Att inreda med beständiga föremål och möbler

Jag lyssnade på podden Snedtänkt om subkulturen Östermalm. Däri deklarerade gästen Anna Björklund att en del av att leva och bo på Östermalm var att man köpte möbler och inredning som var beständig och som kunde ärvas i fem generationer, som till exempel ljusstakar från Svenskt Tenn.

Jag undrar då vilka fler butiker och designers man ska göra sina inköp hos för att möblera sitt hem med artiklar som är beständiga så att dom kan ärvas i fem generationer.

Varför köper de möbler ens? Har de inte ärvt möblerna de har i fem generationer?

Svensson i Lammhult. Nordiska Galleriet. Norrgavel. Länna möbler.

Satsa på klassiker. Gärna svenska och danska designklassiker.

De blir ju fler då släkten ofta växer å de släkter som krymper får sina möbler sålda vid döden.
Och ALLA möbler inte är beständiga.
De säljer en del möbler och köper nya för att få förnyelse.
Några blir så skadade att de inte kan användas längre.
Och de två barnen flyttar hemifrån och skall bilda nytt hem och skall köpa 80 procent nytt i två nya hem.
Farfar och farmors hem sprids till släktingar, men mycket går på bukowskis så att man kan casha hem dödsbotillgångarna så alla möbler går ju inte i arv.

Hur vet man vilka av möblerna på dessa ställen som är tidlösa?

Ställ dig själv frågan ”Kommer man om 20 år kunna säga ungefär vilket år jag köpte den här möbeln?”. Om svaret är ja så är den inte tidlös. Om du kommer hem till någon som har ett soffbord med en glasskiva som hålls uppe av två korsade delfiner så tror jag du rätt fort skulle kunna säga att det köptes på 80-talet. Eller om någon har en soffa i orange manchestertyg med limegröna stora blommor så är det troligen 70-tal. Folk tyckte det var skitsnyggt på den tiden men det är inget någon vill ha idag.

Mycket från 60-talet är ganska tidlöst. Skandinavisk design i trä. När jag köper möbler brukar jag ställa mig frågan vad jag kommer att tycka om möbeln när jag är 70 år. Hur kommer den ha åldrats till dess? Kommer designen fortfarande att fungera? Kommer materialet fortfarande att ”fungera” (estetiskt)? Hur kommer den rent mekaniskt att slitas? Kommer någon del ha gått av pga dålig design? Kommer någon del patineras fint? Kan eventuella slitagedelar bytas ut eller renoveras?

Man vill ju inte behöva kasta en hel möbel för att en liten del gått sönder och inte går att byta ut eller reparera. Solida material före billiga fanerskivor och liknande. En annan tumregel är väl också att aldrig köpa något som ser ut att vara i ett material men egentligen är ett annat. Köp inte ett marmorbord där marmorn egentligen är en träskiva som är målad för att se ut som marmor.

Välj:
Solida material.
Äkta material.
Tidlös design (naturfärger, inga extrema former)
Material som blir patinerade snarare än slitna.

Blir det inte lätt opersonligt om man bara köper dom här designklassikerna som alla andra uppåtsträvare ska ha? Jag tittade på dom där Svenssons i Lammhult och Länna Möbler och Norrgavel och det är så mycket jag vill ha men hur gör man en avvägning för man vill inte ha för mycket möbler och inredningsdetaljer utan allt ska väl vara noga avvägt mellan form, funktion och att låta hemmets ytor också tala för sig själv. Alltså att man har få men välgjorda möbler som knyter samman rummen.

Opersonligt blir det snarare när man köper ett helt hem från typ Mio. Ser det gång på gång, par som köpt sitt första hus och åker till Mio för att köpa varenda liten grej till hela huset. Och på väggarna har de exakt samma affischer som alla deras vänner. I klädkammaren eller sovrummet har kvinnan satt upp en PRADA Marfa-poster. Hon är ett stort fan av Prada och har faktiskt en nyckelring därifrån. I barnkammaren har de satt upp den där bilden på ett skissat nyfött barn som ligger i fosterställning. Vardagsrummet har ett urval av:

Kate Moss (tror jag det är) med mustasch på fingret

Andy Warhol-citat om att everything is beautiful eller liknande

Liten flicka i klänning som blåser tuggummibubbla

Abstrakta Matisse-skisser eller Hilma af Klint

Är personerna från en småstad så har de också den obligatoriska stiliserade kartan över hemstaden (Älska Hässleholm/Östersund/Mora☺️☺️☺️☺️☺️!!!)

Nyckeln till att få ett hemtrevligt och ombonat boende är ärvda saker. Konst och prydnadssaker som du själv vuxit upp med och som funnits i släkten. Går du ut och köper hela hemmet på en helg så kommer det att synas. Men om du blandar nyköpt med ärvt och adderar saker bit för bit så blir det personligt.

Jag vet inte, kanske vi missförstår varanda. Men det finns vissa designklassiker som "alla" ska ha som den där skinnfåtöljen Barcelona, Eamessnurrfåtöljen, lilla Åland-stolarna, en särskild lampa som jag inte kommer ihåg namnet på nu och typ en sorts soffbord som okcså är populärt.

Men ja jag har ärvda möbler.M en dom är väldigt mörka i träet. Jag föreställer mig att det ska vara ljua träslag om man är nordisk. Men samtidight är jag själv väldigt dragen till det mörka. I Japan har dom också mörka träslag i inredningen. Det är snyggt. Men är det nordiskt? Jag vill göra en omstart för dom ärvda gamla möblerna jag har känns som en belastning.

Sen så ahr jag tittat på instagram på folk som jag kände som är så där Stockholmsk intellektuell övre medelklass (i flera gnerationer) och dom har nästan spartanskt inredda hem med ljusa och naturfärgade möbler och jag är så avundsjuk på dom. OCH HÄR sitter jag med mina mörka tunga provinsiella töntmöbller.

Måste det vara ljusa träfärger? Jag tycker oljad rökt ek är sketnsyggt men det kanske är en fluga nu? Ska jag köpa obehandlade trämöbler för att få den där äkta kulturell övre medelklass-stilen? Är det björk då eller? När jag ser björkmöbler så tänker jag på sådana där hemska sommarstugor med björkgolv, björkväggar, björkgolv och björkmöbler.

Det är ju bra att möbler kan ärvas i 5 generationer.

Ens barn får väl sitta där i skräddarställning på sina omöblerade rumsgolv och vänta på att man dör och lämnar efter sig dessa möbler när de själva är 65 dock.

I praktiken lär deras hem redan vara möblerade och bohaget lär säljas på auktion.

Möbler som håller hela ens eget liv kan dock vara eftersträvansvärt.

Jag har köpt nytillverkade möbler i Louis XV-stil. Det tycker jag är snyggt, andra får tycka vad de vill. Har gillat sådana möbler sedan jag var liten och kommer säkert att gilla dem resten av livet också. Tänker att har de hållit i sedan 1700-talet och fortfarande känns exklusiva, så håller de nog ett tag till.
Har också läderkoffertar från Newport i blandningen och ett antikt svart skåp, samt en buddistisk tempelhimmel på väggen.