En tråd för kärleken

I bitterhet och kyla
vilar jag

Liksom all den sorg som fyller mitt hjärta
För ingen har vistat mig den vägen jag skulle vandrat

När skuggan väller över mig
och ditt förakt är illa dolt
då drömmer jag om gröna ängar, bortglömda skogsgläntor
där ljuset bor

Varje slag bleknar stilla i ljuset, i värmen från solen
varje öppet sår är inget annat än en kluckande bäck i skogen

Jag är nattflickan
och du är dagpojken

I evigheten söker vi tröst från varandra
liksom antilopen söker lejonets gunst på savannen

För sådan är skapelsen
vacker som en dag

Jag är flickvänsmaterial
är du?

Den stilla vårvinden kan jag inte fånga
men den sveper om mig
som om ingen annan tid fanns

även om hjärtat mitt är tungt
så blir allting bara lätt
när jag känner hur du smeker mig
i sommarnatten

Hur kan vi älska den kärlek
som aldrig gjort oss annat än ont?

Hur kan vi älska känslan
av att förlora oss själva i någon annan

Men utan önskningar
slocknar kanske lågan
som vi håller brinnande
år efter år

Bara för att vi inte vågar tro
på oss själva