Diskussionen lämnade snabbt den ursprungliga frågan. Sammanfattningsvis:
- om alla i en bostadsrättsförening (kräver särskild form av beslut på stämma) så går det att ändra föreningens finansiering. Det kan löna sig för individen genom att (tills politikerna ändrar det) så betalar skatten en del av räntorna för privata lån (upp till 30%) men inte för föreningens lån.
Sen finns det olika sätt att bo i flerbostadshus:
- Hyreslägenhet (inte vad vi pratat om här).
- Bostadsrättsförening: föreningen äger hela huset.
- Ägarlägenhet: du äger din lägenhet
- Bostadsförening: (mycket ovanligt, får inte nybildas, annorlunda i detaljer)
I Sverige finns det många bostadsrättsföreningar och mycket få ägarlägenheter även om antalet sakta ökar. Bägge modellerna har fördelar och nackdelar.
Största finessen som brukar lyftas fram är att med ägarlägenhet så bestämmer ägaren själv om uthyrning i "andra hand". I en bostadsrättsförening som jämförelse behöver man söka tillstånd.
När det går illa så blir det lite olika konsekvenser för "innehavaren" beroende på formen. Om en bostadsrättsförening går i konkurs så förlorar innehavaren sin lägenhet (rent tekniskt behöver det inte vara en "äkta" konkurs men det är en detalj). Det har varit ovanligt hittills men har hänt. Det finns de som tror att antalet konkurser kommer öka. Ökade räntenivåer och höjda energipriser är exempel och inkompetenta föreningsstyrelser gör det inte bättre. Det kan sluta med att innehavare lämnar tillbaka bostaden till föreningen och drar sin väg. Gör tillräckligt många det och föreningen inte hittar nya innehavare slutar det illa. Är de i någorlunda intressant område så verkar slutresultatet bli att huset blir hyresrätt i stället, utan kompensation till innehavarna.
I en ägarlägenhet så är risken snarare kopplad till om andra ägare slutar betala till samfällighetsföreningen eller om det blir bråk i föreningen. Eftersom det är rätt besvärligt och kan ta lång tid att få in pengarna från trilskande ägare (kronofogden vräker inte gärna personer som inte har någonstans att ta vägen förrän efter lång tid), så kan föreningen få svårt att betala kostnader. Det kan vara kostnader för att fixa läckande tak eller rasande fasader i värsta fall. Men också sånt som att reparera hissen eller betala värme, vatten och sophämtning. Vad jag vet har det i stort sett aldrig hänt i Sverige i modern tid, men den som letar kan hitta exempel utomlands. (Sist jag var i Venedig var till exempel fasaderna på många hus med ägarlägenhet närmast i ruiner).