Regeringen bjuder till pressträff kl: 10.00 med anledning av energikrisen (9 dec-22)

"Statens roll i utvecklingen av elsystemet

Den svenska energipolitiken bygger på tre grundpelare som definierats inom energisamarbetet i EU: ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet. Detta har riksdagen ställt sig bakom.

Elsystemet, som utgör en central del av den svenska energipolitiken, har på senare år visat tecken på att vara mindre robust än tidigare.

Ett av de största problemen är begränsningen i överföringskapacitet mellan norra och södra Sverige, vilket bland annat har bidragit till mycket stora skillnader i elpriset för konsumenter.

Från att ha haft stora effektöverskott även svåra vintrar är Sverige idag dessutom beroende av betydande import för att klara en kall och vindstilla dag under en normalvinter.

Situationen har förvärrats av energikrisen i spåren av Rysslands krig mot Ukraina."

"Elmarknaden i Europa har förändrats under de senaste femton åren då avreglering öppnat för konkurrens och då EU genomfört reformer för att utveckla den gemensamma elmarknaden.

Sedan år 2000 har Vattenfall expanderat kraftigt genom förvärv framför allt i Tyskland.

I samband med Vattenfalls kraftiga expansion i Tyskland och Polen har bolaget förvärvat både kolkrafts- och kärnkraftsanläggningar. Detta har väckt uppmärksamhet och debatt i Sverige, inte minst då svensk miljö- och energipolitik väsentligen syftar till att avveckla kärnkraft och undvika användning av fossila bränslen.

Riksdagen
Både beslutsdokument och intervjuer visar att riksdagen 1997 hade för avsikt att ge Vattenfall en strategisk roll i genomförandet av omställningen av energisektorn.

Vattenfall skulle aktivt medverka i avvecklingen av kärnkraften vilket på kort sikt handlade om en roll vid stängningen av Barsebäck. På längre sikt omfattade det även utveckling av ny elproduktionsteknik och investeringar i förnybar energiproduktion."

Vattenfall - Med vind i ryggen?

Vindkraft
Den ökade inriktningen mot vindkraft har varit tydlig allt sedan år 2005.

Vattenfall är det största av statens helägda aktiebolag, såväl i fråga om om- sättningen som antalet anställda. År 2006 omsatte bolaget cirka 146 miljar- der kronor och delade ut 7 500 miljoner kronor till ägaren. Det kan jämföras med det näst största helägda bolaget, Posten, som omsatte 28 miljarder kronor och lämnade en utdelning på 400 miljoner kronor. Vattenfall har cirka 32 000 anställda, varav 60 procent arbetar i Tyskland.”

"Staten på elmarknaden – insatser för en fungerande elöverföring (RiR 2013:3)

Regeringens styrning av Svenska Kraftnät har varit för passiv.

Kapaciteten för överföring av el i Sverige är fortfarande inte tillräcklig och tillståndsprocessen för nätutbyggnad har tagit lång tid, vilket har försenat viktiga investeringar.

Elpriserna påverkas av den bristande överföringskapaciteten."

"Förutsättningar för en säker kraftöverföring – Styrningen av Svenska kraftnät i genomförandet av energiomläggningen

Granskningen visar att det finns en risk att elöverföringen sker till högre kostnader än nödvändigt till nackdel för elnätskunderna.

Vidare är det långsiktiga ansvaret för balansen mellan produktion och förbrukning av el oklart vilket kan leda till fler och längre elavbrott framöver.

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att utveckla Svenska kraftnäts uppdrag och finansiering för att verksamheten ska kunna bedrivas effektivt och bidra till energiomställningen och elmarknadens funktion.

Ett oklart finansieringsupplägg och uppdrag för Svenska kraftnät riskerar att leda till elnät som byggs ut mer än nödvändigt och därmed gör det dyrare för alla elnätskunder."

"Kvalitén i elöverföringen – finns förutsättningar för en effektiv tillsyn? (RiR 2006:3)

(...)Tillsyn över spänningskvalitet och korta elavbrott saknas helt och tillsynen över leveranssäkerheten är begränsad.

Det finns risk för utdragna juridiska processer efter överklaganden av tillsynsbeslut, vilket kan fördröja åtgärder mot brister i elöverföringen .

Tillsynsmyndigheterna på elnätsområdet, Energimarknadsinspektionen och Elsäkerhetsverket, samverkar inte i tillräcklig utsträckning."

"Statens insatser för att hantera omfattande elavbrott (RiR 2007:17)

Enligt Riksrevisionen har inte regeringen, som ytterst ansvarig för det nationella elsystemet, ett tillräckligt underlag för att kunna bedöma stamnätets dimensionering i relation till risken för ett omfattande elavbrott.

Det finns ingen samlad analys av risker och sårbarheter i det svenska elsystemet.

Vidare saknas tillräckliga analyser av om dimensioneringen av elsystemet är rimlig relativt de kostnader som samhället kan drabbas av om ett omfattande elavbrott inträffar.

Om ett omfattande elavbrott inträffar finns det en viss förmåga att hantera situationen, men den är sammantaget bristfällig.

Vad gäller Svenska kraftnäts förberedelser tar myndighetens övningsverksamhet enligt Riksrevisionens bedömning inte tillräcklig hänsyn till de svåra omvärldsförhållanden som kan förväntas råda vid ett omfattande elavbrott.

Förmågan att reparera och återställa elsystemet är bristfällig om systemet för fjärrstyrning av stamnätets anläggningar inte kan användas eller bara delvis fungerar.

Regeringens mål och krav på elförsörjningen är otydliga.

Dessutom är Svenska kraftnäts rapportering bristfällig i flera avseenden.

Myndigheten har inte ett tillfredsställande underlag för bedömningar av samhällets kostnader för ett omfattande elavbrott.

(...)Därmed kan inte regeringen, som ytterst ansvarig, bedöma om investeringar för att öka säkerheten i det nationella elsystemet är rimligt avvägda mot de kostnader som samhället kan drabbas av vid svårare påfrestningar än den nuvarande dimensioneringen kan klara.

Även Svenska kraftnäts förmåga att reparera anläggningar och system är enligt Riksrevisionen bristfälligt redovisad till regeringen.

(...)Dessa brister i regeringens krav på rapportering och Svenska kraftnäts underlag medför att regeringen saknar underlag för att vid behov styra Svenska kraftnät och andra myndigheter inom elförsörjningens krisberedskap."

"Klimat för pengarna? Granskningar inom klimatområdet 2009–2013

Klimatmålet till 2020 ser ut att nås men kostnaderna riskerar att bli onödigt höga.

De nuvarande klimat- och energipolitiska målen beslutades samlat av riksdagen 2009."

Regeringen betonar att klimat- och energipolitiken är samlad, men departement och myndigheter saknar en samlad bild av hur målen, utvecklingen mot målen eller centrala begrepp ska tolkas och definieras.

Regeringen har inte heller efterfrågat samlade underlag om ungefärliga kostnader, effekter och sidoeffekter"