Citat:
Otroligt skönt att läsa, jag hade nästan tappat hoppet om mänskligheten där en stund. Att någon (svensk, antar jag Stackars lille C som aldrig fick växa upp, och som antagligen dog i skräck, med sina värsta mardrömmar realiserade.
Nästan lika illa är det att se representanter för det svenska samhället gagga likt grottmänniskor om vilken ras C:s pappa tillhör, samt om inte mamman egentligen bär skuld hon också, kanske är det rent av hon som drivit pappan till dådet! Ni är uppenbart överbeskyddade, obildade och/eller svagbegåvade som lyckats missa all kunskap om hur människan fungerar. Trist att inte fatta hur pinsamt det är att bekänna sig till skaran som väljer att mot all vetenskap tro att jorden är platt för att ni inte har sett bevis på att den är rund.
Alexander är en oerhört förutsägbar person. Det skulle nästan gå att teckna porträttet av honom med förbundna ögon. Att en man av hans typ- personlighetsstörd, vilket innebär en primitiv psykologisk funktionsnivå och kronisk omognad, med kontrollförlust efter att ha blivit lämnad av sin partner, och fylld av hämndlystnad och därtill våldsbenägen- mördar är inte alls otippat.
Det har absolut noll och intet att göra med om Alexander är född här eller där, eller tillhör den ena eller andra religionen, eller om han jobbar som snickare eller advokat. Allt handlar om personlighetsstörning eller annan psykologisk litenhet, egna erfarenheter av våld under uppväxten, svårigheter att ha vuxna relationer och att vara vuxen överhuvudtaget. Det finns måååånga såna här män i världen, du har garanterat själv en eller flera i din umgängeskrets (om du har någon...).
Deras barn finns mitt ibland oss, och precis som C bär de på rädsla och stress, vill inte gå hem från skolan, stålsätter sig och iklär sig en mask för att försöka hantera vuxnas problem.
På Flashback mfl. ställen kan dessa barn läsa saker som att det "inte tillhör svensk kultur" att pappor är våldsamma och dödar sina barn. Vad tror ni det gör med C:s alla medsystrar och - bröder, barn vars våldsamma pappor i det här landet väldigt mycket oftare heter Jens och Peter än Ali och Mustafa?
Det är skrämmande att vettig diskussion och rätt fokus ibland helt trängs undan av oinitierat svamlande om exempelvis etnicitet. Ett litet barn har blivit mördat, av sin far. Allt tyder på att varningstecknen har varit många, och synliga i flera år. HÄR borde väl fokus ligga, om något konstruktivt ska komma ut ur det?
Vila i frid lille C.
Nästan lika illa är det att se representanter för det svenska samhället gagga likt grottmänniskor om vilken ras C:s pappa tillhör, samt om inte mamman egentligen bär skuld hon också, kanske är det rent av hon som drivit pappan till dådet! Ni är uppenbart överbeskyddade, obildade och/eller svagbegåvade som lyckats missa all kunskap om hur människan fungerar. Trist att inte fatta hur pinsamt det är att bekänna sig till skaran som väljer att mot all vetenskap tro att jorden är platt för att ni inte har sett bevis på att den är rund.
Alexander är en oerhört förutsägbar person. Det skulle nästan gå att teckna porträttet av honom med förbundna ögon. Att en man av hans typ- personlighetsstörd, vilket innebär en primitiv psykologisk funktionsnivå och kronisk omognad, med kontrollförlust efter att ha blivit lämnad av sin partner, och fylld av hämndlystnad och därtill våldsbenägen- mördar är inte alls otippat.
Det har absolut noll och intet att göra med om Alexander är född här eller där, eller tillhör den ena eller andra religionen, eller om han jobbar som snickare eller advokat. Allt handlar om personlighetsstörning eller annan psykologisk litenhet, egna erfarenheter av våld under uppväxten, svårigheter att ha vuxna relationer och att vara vuxen överhuvudtaget. Det finns måååånga såna här män i världen, du har garanterat själv en eller flera i din umgängeskrets (om du har någon...).
Deras barn finns mitt ibland oss, och precis som C bär de på rädsla och stress, vill inte gå hem från skolan, stålsätter sig och iklär sig en mask för att försöka hantera vuxnas problem.
På Flashback mfl. ställen kan dessa barn läsa saker som att det "inte tillhör svensk kultur" att pappor är våldsamma och dödar sina barn. Vad tror ni det gör med C:s alla medsystrar och - bröder, barn vars våldsamma pappor i det här landet väldigt mycket oftare heter Jens och Peter än Ali och Mustafa?
Det är skrämmande att vettig diskussion och rätt fokus ibland helt trängs undan av oinitierat svamlande om exempelvis etnicitet. Ett litet barn har blivit mördat, av sin far. Allt tyder på att varningstecknen har varit många, och synliga i flera år. HÄR borde väl fokus ligga, om något konstruktivt ska komma ut ur det?
Vila i frid lille C.

