnen genom komvux vid tidigare tjänstledighet.
Suget på att utbilda mig till något mer finns där, helst något inom IT sektorn. Har alltid hållit på med datorer och är intresserad av att lära mig programmering till exempel.

Värt att nämna är att jag har inga skulder eller höga utgifter. Fasta utgifter i månaden är dryg 85000 kr där ingår hyra på 4000 kr och resten är el, försäkringar, internet, mobil, etc. Sen kanske 2 tusen på mat. Så ungefär 10-12 tusen kr behöver jag för att leva, och det täcker CSN plus lite till.

Det blev en lång text men min frågeställning är, finns det någon god själ där ute som gjort något liknande, som vill dela med sig av sina erfarenheter. Skulle verkligen uppskatta det!

Tips och råd är hjärtligt välkomna! Eller synpunkter för den delen!