Karlstad: 18-åring dömd till mer än tre års fängelse för våldtäkt

Tre år. Då får han lära sej att man frågar först.

Detta rimmar illa med att han frågar henne om något är fel vid hissen, inte sant?


Att vara "upprörd" är oerhört brett spann kan innefatta många saker, inklusive det du beskriver. Jag använder samlingsordet "upprörd" för att beskriva henens tillstånd för att kunna kommunicera effektivare, inte för att förminska hennes tillstånd. Så nu vet du det.


Ja, jag ser det nu (misstog ordet kvinna för flicka och tolkade det fel). Sedan dess så har jag dock sett dig ljuga om domens innehåll flera gånger till, så min observation ligger alltjämt kvar: Du missrepresenterar det som står i domen. Upprepat.


Nej, det är faktiskt rent svammel. Man skriver inte domar på det här sättet. Det här är åt helvete. Läsaren ska inte behöva sitta och anta att hon sagt "Nej" under akten.

Var du där?

Det finns inget osannolikt att en person börjar gråta efter en våldtäkt. Vare sig det gråten kommer direkt efteråt, en timme senare, tre timmar senare eller flera dagar senare. Gråt efter svåra upplevelser är vanligt och normalt och inget osannolikt alls. Var vad jag ville visa på. Och detta måste du väl ändå hålla med om?

Att flickan blev ledsen i hissen är därmed normalt, vanligt och sannolikt.

Man ser till ålder. Hon var 14 år och 3 månader. Han var 17 år. Det är stor åldersskillnad i den åldern och någon som är 17 får helt enkelt inte ha sex med någon som är 14 år och 3 månader. Oavsett "mognadsgrad" på de två involverade.

Precis som en 15-åring inte får ta körkort, oavsett mognadsgrad.
Och en 18-åring får inte köpa sprit på bolaget oavsett mognadsgrad. En 16-åring får inte rösta, oavsett mognadsgrad.

Ja, folk kan självklart börja gråta efter en våldtäkt. Men det är inte relevant för det jag skrev. Låt mig förklara i detalj.

Jag pratar om något helt annat. Nämligen att det är konstigt att GM en stund senare frågar offret om "något är fel" om han, som domen verkar mena, VET att hon inte deltog frivilligt.

Detta menade du inte var det minsta konstigt och som anledning för att det inte var det minsta konstigt angav du några exempel på, för att använda dina egna ord, "märkliga varianter".

Men att du kan nämna några "märkliga varianter" förtar inte faktumet att det i grund och botten är konstigt. Därav liknelsen med att falla från ett flygplan och överleva. Förstår du nu? Att man kan komma på en "märklig variant" som kan förklara någonting konstigt, betyder inte att det inte är konstigt. Därav är det en non sequitur.

Notera också att jag aldrig sagt att det på något sätt är omöjligt att det kunde gått till på så sätt. Jag säger att det är konstigt. Det finns saker med hennes historia som är konstiga.

Och fängelse ska inte utdömas på konstiga underlag. En domstol har en skyldighet att på ett tydligt sätt motivera sina utslag. Den här domen var sannerligen inte tydlig och så får det inte gå till.

Du spekulerar ju utanför domen, tex. när du spekulerar kring om flickans berättelse är lögn. Det är exakt vad jag också gör: spekulerar utanför domen, men när jag gör det menar du att jag "hittar på". I så fall kan jag säga detsamma om dina spekulationer: att de är "påhitt" och att du inte finner fog för dessa i domen, för det gör du inte. Tvärtom: domstolen ser flickans berättelse som trovärdig och ser inte att det finns fog för att hon skulle ljuga. Bevisning och stödbevisning styrker även flickans berättelse.

Har jag hybris för att jag litar på kunniga inom juridik och kunniga inom rättsmedicin? Nejdu. Det är inte att ha hybris. Ge dig.

Nej, det rimmar inte illa. Att fråga hur någon mår, som man har gjort illa och denna verkar ledsen, visar dock på ett viss grad av medmänsklighet. Att man inte är rätt igenom empatistörd.

Att vara "upprörd" är mer åt "arg"-hållet. Hon beskrivs dock inte vara "arg"/inte "upprörd". Hon beskrivs vara "panikslagen", vilket är synonymt med att vara "livrädd"/"skräckslagen". Läs om domen.

Det gör ju i så fall du med, när du påstår att hon var "upprörd". Du skriver också fel om vad som står i domen. Ingenstans står det att hon var "upprörd". Det står klart och tydligt "panikslagen". Du minns alltså fel och det kan jag också göra. Ingen av oss behöver vara "lögnare" för det. Jag kallar iaf. inte dig för lögnare när du minns saker fel. Skulle vara tacksam om du kunde visa mig samma respekt och sluta kalla mig för lögnare när jag minns fel.

Hon har inte sagt nej. Men hennes agerande, så som hon beskriver det skriker nej. Att vara snustorr i vaginan och panikslagen försöka ta sig fri, är verkligen att med hela sin kropp skrika "nej, nej, nej!!!!".

Återigen: Det är DU som uttrycker säkerhet kring vad som hänt. Jag säger att jag inte vet pga att underlaget är helt otillräckligt. Detta medför att du får en bevisbörda för att visa att det du säger stämmer. Jag behöver bara visa på konstigheter i domens resonemang och innehåll. Jag har uppfyllt min bevisbörda, du har inte uppfyllt din.

Jag spekulerar endast i syfte att visa på att domen är otydlig och endast kring områdena där otydlighet finns. Jag har inte en aning om vad som har hänt och är helt öppen med det. DU däremot utrycker dig upprepade gånger med en säkerhet som inte på något sätt är befogad med tanke på domens flagranta brister.

En korrekt dom ger inte utrymme för sådan här frågetecken. Det här domen är inte korrekt, den är ett otydligt hafsverk. Domslutet kan mycket väl vara befogat, men det spelar ingen roll, det får nämligen inte gå till på det här viset.



Nej och det har jag aldrig sagt. Jag sa uttryckligen, vilket tydlig framgår av mitt inlägg, att din eventuella hybris kommer ifrån att du konsekvent uttrycker säkerhet kring saker som inte är befogade eftersom domen är så bristfällig.

Kritiken kring den rättsmedicinska biten är en helt annan och består i att du flera gånger bevisligen missrepresenterat vad de faktiskt säger och vilka slutsatser som kan dras.


Varför skulle jag ge mig? Det är ju du som inte tycks kunna bemöta sakerna jag poängterar för dig.

Jag har inga problem med att svara på vad du än skriver till mig. Känner du annorlunda så är det bara fråga mig kring något specifikt så ska jag förklara närmare, för jag vet att jag kanske har svarat på vissa saker lite för kortfattat när skrivit på mobil och jag känt att något är uppenbart fel och därför inte ens bemödat att svar på den biten.

Det visar på viss medmänsklighet hos honom. Han har gjort henne illa, detta bör han rimligtvis vara helt medveten om. När hon sedan ser ledsen ut, bryr han sig om detta (dvs. är inte helt empatistörd) och frågar hur hon mår.

Jag vet en kvinna och en man. Där kvinnan sagt att hon inte ville ha sex med honom, vid detta tillfälle. De låg dock i samma säng och strulade. Hon somnade till, trött och full. Hon vaknar sedan upp av att han har penetrerat henne. Hon säger "vi skulle inte ha sex". Han drar sig ur henne. Helt medveten om att han har gjort fel. De ses ute flera gånger efter detta och han har dessa gånger varit väldigt mån om att höra hur hon mår, förmodligen pga. att han vet att han gjorde fel och att hon kan komma att må dåligt av detta. Nej, hon anmälde inte detta. Och ja: hon mår inte bra av det som hände, han gick helt klart över hennes gräns som hon tydligt hade satt upp verbalt för honom. Men hans visade medmänsklighet gentemot henne är upprättelse nog för hennes del. Hon vet också att han ångrar sig och att han aldrig någonsin kommer göra detta mot någon annan. Därav vill hon inte anmäla. Bättre att då gå vidare.

Citera mig när jag uttryckt säkerhet om vad som har hänt.

Han frågar inte "hur hon mår". Han frågar "om det är något". Om han vet att han gjort något fel är det konstigt att fråga om något är fel.

Och återigen: Det är inte omöjligt, det är konstigt. En sak av många.


Men herregud, jag har ju precis förklarat exakt vad jag menar med ordet upprörd i den här kontexten och även förklarat varför jag använder det. Mot den bakgrunden finns det ingen egentlig anledning för dig att bråka om ordvalet. Men ok, blir du gladare om jag "super-duper-upprörd" så vi kan sluta bråka om semantik?


Med tanke på hur mycket felaktigheter du skrivit om domen så skulle jag vara försiktig med denna typen av uppmaning om jag var du.


Skillnaden är att jag förklarat varför jag skrev som jag gjorde och nu även erbjudit dig ett annat ord för att göra dig nöjd. Men du har inte erkänt dina fel. Du har upprepat dem trots påtalning. Vill du ta tillfället i akt och göra det nu så ska jag lyssna.


Jag har aldrig kallat dig för lögnare. Jag har sagt att du missrepresenterar. En missrepresentation behöver inte vara lögn. Men kan vara det.



Det vet vi inte. Den bristfälliga domen säger ingenting om det så vi utlämnas till att undra. Det är ett problem.