Om man snöat in på ett ämne inser man hur fel den allmänna föreställningen är?

Det här måste de flesta ha upplevt som har snöat in på något. Eller exempelvis om man har direkt kännedom om en händelse som det rapporteras om i media. Den allmänna föreställningen om det man själv är påläst på inser man är helt felaktig.

Den som blivit intervjuad av en journalist märker ju hur orden när de återges i tidningen inte citeras rätt och att det till och med blir missvisande.

Det blir som en viskningslek av oinsatta. Det är väl på grund av att kunskap genom beskrivning passerar genom flera medvetanden som filtrerar och tolkar utifrån den kunskap och föreställningsvärld de har. Ju fler medvetanden den passerar desto mer förvrids den, tills den blir en karikatyr.

Så om detta är ett problem, varför litar vi då så mycket på vad som sägs och skrivs? När vi inte själva har kompetens inom ett område (vi kan inte ha kompetens inom alla fält) så måste vi ändå ha tillit.

Den allmänna föreställningen är alltså en enda röra. Och nästan allt vi vet har vi inte erfarenhet av men måste beskrivas för oss. Är inte det farligt att ha fel så pass mycket?

Är inte det sunda förnuftet och allmänt vetande alldeles för falskt?

Vad anser ni om detta?

Du har precis upptäckt att media sprider propaganda. Grattis.

Nu tror jag inte att den "almänna föreställningen" är så allmän som media vill påskina.
Det är mer undervisande än rapportering av vad som faktiskt sker.

Mer kunskap om ett ämnesområde leder till ökad förståelse av detsamma.
Men också till insikten om att det finns mycket mer att lära sig.

Propaganda i all ära ja, det utnyttjar bara det faktum att vi tar till oss andrahandsinformation från källor vi litar på som i princip objektiva fakta. Även fast det oftast är gravt förvriden bild vi får till oss så är det lätt att acceptera den som en saklig redogörelse av vad som faktiskt har hänt. Det är precis som viskeleken ja, det enda vi har är en massa subjektiva perspektiv som oundvikligen filtrerar och förvränger informationen mer och mer ju fler perspektiv som informationen passerar innan den når ditt eget, ofta blir det också något väldigt annorlunda än vad de som faktiskt varit fysiskt på plats vid händelserna har upplevt. Detta vet nog de flesta som arbetar med journalism och liknande, exakt hur medveten man är kanske varierar dock.

Den avgörande faktorn som oftast saknas helt eller delvis är källkritik av sina egna tankar och uppfattningar. Det är lätt att vara kritiskt mot allt annat, men när vi väl har format en egen bild av det hela (självklart baserad helt på förvriden andrahandsinformation) då flyger allt kritiskt tänkande ut genom fönstret och vi "vet hur det ligger till", samt försvarar gärna vår åsikt ända ner till sandlådan med identitetspolitik och allt det är.

Om man klarar att inte bli hjärntvättad av sina egna tankar så står man emot alla andras försök också

Den allmänna föreställningen härrör givetvis från medier, vars journalister ger en förenklad, okunnig och förvriden bild av de flesta fenomen, ofta med en medveten bias. För ändamålet ger man ibland utrymme åt så kallade experter, men det är då i regel bara en sida av myntet som framhålls, med förstärkning i bias som följd

För till exempel oss kinakännare är det uppenbart hur snedvriden och sanslöst okunnig rapporteringen är om just Kina. Gissningsvis förhåller det sig likadant i andra fält, särskilt i vetenskap.

Varför skulle det vara farligt? Du har ju just noterat att i princip allting är ”fel” på en högre nivå.

Du måste väl ha hört talas om Platons grottliknelse?

”Vår” bild av verkligheten är långt från äkta eller sann. Oavsett om medier ljuger, säger sanningen eller inte finns.

Journalister är lögnaktiga svin. Alla som har varit i tidningen för något "uppseendeväckande" eller känner någon annan som har varit i tidningen vet att inte ens hälften av det som skrivs är sant. Men det har ju inte med "sunda förnuftet" att göra. De ljuger. Konstigare än så är det inte.

Att gemene man litar på det är ju för att de är idioter eller föredrar sin komfortzon framför en obekvämare sanning.

Jag tycker man ska lyssna mer på sunt förnuft. Precis som du skriver kan vi inte vara experter inom livets alla många områden, och det som rapporteras i media är sällan helt sanningsenligt. Med det sagt ska man naturligtvis ta i beaktning den expertis som det rapporteras om, men i slutändan är det alltid en själv som står till svars för sina handlingar och trosuppfattningar. Jag tror att principen om att ta allting med en nypa salt och Ockhams rakkniv tar dig en bra bit på vägen.

Kanske måste man utveckla personliga maxim som fungerar som en guide genom livets berg-och-dalbana, sådana som kan appliceras principiellt, som inte kräver detaljkunskap. men såklart ska man alltid sträva efter kunskap o utveckla sig själv som person yada yada yada..

Om ni sitter vid fikabordet på arbetsplatsen så får ni höra en massa beskrivningar av saker och ting och händelser, hugskott, spekulationer. Det är som media fast istället för vertikala beskrivningar av fakta och hypoteser så är de horisontella. Men det är ändå beskrivningar av sunt förnuft och allmänna föreställningar. Det är alltså inte bara media - att jag tog det som exempel är därför att det är så tacksamt och effektivt i att illustrera poängen.

Allt vi vet är genomsyrat av genomsnittlighet och approximationer. Det vi inte har kompetens inom är vi utlämnade åt en enda epistemisk röra i all diskurs.

Om jag ska vara helt ärlig kommer tråden ur ett fält där jag har kunskap (som inte är filosofi) där alla vandringssägner och all sorts felaktigheter finns i trådar här på Flashback. Det som provocerar mest är den villiga och okunniga okunnigheten. Å andra sidan har väl jag själv alldeles för ofta fel och approximerad kunskap där jag saknar kompetens. Så ska jag tvivla om allt jag inte vet att jag inte vet? Ska jag ha tillit? Eller vad? Detta gäller ju alla och förvärras när spetskompetens blir smalare och smalare inom alla ämnen.

Du kan ju konversera och fråga ChatGPT som levererar svar på den nivå som frågan ställs och som gör att man inte behöver googla och skumma igenom sånt som man inte är ute efter. Tveklöst kommer denna typ av AI-tillämpning sprida sig snabbt och få uppskattning när det gäller att förstå olika ämnen, få hjälp och stöd med programmering, osv osv ..

kolla t.ex. (FB) Det makalöst fantastiska ChatGPT

Vertikala? Horisontella? Ja, men det stämmer åtminstone när det gäller lågintelligenta och lågutbildade. Är det folk som har gått på universitetet eller åtminstone har kapacitet att gå där, så har de något slags korrekt uppfattning av saker och ting. Knegartyper har ofta väldigt märkliga uppfattningar av allt som är det minsta abstrakt.